Nils Lundgren om EMU
”Europa ja – euro nej!”
(Fischer & Co)
Referat och kommentarer av Leif Widén
28
april 2003
Leif Widen är medlem i Medborgare mot EMU
Nordbankens f d chefsekonom Nils Lundgren har bredare intressen för kultur och historia än många andra nationalekonomer. Därför väntar man sig något alldeles extra av hans nya bok, ”Europa ja – euro nej!” (Fischer & Co). Boken är gedigen, men så noggrann och akademisk att det kan vara bra med en lättläst resumé.
Klarare svar ges i intervjun med Nils Lundgren i boken ”Krona eller Euro” från samma förlag.. I intervjun ger han järnet och man kan dessutom läsa högintressanta intervjuer med Lars Calmfors, Stefan Carlén, Birgitta Swedenborg och Rolf Englund.
Jag gör här utdrag ur Lundgrens nya bok, med enstaka egna kommentarer:
1. Idén med en gemensam marknad är att fyra element skall kunna flöda fritt mellan länderna – varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Det är som din egen bilmotor. Den behöver också fyra ”element”: luft, bensin, el och olja. Det räcker med att ett av dessa flöden proppas till, så stannar motorn, eller hur?
EU försöker nu arbeta bort propparna, men kvar finns ett element som ännu täpper till rörligheten, nämligen arbetskraften. Språk och kultur kommer på rätt lång sikt att hindra större flytt över gränserna.
Arbetskraften är alltså EMU:s mest kritiska faktor. Om dess rörlighet inte fungerar, fungerar heller inte EMU. Det aktualiserar något som jag tror att Nils Lundgren är först med att påpeka:
Går Sverige in i EMU måste arbetsförmedlingarna som sista argument kunna kräva att den arbetssökande flyttar till ett annat land där arbete erbjuds. Det är logiskt, när Sverige som EMU-medlem inte längre kan räta upp sin arbetslöshet genom att sänka kronkursen eller räntan. Dessa bägge försvarsmekanismer har ju överlåtits till Europeiska Centralbanken ECB i Frankfurt, som sätter räntan med hänsyn till hela euro-området, inte Sverige.
Är det då så svårt för folk att flytta till ett annat land? För högutbildade kan det vara lätt. Men för andra är det bekymmersamt när A-kassan ställer kravet: att skriva ansökningshandlingar till ett annat land, förhandla, ordna bostad, skaffa jobb till sambo och skola för barnen där.
2. Inför folkomröstningen finns en stor obalans i resurser mellan ja- och nejsidan:
”Jasidan har regeringsmakten, behärskar nästan alla landets tidningar och får stöd från nästan alla ekonomiska intressorganisationer, både näringslivets och fackets.”
3. Glöm inte att vi, utan EMU, är med i det europeiska samarbetet:
”För det första är det inte /i folkomröstningen/ fråga om att säga ja eller nej till att vara med i det europeiska samarbetet. Sverige är med som fullvärdig medlem och deltar i rådslagen i Bryssel även om vi säger nej till EMU. Vi isolerar oss inte i någon allmän mening från Europa genom ett nej. Det vi säger nej till är deltagande i valutaunionen.”
” För det andra sitter vi inte i sjön. Vi har i Sverige ett mycket framgångsrikt system för penningpolitiken som bygger på en egen valuta och en självständig svensk riksbank ansvarig inför Sveriges riksdag.”
”För det tredje är ett nej den 14 september inte alls lika ödesdigert som ett ja. Ett nej kan ändras senare, medan ett ja nu är oåterkalleligt! Den som känner sig osäker säger nej och röstar därmed för att bevara vår handlingsfrihet.”
Ett engelskt talesätt lyder: ”If in doubt, don´t!”
4. Har Sverige bundit sig för att gå med i EMU?
”Svenska folket har aldrig sagt ja till EMU! I kampanjen inför folkomröstningen om EU-medlemskap i november 1994 gjorde jasidan/etablissemanget det fullständigt klart för väljarna att omröstningen inte omfattade ett ställningstagande till EMU-medlemskap. Det går att lyssna på inspelningar från kampanjen, där bl a vår chefsförhandlare och tidigare europaminister Ulf Dinkelspiel säger detta uttryckligen.”
5. Får Sverige inflytande inom EMU via Europeiska Centralbanken?
”Som ofta framhävs, är hela poängen med ECB att det är världens mest självständiga centralbank. Den står faktiskt utanför demokratisk kontroll. De som sitter i ECB:s direktion är oavsättliga och de får absolut inte ta instruktion från regeringarna i sina hemländer eller överhuvudtaget se till enskilda länders intressen. Direktionens överläggningar är hemliga och protokollen hemligstämplade för mycket lång tid. Det är således omöjligt att utkräva politiskt ansvar av ledamöterna. Detta betyder att ett svenskt EMU-medlemskap inte skulle ge svenska folket och dess valda representanter något som helst inflytande över det som är EMU:s verksamhetsområde, nämligen den gemensamma penningpolitiken.”
