Hubert Fromlet
Hubert Fromlet SvD Brännpunkt 18/6 2003
Robert J Shiller en djupt analytisk och matematiskt begåvad forskare pekade på att det skulle komma en finanskris
och att det inte var givet huspriserna aldrig skulle kunna gå ned och att räntorna aldrig skulle kunna gå upp,
säger Hubert Fromlet.
SvD Näringsliv 14 oktober 2013
Är de finansiella marknaderna effektiva? Ja, svarar Eugene Fama. Nej, svarar Robert Shiller.
På måndagen tilldelades båda, tillsammans med Lars Peter Hansen ekonomipriset.
Tillspetsat kan sägas att Eugene Fama är fader till teorin om effektiva marknader och Robert Shiller fader till teorin om ineffektiva marknader.
Viktor Munkhammar, DI, 14 oktober 2013
Margit Gennser tycks underskatta ECB:s kompetens och oberoende
när hon påstår att ECB kommer att anpassa penningpolitiken till de tyska behoven.
Hubert Fromlet Dagens Industri 23/1 2002
Chefekonom på Föreningssparbanken
”Vid en fastighetskrasch kan det anses mycket värdefullt för ett land
att självt kunna reglera räntan”.
Hubert Fromlet, Dagens Industri, 24/2 2003
Föga vettigt att hänvisa till den kraftigt försvagade dollarn som ett argument mot EMU.
Skattehöjningsvägen är inte är det enda sättet att lösa Tysklands budgetbekymmer
Hubert Fromlet SvD Brännpunkt 18/6 2003
Tyskland hade inte haft bättre sits med egen valuta
Hubert Fromlet Dagens Industri 29/4 2003
Hubert Fromlet:
”Vid en fastighetskrasch kan det anses mycket värdefullt för ett land
att självt kunna reglera räntan”.
Min uppfattning är att vi i Sverige inte har förstått vilken roll vår folkomröstning har i Storbritannien"
Dagens Industri, 24/2 2003
Margit Gennser tycks underskatta ECB:s kompetens och oberoende
när hon påstår att ECB kommer att anpassa penningpolitiken till de tyska behoven.
Hubert Fromlet Dagens Industri 23/1 2002
Föga vettigt att hänvisa till den kraftigt försvagade dollarn som ett argument mot EMU.
Skattehöjningsvägen är inte är det enda sättet att lösa Tysklands budgetbekymmer
Hubert Fromlet SvD Brännpunkt 18/6 2003
Margit Gennser - ordförande i Medborgare mot EMU - fortsätter att sprida ytlig och föga faktabaserad argumentation i EMU-debatten, speciellt avseende Tyskland (SvD Brännpunkt den 16 juni).
För det första är det ingalunda ostridigt att ECB bidragit till den låga europeiska tillväxten - i dag har EMU-länderna extremt låga räntor.
För det andra ter sig det europeiska deflationshotet inte särskilt överhängande, även om det inte bör underskattas (vilket ECB inte heller gör!).
För det tredje kan jag, trots lång erfarenhet, inte hänga med när Gennser talar om "dollarområdets tillväxt på i snitt tolv procent 1998-2000". Vad skall denna siffra återspegla, hur har den beräknats och vilken källa baseras den på?
För det fjärde är det föga vettigt att hänvisa till den kraftigt försvagade dollarn som ett argument mot EMU.
Gennser borde ha tillämpat lite ekonomisk historia. Då skulle hon ha upptäckt att det under efterkrigstiden fanns en rad perioder med sjunkande respektive stigande dollarkurs - utmaningar som speciellt tysk industri alltid framgångsrikt anpassat sig till. Det kommer också perioder framöver, där dollarn kommer att stärkas.
Som fundamentalt orienterad ekonom får jag frossa, när mer kortsiktiga valutaargument används i EMU-debatten med dess mycket långsiktiga perspektiv.
För det femte är det mycket möjligt, att det kanske kommer att vara just EMU som får Tyskland att inte längre vänta med det nödvändiga reformarbetet. Det får framtiden utvisa.
Faktum är dock att skattehöjningsvägen inte är det enda sättet att lösa Tysklands budgetbekymmer.
Tysklandkännaren Margit Gennser vet säkerligen att Tyskland årligen spenderar 160 miljarder euro i subventioner, vilket definitivt skulle kunna reduceras ordentligt. Varför skriver hon inte om detta?
