Sverige behöver euron
DN-ledare 3 augusti 2002

Över två miljoner svenskar har kommit i kontakt med euron. En majoritet inser redan dess praktiska fördelar. De största vinsterna ligger dock i den ekonomiska tillväxten på sikt.

"Kanske talar vi alltför sällan om hur EU startade och vad det egentligen är", skriver EU-kommissionären för miljöfrågor Margot Wallström på DN Debatt (30/7).

Efter en föredömligt pedagogisk beskrivning av unionsbygget ger hon sin egen syn på hur EU bör reformeras för att fungera med 27 medlemmar: en kommissionär från varje land och fler majoritetsbeslut i rådet. Synpunkterna kan tolkas som direkt kritik mot den svenska regeringen. Sveriges ordförandeskap var en missad chans när det gäller att förklara vad EU "egentligen är" och framför allt vad det borde vara. Göran Persson skyr också den ökade överstatlighet som enligt Wallström krävs för att ett större EU ska fungera.

I sin uppräkning av unionens välsignelser nämner Wallström givetvis EMU: "Med den gemensamma valutan euron behöver vi inte längre växla pengar så fort vi passerar en gräns." Även här sätter hon fingret på den socialdemokratiska beslutsångestens ömma punkt. Vi svenskar är fortfarande tvungna att växla pengar, fast vi precis som finländarna redan skulle kunna resa med klirrande euromynt i fickorna - om bara den politiska viljan hade funnits.

Efter den förbluffande smärtfria introduktionen har eurons fördelar för oss som konsumenter och medborgare snabbt trängt igenom. Det blir enklare att resa och att jämföra priser och skatter, vilket kommer att sätta press på negativa avvikelser som onaturligt höga matpriser och världens hårdaste beskattning.

Om de praktiska fördelarna är stora för den enskilde så är de ännu viktigare för näringslivet och den ekonomiska tillväxten. Som Göran Tunhammar, Agneta Dreber och Mats Hulth skriver på DN Debatt (29/7):

"Valutasvängningar - orsakade av faktorer utanför den enskilde företagarens kontroll och möjligheter att påverka - slår blint mot kostnadsbilden, oavsett företagets egna prestationer. Med euron försvinner dessa risker. Företagen och de anställda kan ägna sig åt sin verksamhet. Förutsättningarna för mer handel och ökad lönsamhet förbättras."

Nils Lundgren Milton Friedman
Utredningen om stabiliseringspolitik för full sysselsättning vid svenskt medlemskap i valutaunionen
Bengt Dennis Lars Wohlin

Den som söker ett exempel på vad detta innebär i praktiken kan läsa Nathan Shachars essä om Argentina i DN Kultur (1/8

Mer ur DN om EMU