6. Hur har EMU-kraven uppfyllts av Sverige och EMU- länderna?
”Tyskland, Frankrike och Portugal, som alla är medlemmar av EMU, bryter däremot mot reglerna om att ha budgetunderskott på över 3 procent av BNP, och inget EMU-land har överskott utom Finland. Frankrikes regering har officiellt deklarerat att landet struntar i denna bestämmelse.”
”Det finns också ett krav på att den offentliga sektorns bruttoskuld skall vara högst 60 procent av BNP. Sverige beräknas hamna på 52 procent i år och överträffar alltså detta krav med mycket bred marginal. Av de tolv EMU-länderna har bara fyra (… ) lägre skuldkvot än Sverige.”
”Slutligen kan vi konstatera att Sveriges riksbank har satt upp ett eget inflationsmål som innebär att vi skall ha 2 procents inflation i genomsnitt och hålla oss inom intervallet 1-3 procents inflation. Detta klarar riksbanken med glans, även om de blev några år med för låg inflation (under en procent) i slutet av nittiotalet. Den europeiska centralbanken (ECB) har däremot som mål att hålla en inflationstakt på högst 2 procent, ett mål som den har misslyckats med att uppnå under större delen av den tid som valutaunionen har existerat.”
7. Blir det stabilare genom att ansluta sig till en större valuta?
I Nils Lundgrens längre resonemang framgår följande:
”Man skulle på samma sätt kunna kasta fram påståendet om att om man går med i EMU, är det som att boka om sin Amerikaresa i april 1912 från ett mindre passagerarefartyg till det stora osänkbara fartyget Titanic.”
”Det som det då är fråga om är att ett lands centralbank har bestämt sig för att hålla sin valutas växelkurs fast mot någon annan valuta eller mot någon korg av valutor. Detta inbjuder till spekulation och små valutaområden kan ställas mot kapitalstarka spekulanter.”
”Men nu har vi ju inte alls detta läge. Kronan flyter, dvs dess växelkurs mot andra valutor bestäms på marknaden minut för minut.”
”I det läget blir föreställningen om EMU som en trygg hamn vilseledande. De stora världsvalutorna svänger dramatiskt mot varandra. De är de verkliga skvalpvalutorna. Dollarn steg med nästan 50 procent mot euron på två år från den 8 oktober 1998 till den 26 oktober 2000. I skrivande stund har dollarn på ett år fallit med 20 procent mot euron från 28 februari 2002 till 24 februari i år. Om Sverige binder sig vid euroblocket måste vi alltså räkna med sådana stora växelkurssvängningar mot dollarblocket. Men av Sveriges export går bara omkring 38 procent till euroområdet. Resten säljs till länder vars valutor i stor utsträckning följer den amerikanska dollarn eller som använder dollarn.”
”Sveriges ekonomi är (liksom ….) i långt högre grad än de kontinentala euroländernas ekonomier orienterad mot den dollardominerade världen.”
8. Men varför vill näringslivet etc. ha EMU?
”Att offentligt säga nej till EMU-medlemskap kan för många vara skadligt för karriären. Många som arbetar i näringslivet, i näringslivets eller i fackföreningsrörelsens organisationer, i regeringskansliet eller i verk och myndigheter, är mot EMU, men har mycket att förlora på att gå ut offentligt och säga det. Detsamma gäller dem som arbetar i eller äger konsultföretag som är beroende av uppdrag från de ekonomiska intresseorganisationerna, kanslihuset eller de jasägande fackförbunden. Det är detta som förklarar att så många av dem i näringslivet eller Organisationssverige som ändå säger nej offentligt antingen är på slutsteget i sin karriär, pensionerade eller ekonomiskt oberoende.”
”En av huvuduppgifterna i debatten i öppna samhällen är att avslöja särintressen som uppträder förklädda till allmänintresse. Detta är särskilt viktigt eftersom ett argument som ofta framförs och kan verka övertygande är följande: Om alla dessa experter som jobbar med EU- och EMU-frågorna dagligen är för EMU, så måste vi väl tro dem?”
9. Hur fungerar räntan som regulator för ekonomin?
När företag eller privatpersoner tänker investera pengar är det inte den nominella räntan som styr, ty om det finns inflation som ”äter upp lånet” är det realräntan som avgör. När räntan sätts av ECB i Frankfurt, kan Sveriges inflation och realränta avvika mycket från det euro-genomsnitt som ECB tar hänsyn till.
