Väljarna måste ta kommandot!
Årets val gäller bl.a. ett vilande grundlagsförslag
med ändringar av 10.2 och 10.5 i regeringsformen (RF).
Inga
löften om att kassera det vilande grundlagsförslaget, inga
röster från oss väljare!
Varför rösta, när
det gör detsamma om våra lagar stiftas i Stockholm eller i Bryssel!
Margit Gennser i Barometern 2002-08-03
England har fått 38 000 nya brottslingar. De har sålt grönsaker i pund i enlighet med 1985 års brittiska lag om mått och vikter. 1972 års EU-direktiv om metriska mått gör dock den brittiska lagen ogiltig, vilket allmänhet och politiker först förstod sedan en handlare arresterats och nu dömts för försäljning med olaglig våg. Domen säger att engelska handlare med vågar som enbart väger i pund är brottslingar. Vanligt folk och höga jurister är förundrade. När underordnades brittiska lagar EU:s direktiv?
EU:s ambitioner har dessutom vuxit. Unionen vill införa EU-lagstiftning på fler områden - framförallt inom straffrätt, domstolar, polis och åklagarmyndigheter. De nationella parlamenten ska underordnas Bryssel, när det gäller lagstiftning. Vad innebär det konkret for oss i Sverige? Det går att ge många exempel, som visar att detta vare sig är okomplicerat eller tillfredsställande.
Starka krafter pläderar för en liberal syn på knark inom EU delvis därför att polisen inte klarar av sina uppgifter. Så är det i Portugal och i andra medelhavsländer men även i England växer knarkproblemen. Inrikesminister Blunkett vill därför ta efter den holländska lagstiftningen och tillåta innehav av cannabis. Holländska affärsmän ser chansen att öppna "drogkaféer" enligt holländskt mönster i England.
Utvecklingen i medelhavsländerna och nu Storbritannien öppnar för en vidgad legalisering av knark inom EU och sedan kommer snart krav på harmoniserad lagstiftning. Sveriges ståndpunkter betraktas redan i dag som extrema.
IT och mobiltelefoner är ett annat exempel på hotande EU-lagstiftning. Det finns förslag om årslånga registreringar av email och mobiltelefonsamtal. Telefonbolagen ska t.o.m. ange från vilket geografiskt område abonnenten ringt. Om intet annat blir registrering dyr. Vem ska betala - skattebetalarna eller konsumenterna? Men värre är det kontrollsamhälle som blir följden. Jag är övertygad om att de flesta svenskar betackar sig för en sådan utveckling.
Problemenär i grunden konstitutionella - vem stiftar våra lagar - riksdagen i Stockholm eller byråkrater i Bryssel? Detta är dessutom en av årets valfrågor!
Årets val gäller bl.a. ett vilande grundlagsförslag med ändringar av 10.2 och 10.5 i regeringsformen (RF). En ändring av 10.2 innebär att lagstiftningsmakten in blanco överlåts till regeringen. Ändringen i 10.5 innebär att riksdagen enkelt och snabbt kan överlåta riksdagens beslutsrätt i allt utom statsskicket till EU.
Den engelske torghandlarens problem visar följderna, när makten överlåts till EU samtidigt som den frigjorts från väljarnas demokratiska kontroll.
Kan vi väljare stoppa grundlagsförslaget? Knappast! Vilken regering vi än får kommer att genomdriva förslaget. Vår politiska elit har varit enig om att hindra en grundlagsenlig beslutande folkomröstning om RF.
Hur ska väljarna då reagera? Ska vi undersåtligt gå och rösta på dem som tycks förakta vårt omdöme om demokratins spelregler? Många svarar nej.
Den urbota optimisten har dock ett annat förslag: Pressa partiledare och riksdagskandidater att förkasta det vilande grundlagsförslaget om RF 10.2 och 10.5. Se till att de lovar att verka för beslutande folkomröstningar vid konstitutionella ändringar i samband med EU.
Pessimisten invänder att "två torsdagar i veckan" är mer sannolikt än att politikerna ändrar sig i grundlagsfrågan. Optimisten och pessimisten kan dock enas på en punkt: Inga löften om att kassera det vilande grundlagsförslaget, inga röster från oss väljare! Varför rösta, när det gör detsamma om våra lagar stiftas i Stockholm eller i Bryssel!
Att som riksdagsledamot rekommendera "valskolk" är att överskrida sedlighetens gränser.
Men så länge statsministern och oppositionsledarna inte vill eller kan visa att rättssamhället och demokratin håller, trots att riksdagens uppgifter flyttas till Bryssel, är en sådan uppmaning legitim. Det "demokratiska underskott" får inte växa. Gapet mellan styrande och styrda är redan stort nog!
Uppmanar du till skolk i
riksdagsvalet?
SvD 10/8 2002
Frågan om EMU-medlemsskapets
konsekvenser på den svenska ekonomin är för viktig för att
tigas ihjäl.
Dagems Industri, ledare 2002-08-14
"Dubbla
budskap skadar förtroendet"
Släpp fram debatten om EU:s viktigaste
framtidsfrågor, kräver statsvetare
Karl Magnus Johansson
docent i statsvetenskap Södertörns högskola, /därPer-Olof
Edin är ordförande i styrelsen/
DN Debatt 2002-08-02