Källförteckning kapitel 1
Balfour, Michael. Germany: The Tides of Power, London/New York 1992
Berghahn, VR: Modern Germany. Society, economics and politics in the twentieth century, Cambridge 1987
Böhme, Helmut: An Introduction to Social and Economic History of Germany. Politics and Economic Change in the Nineteenth and Twentieth Centuries, Oxford/London 1978
Churchill, Winston S. A history of the English Speaking People, vol I-IV, London 1956 - 1958
Connolly, Bernard: The Rotten Heart of Europe, London 1995
Giersch, Herbert m.fl.: The Fading Miracie, Cambridge 1994
Johnson, Paul: The Birth of The Modern World Society 1815 - 1830, London 1991
Koestler, Arthur: The Lotus and the Robot, London 1960
Marsch, David: Det nya Tyskland, Stockholm 1995
- The Bundesbank: The Bank that Rules Europe, London 1993
Pulzer, Peter: German Politics 1945-1995, Oxford 1995
Rueff Jacques: Ett underverks naturliga förklaring i Hunold, Albert: Alternativet friheten. Marknadshushållningens medel och möjligheter, Stockholm 1954
Steves, Anne: The Government and Politics of France, Andra upplagan London 1996
Källförteckning kapitel 2
Bengtsson, Frans G: Silversköldarna, Stockholm 1970
I boken Silversköldarna återfinns essän om Ulysses S.
Grant och det amerikanska inbördeskriget (s. 78). Att inbördeskriget
var en fråga om USA:s federala framtid framgår tydligt av bl.
a. följande Lincolncitat:
"Min stora strävan är att vid makthålla Unionen, varken bibehålla eller avskaffa slaveriet. Om jag kunde rädda Unionen utan att frigöra en enda slav, skulle jag göra det. Och om jag kunde rädda den genom att frigöra alla slavar, skulle jag göra det. Och om jag kunde rädda den genom att frigöra några och lämna andra som de äro, skulle jag göra det också."
Churchill, Winston S: The History of the English Speaking People, volym III och IV, London 1957 och 1958
Home, Alistair: Macmillan 1894-1956, London 1988
I kapitel 12 " The Cold World Outside" redogörs för
hur samarbetet inom Europa växte fram direkt efter kriget. Harold
Macmillan kunde på nära håll följa Churchills och de
regerande labour-politikernas agerande i Europafrågan. Själv
tog han aktiv del i Europapolitiken och var med vid grundandet av Europarådet
i Strasbourg 1949.
Johnson, Paul:. The Birth of the Modern World Society 1815-1930, London 1991
Marsh, David: Det nya Tyskland, Stockholm 1995
Redwood, John:. Going for Broke - Gambling with Taxpayers' Money, Oxford 1984
Ridley, Nicholas: My Style of Government, London 1991
Kapitel 7 (s. 136 - 161) behandlar frågan om EEC, EG och EU
sett från brittisk hori sont från 1957 fram till 1991, medan
den tidigare utvecklingen av Europafrågan mer ingående
skildras i Home: Macmillan. Ytterligare bakgrund till efterkrigstidens
Europapolitik återfinns i bl. a. följande artikel; The Sunday
Times: The big chill, 5/1-1997. 1947 års extremt kalla vinter i
Europa gav upphov till skärpta ransone ringar av bränsle och mat
både i Storbritannien och på kontinenten. Minnet av bristen på
mat även under fredsförhållanden bidrog säkerligen
till att jordbrukspolitiken fick en så framträdande roll inom
EEC sedermera EG och EU.
Thatcher, Margaret:. The Downing Street Years, London 1993
Åström, Sture: En möjlig reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Rapport till regeringen den 28/6-1995.
Källförteckning kapitel 3
Cukierman, Alex: Tel Aviv University: The Credibility Problem, EMU and Swedish Monetary Policy, maj 1996 prel. rapport
Frankel,Jeffrrey A., Rose, Andrew K:. University of California at Berkeley: Economic Structure and the Decision to Adopt a Common Currency, maj 1996 prel. rapport
De Grauwe, Paul: University of Leuven and CEPR: Problems of Transition and Initialisation of EMU, maj 1996 prel rapport
De Grauwe, Paul. The Economics of Monetary Integration, andra
upplagan, Oxford 1994.
De Grauwes behandlar teorin bakom monetär integration och monetära
unio ner. I boken behandlas kostnader för att introducera en
enhetsvaluta, teorin om optimala valutaområden och fördelarna
med en gemensam valuta. Övergångsproblemen vid bildandet av en
monetär union behandlas också.
Lundborg, Per. IUI, Stockholm, maj 1996 prel. rapport: EMU, sysselsättningen och den svenska arbetsmarknadens anpassningsförmåga.