”Vi kan också se det problem som uppkommer när det bara finns en centralbank och en penningpolitik som skall passa olika länder någorlunda hyggligt. Tysklands inflationstakt ligger på omkring 1,5 procent, medan Irlands ligger på 4,5 procent. Eftersom ECB:s styrränta i skrivande stund är 2,5 procent, blir den korta realräntan i Tyskland 2,5 – 1,5 = +1 procent, medan den i Irland hamnar på 2,5 – 4,5 = - 2 procent! Det betyder att Tyskland som är på väg in i en svår recession och skulle behöva en negativ realränta har en positiv, medan Irland som har för hög inflationstakt och kanske skulle behöva kylas av med en realräntehöjning däremot har en kraftigt negativ realränta.”
”Detta problem kommer att öka när ännu fler länder med helt annorlunda ekonomisk struktur går med i unionen.”
10. Varför inte valutaunion USA-Kanada, varför varsin dollar?
”Trots alla dessa nära amerikansk-kanadensiska relationer som har förelegat i årtionden, finns det ingen tendens att kanadadollarn skulle vara på väg att bli utkonkurrerad av den amerikanska dollarn. Det finns inte heller någon diskussion om att kanadadollarna måste avskaffas på politisk väg för att inte Kanada skall isoleras ekonomiskt och gå miste om amerikanska investeringar.”
11. Håller EMU tillbaka prisstegringar?
”Under de sju åren från år 1995, när Sverige gick med i EU, till januari 2003 steg konsumentpriserna med totalt 8,3 procent i Sverige och med 14,5 procent i EMU.”
12. Vad får vår riksbank betala till EMU?
”Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang påminna om att Sverige som redan är nettobidragsgivare till EU kommer att bli det även inom EMU. Om vi går med i valutaunionen, kommer Sveriges riksbanks vinst varje år att få levereras in till det europeiska centralbankssystemet. Eftersom vår riksbank är effektiv och välskött går den med betydande vinst. När den totala vinsten i systemet efter gemensamma kostnader sedan delas mellan de olika centralbankerna efter deras olika kapitalinsatser, kommer Sverige därför att förlora åtskilliga miljarder, sannolikt mer än de cirka fem miljarder kronor om året som folkhushållet vinner genom lägre transaktions- och kurssäkringskostnader.”
13. Ger EMU svenska företag bättre lånemöjligheter?
”Att finansiera sig genom att emittera egna räntepapper är dock något som bara stora, börsnoterade och väl genomlysta företag kan göra. Den fördel vi talar om här är därför förbehållen de svenska storföretagen och eftersom dessa normalt har större delen av sin verksamhet utanför Sverige är det sannolikt oftast så att de har skäl att vilja emittera i dollar och euro för att minska sina valutarisker.”
14. Kan Sverige få regionalbidrag via EMU?
”Eftersom EU:s budgetomslutning bara är någon procent av den totala ekonomin, skulle det krävas stora skattehöjningar och ytterligare steg mot en europeisk högskattefederation bara för att få upp sådana transfereringar till den nivå som regionalpolitiken kostar i länder som Finland eller Norge.”
15. Giscard d´Estaings framtidskonvent – frivilligt europasamarbete eller centralstyrning från Bryssel?
”En federation är en tänkbar lösningar som Sverige inte alls bör avvisa som en del av EU:s utveckling, men den principiella utgångspunkten för arbetet på en federal författning bör då vara densamma som gällde vid utarbetandet av den amerikanska författningen under 1787-1788, nämligen en strävan att begränsa federationens kompetensområde.”
”De krafter som driver fram en centralisering av makten är oftast starka och behöver medvetet motverkas av konstitutionella begränsningar.”
16. Är ekonomerna enigt för EMU?
”Tvärtom! Även om det inte finns någon riktig statistik baserad på tillförlitliga enkätundersökningar, förefaller det uppenbart att ekonomer överlag är skeptiska i sin egenskap av ekonomer. Våren 1998 när besluten skulle tas om att sjösätta EMU skrev 155 tyska ekonomer på ett upprop där man varnade för projektet och krävde ett uppskov.”
”Bilden av ekonomernas grundläggande syn skyms säkerligen av att de flesta för allmänheten välkända ekonomer är välkända därför att de är anställda i intresseorganisationer av typen Svenskt Näringsliv, Företagarnas Riksorganisation, LO och de större fackförbunden.”
”För de ekonomer som har höga poster i Riksbanken, finansdepartementet, Konjunkturinstitutet osv. är det av andra skäl olämpligt eller svårt att gå ut och ta ställning mot EMU och än svårare att delta i en kampanj mot EMU-medlemskap.”
Nils Lundgren - snabbkursom EMU - europa ja - euro nej -
Leif Pagrotsky i Tiden (s) - Leif Pagrotsky i Tiden (s)
