|
|
Medborgare för folkomröstning -
Folkomröstning.nu |
Det finns inga bärande argument för att också svenskarna ska folkomrösta om det nya EU-fördraget, eftersom det inte kräver några grundlagsändringar.
Riksdagen anser sig ha legitimitet att fatta det beslut som krävs och det saknas vägande konstitutionella invändningar.
Trots att det finns enskilda jurister som har en avvikande åsikt är den förhärskande meningen att det nya EU-fördraget inte kräver några svenska grundlagsändringar. Förhållandet mellan EU och medlemsstaterna förblir i huvudsak
oförändrat.
Olof Petersson SvD 4/3 2005
Det finns vissa frågor som bör avgöras direkt av folket, inte av deras valda ombud. Det gäller framför allt folkstyrets grundläggande spelregler, det vill säga det politiska systemets konstitution.
I SNS Demokratiråd har vi argumenterat för att folkomröstning bör bli obligatorisk och beslutande vid grundlagsändring ("Demokratins grundlag", SNS Förlag 2004).
Frågan är nu om detta resonemang kan överföras till Europeiska unionen. Bör också EU ha en konstitution som godkänns av medborgarna genom folkomröstning?
Det nu föreliggande förslaget till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa är inte en sådan konstitution grundad på ett direkt folkligt mandat. Det handlar i stället fortfarande om ett mellanstatligt fördrag.
Den formella rubriken, "Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa", är inte särskilt lyckligt vald. Framtidskonventet talade ett tag om "ett konstitutionellt fördrag", vilket bättre förklarar vad det handlar om.
Det här är inte bara en strid om ord, utan handlar ytterst om makten över EU och makten inom EU. En demokratisk konstitution ägs av medborgare. Ett internationellt fördrag ägs av stater.
Trots att det finns enskilda jurister som har en avvikande åsikt är den förhärskande meningen att det nya EU-fördraget inte kräver några svenska grundlagsändringar.
Slutsatsen blir därför att det inte finns några starka argument för att hålla folkomröstning om det nya fördraget. Riksdagen anser sig ha legitimitet att fatta det beslut som krävs och det saknas vägande konstitutionella invändningar.
Om EU däremot i någon framtid får en verklig konstitution kommer saken i ett helt annat läge. Då skapas ett medborgarnas EU och då måste också folket få den direkta makten över konstitutionen. I så fall aktualiseras idén om en alleuropeisk folkomröstning, där folket i EU:s alla medlemsstater, vid ett enda tillfälle, tar ställning till om de vill leva tillsammans i en demokratisk samfällighet.
Problemet med svensk lag är att det finns tre bestämmelser i regeringsformen som måste eller i något fall lämpligen borde ändras
Riksbankens chefsjurist Robert Sparve DN Debatt 2000-07-22
Riksbankens direktion utsåg idag Per Håkansson till ny chefsjurist
med placering vid bankens direktionsavdelning från den 1 oktober 2002. Chefsjuristen rapporterar till direktionen i juridiska frågor och bereder sådana ärenden tillsammans med riksbankschefen.
Riksbanken 2002-09-24
Europaparlamentarikern Olle Schmidt (fp):
Att Sverige inte hinner ändra den nationella lagstiftningen tills dess (grundlagsändringar kräver två beslut med riksdagsval emellan) gör inte så mycket. Detta eftersom EG-rätten står över nationell rätt.
DI 20/1 2003
Tom Heyman, Riksdagsman (m) i GP 2000-02-13
Den svenska regeringsformen redan reglerar denna fråga. En svensk anslutning till EMU innebär nämligen att Riksbankens sedelutgivningsmonopol upphör. Detta monopol finns inskrivet i 13 §:
13 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (1991:1501).
En EMU-anslutning förutsätter därför en ändring av grundlagen och även detta är reglerat i regeringsformen:
klicka här
En ny översyn av den svenska regeringsformen skall göras av parlamentariker. Men det är inte en självklar arbetsform att partierna själva skall avgöra reglerna för det politiska spelet, samtidigt som de också är aktiva spelare i matchen.
Med denna dubbelroll frestas partiernas representanter att taktiskt slå vakt om sina egna maktpolitiska intressen i utredningen.
Det är en djupt demokratisk tanke att medborgarna själva bör bestämma över demokratins grundläggande spelregler
Redan dagens regeringsform säger att all offentlig makt utgår från folket. Men vart tar den sedan vägen?
Det naturliga uttrycket för folksuveränitetstanken är att folket självt bestämmer över villkoren för hur dess makt ska förvaltas
Jörgen Westerståhl och Olof Petersson DN Debatt 5/9 2004
När utredningen väl sätter i gång borde den dela upp sitt arbete i två distinkta steg. Den första tiden borde ägnas åt de konstitutionella principfrågorna. Den stora frågan är om Sverige vill ha en verklig konstitution, en konstitution som får en normerande kraft och som är avsevärt svårare att ändra än vanliga lagar.
När utredningen så småningom börjar lägga fram förslag är frågan hur de ska behandlas fram till riksdagens formella beslut. Starka argument talar för att medborgarna själva får ta ställning till förslaget i mer direkt form än i ett riksdagsval då grundlagsfrågorna dränks av politikens dagsaktuella problem.
En del länder uppställer krav på att folket självt godkänner ändringar i de grundläggande spelreglerna för det demokratiska systemet. Folkomröstning vid författningsändring är obligatorisk i länder som Danmark, Schweiz, Irland samt i flertalet amerikanska delstater.
Att plädera för folkomröstningar i grundlagsfrågor innebär inte att man också behöver förespråka folkomröstningar i alla andra sammanhang.
Folkomröstningar kan inte ersätta folkvalda församlingar eller användas för att lösa den representativa demokratins problem. Däremot har folkomröstningar en speciell plats just i grundlagsfrågor.
Mer om folkomröstning om EUs nya grundlag
I somras beslutade regeringen att tillsätta en utredning som skall se över Regeringsformen
Det är svårt att föreställa sig en viktigare utredning
Sydsvenskan 7/9 2004