Mélitz Jacques. CREST - INSEE: The Evidence about the Costs and Benefits of EMU, maj 1996 prel. rapport
Nölling, Wilhelm: Monetary Policy in Europe after Maastricht, London 1993
SOU 1996:158: Sverige och EMU
Den s k Calmforsutredningen tillsattes i oktober 1995 för att
analysera och belysa konsekvenserna för Sverige att delta/inte delta
i den tredje etappen av EMU samt att ge synpunkter på de åtgärder
som bör vid tas för att nå en god ekonomisk utveckling i
Sverige vid deltagande/icke deltagande i EMU. Vidare skulle utredningen
belysa de växelkursarrangemang som är lämpliga mellan de länder
som deltar i den monetära unionen och de som står utanför.
Calmforsutredningen kom fram till en rekommendation att avvakta en anslut
ning. I en reservation av ledamoten, professor Nils Gottfries framhåller
han att han ansluter sig till utredningens rekommenda tion att Sverige
inte ska gå med i den monetära unionen 1999. Han framhåller
vidare att argumenten mot en monetär union överväger även
på sikt och att de är giltiga även för andra länder
än Sverige. En monetär union leder till centralisering av de
penningpolitiska besluten, vilket skapar betydande nackdelar. Enligt
reservationen kommer det dessutom att bli mycket svårt - både
politiskt och ekonomiskt - att lämna den monetära unionen och återin
föra en nationell valuta.
I övrigt har som källor använts artiklar från tidskrifter som The Economist och Der Spiegel och tidningar som The Times, Financial Times, The Sunday Times och The Daily Telegraph. Olika websidor med uppgifter från EU-kommissionen etc. har också nyttjats.
Uppgifterna om finansieringen av ECB är hämtad från The Economist, 16/111996 s. 99.
Enligt kontakt med Riksbanken torde Central Bankings (The Economist) uppskattning ligga något för högt vad gäller kraven på Sverige. Osäkerheten i siffrorna hänger sannolikt samman med ändrade redovisningsrutiner hos Riksbanken, där man numera vid värderingen av tillgångar använder marknadsvärdet vid bokslutstillfället.
Europe Homepage innehåller omfattande faktauppgifter om EU, bl. a. om institutio ner, historik, nyheter och uppgifter om vad som står på den politiska agendan, uppgifter om EU:s policy samt statistik. Även andra uppgifter kan hämtas från Europe Homepage.
Källförteckning kapitel 4
Fitoussi, J-P m.fl:. Competitive disinflation. The Mark and
Budgetary Politics in Europe, International Policy Evaluation Group of
OFCE, Oxford 1993
Boken behandlar tre fall, fransk makroeko nomi sedan 1987, återföreningen
av Väst- och Östtyskland samt effekterna av den budgetpolitik
som de nationer som önskar komma med i EMU har tillämpat. I
boken återfinns empiriska exempel på hur kraven av en gemensam
finanspolitik kan komma att utvecklas, om effekterna av en mer omfattande
specialisering på en utökad marknad, förändrade krav
på arbetskraf tens rörlighet på en integrerad marknad,
skattekonkurrens etc.
De Grauwe, Paul: University of Leuven and CEPR: Problems of Transition and Initialisation of EMU, maj 1996 prel. rapport
De Grauwe, Paul: The Economics of Monetary Integration, andra upplagan, Oxford 1994.
Nölling, Wilhelm. Monetary Policy in Europe after Maastricht, London 1993 Géopolitique nummer 53 printemps 1996: L'impossible passage á la monnaie unique: L'analyse de Milton Friedman. Intervju med Milton Friedman.
Liksom i kapitel 3 har som källor använts Europe Homepage, internationella tidskrifter och dagstidningar. Rapporter från Lombard Street Research Ltd har också använts som underlag, fram för allt vad gäller problem i samband med övergången till EMU och vad den utdragna övergångstiden skapar för problem.
Källförteckning kapitel 5
Hayek, FA:. Denationalisation of Money - The Argument Refined, IEA 1978
Friedman, Milton, Money Mischief, Episodes in Monetary History, 1992
Kresge, Stephen och Wenar, Leif ed.: F A Hayek - Hayek on Hayek, London 1994
Commission of The European Communities:Secondary legislation for the introduction of the euro and some provisions relating to the introduction of the euro, Bryssel 16/10-1996.
Den inre marknadens följder och effektivitet, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, 30 oktober 1996.
EX. Browne och D. Gronin Payments technologies, financial innovation, and laissez faire banking. The Cato Journal vol 15, no 1, 1996.
Uppgifterna om e-valutor och krypterings system i detta kapitel kommer bl. a. från nedanstående referenser, För de läsare som är intresserade av den matematiska bakgrunden till de omnämnda krypteringssystemen hänvisas till läroböcker i talteori,t.ex.
Humphreys IF och Prest M. Y Numbers, groups and codes. Cambridge University Press, 1989.
Diffie Woch Hellman M.E.: New directions in cryptography. IEEE Transactions on Information Theory. Vol. IT-22, No. 6 pp 644-645, 1976.
Fahn. P. Frequently asked questions about today's cryptography. RSA Laboratories, version 2.0, 1993
Lynch D. och Lundquist L.: Digital money. The new era of
Internet commerce. John Wiley & Sons, mc. 1996.
En av författarna, Daniel Lynch, är grundare av CyberCash,
ett av företagen som etablerat sig på e-marknaden. I boken
beskrivs inte bara den tekniska grunden för utvecklingen av digital
handel. Den ger också fantasieggande uppslag om hur den nya tekniken
kan användas av både konsumenten och affärsmannen. Mycket
information om kryptografiska metoder och säkra sätt att sända
informa tion finns att hämta på World Wide Web. Följande
adresser kan rekommenderas:
Electronjc Frontier Foundation:http://www.eff.org/
På denna sida kan man hämta information om rättsprocesser
och lagförslag rörande "tryckfrihet" på
Internet.
Den som önskar mer information om RSA-koder kan söka sig till:
RSA Frequently Asked Questions:http://www.rsa.com/rsalabs/faqhome.htm 1 RSA FAQ.
Ytterligare information om öppna krypteringssystem och även möjlighet att skaffa sig ett eget krypteringsverktyg finns på websidan för Pretty Good Privacy: http://www.ifi.uio.nok-staalesc/pGp/ Pretty Good Privacy.
För ytterligare litteratur om den historiska betydelsen av
kryptering i krig och fred hänvisas till "The Codebreakers"
av David Kahn (Macmillan Publ. Co., 1968).
Om Zimmermann telegrammet kan man läsa i Barbara W Tuchmans
bok "The Zimmermann Telegram" (Macmillan Publ. Co., 1958).
Källförteckning kapitel 6
Buchanan m. fl.:. Europe's Constitutional Future, IEA 1990
De Grauwe, Paul: University of Leuven and CEPR: Problems of Transition and Initialisation of EMU, maj 1996 prel rapport
De Grauwe, Paul: The Economics of Monetary Integration, andra upplagan, Oxford 1994
Fitoussi, J-P, m.fl.: Competitive disinflation. The Mark and Budgetary Politics in Europe, International Policy Evaluation Group of OFCE, Oxford 1993
Hayek, F. A:. Denationalisation of Money - The argument Refined, IEA 1978
Hedén, Hjalmar: Folkens Historia Genom Tiderna, del V, 1939
Tuchman, Barbara W: The March of Folly. From Troy to Vietnam.
Michael Joseph Ltd, London, 1984.
En fascinerande studie över vad som från tid till tid har
drivit politiska grupperingar att föra en politik helt mot sina egna
objektiva intressen. Spåren förskräcker. EMU-ländernas
ekonomiska problem och därmed sammanhängande politiska motsättningar
mellan framför allt Tyskland och Frankrike har livligt kommenterats i
den internationella pressen i november 1996 - januari 1997. Här anges
endast ett begränsat urval.
Der Spiegel, Intervju med Max Gallo nr. 5116/12 1996.
Nargorski, Andrew: Proved Right i Newsweek 11/11-1996 om Tysklands enande. Om den framväxande pessimismen, men trots detta fortfarande tillit till Kohls politik.
Jamieson, Bill. Europe's phantom $102 billion trade boom, Daily Telegraph (ET) 29/11-1996. I artikeln redogörs för de problem EU har att få fram korrekt handelsstatistik.
MacDonald, Myra. EU summit over budget deficit limits, Reuter 13/12-1996.
Johnsson Bruce. Italians upset at push for EMU, Daily Telegraph
(ET) 14/12-1996. Jones, George, King Anthony: Europe. Daily
Telegraph 10/1-1997.
Artikeln redogör för en opinionsundersökning i fyra länder,
Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien. Följande artiklar
innehåller kommentarer till opi nionsundersökningar.
Nahrendorf Rainer. Chefredaktör Handelsblatt, Daily Telegraph (ET) 10/1- 1997.
Rebois, Charles. Politisk kommentator, Le Figaro: What they said: Le Figaro, Daily Telegraph (ET) 10/1-1997.
Pinna, Antonangelo: What they said: L'Espresso, Daily Telegraph (ET) 10/1-1997.