EMU-debatten har hamnat på fel spår. Det finns för mycket sifferexercis och för många påståenden. Hur kan en icke nationalekonomiskt uppdaterad läsare kunna ifrågasätta Gennsers och andra debattörers felaktigt eller tveksamt använda argument från den ekonomiska verkligheten?
Denna kritik vill jag framföra generellt - oavsett om man hör hemma på ja- eller nejsidan.
Tyskland hade inte haft bättre sits med egen valuta
Hubert Fromlet Dagens Industri 29/4 2003 (utdrag)
Hubert Fromlet är chefsekonom i Föreningssparbanken och professor i internationell ekonomi vid Blekinge tekniska högskola
Tysklands situation används emellanåt som ett argument mot ett svenskt EMU-medlemskap. Rune Andersson, tidigare ordförande i Trelleborg, skrev till exempel den 28/2 att en tysk småföretagare nog har svårt att se ”eurons frukter”.
Själv har jag svårt att förstå en sådan slutsats, trots att jag i mer än 20 år följt den tyska ekonomiska debatten genom otaliga samtal med tyskar och daglig läsning av ett flertal tyskspråkiga dagstidningar och rapporter.
Anderssons analys av den tyska ekonomin verkar för mig både ytlig och delvis felaktig.
Tysklands nuvarande problem har enligt min bestämda uppfattning ganska lite att göra med eurons växelkurs och avsaknaden av egna korrigeringsmöjligheter.
Andersson talar om en starkt övervärderad euro i relation till det tyska kostnadsläget. Naturligtvis har tyskarna ett högt kostnadsläge. Det hade man dock också när den tyska tillväxtmaskinen fortfarande fungerade med god kraft. Då klarade man till och med relativt frekventa revalveringar av D-marken.
Andersson säger inte ett ord om huvudorsaken till de tyska problemen: återföreningen som mestadels hanterades fel främst av Kohl, men senare också av Schröderregeringen. Tyskarnas uppoffringsvilja var under den första återföreningsglädjen helt på plats. Då hade många stela och otidsenliga strukturer kunnat moderniseras. I stället baserades en kortlivad expansion i östra Tyskland på subventioner, skattelättnader och transfereringar. Den östtyska byggboomen resulterade snarare i ett luftslott.
Den alltjämt överdimensionerade östtyska byggnadsindustrin håller nu på att bryta samman - en viktig orsak till dagens tyska bankproblem.
Rune Andersson förbiser vidare att den tyska exporten, trots sina bekymmer med konkurrenskraften, hållits väl uppe hela tiden. Exporten har också fortsatt att växa under hela den globala konjunktursvackan.
Växelkursen tycks alltså inte vara huvudorsaken till den otillfredsställande tyska tillväxten. Det är i stället den alldeles otillräckliga inhemska efterfrågan - främst hushållens bristande konsumtionslust och raset i bygginvesteringarna. Bortsett från byggnadsindustrin skulle Tysklands BNP fortfarande kunna hålla sig i det europeiska mittfältet.
Dessa brister bör dock inte mötas med keynesiansk efterfrågestimulans utan med mer företagsvänlig politik som ger stigande vinster och investeringar och en bättre tillförsikt. Avsevärt fler företag behöver startas.
Ingen som helst tysk erfarenhet talar för att behovet av förbättringar skulle ha kunnat tacklas effektivare med en egen svagare valuta.
Det viktigaste med en egen valuta är att ett land med egen valuta kan före en egen räntepolitik. Det är alltså inte möjligheten att devalvera, eller revalvera, som är kärnpunkten. I stället är det realräntan, dvs räntan rensad för inflation
I Dagens Industri den 29 april påstår Hubert Fromlet, chefsekonom i FS-banken, att Rune Andersson, tidigare ordförande i Trelleborg, har fel när han hävdar att en tysk småföretagare nog har svårt att se ”eurons frukter”.
Gunnar M Carlsson 30/4 2003
Hubert Fromlet:
”Vid en fastighetskrasch kan det anses mycket värdefullt för ett land
att självt kunna reglera räntan”.
Min uppfattning är att vi i Sverige inte har förstått vilken roll vår folkomröstning har i Storbritannien"
Dagens Industri, 24/2 2003
Precis som Göran Persson är Tony Blair positiv till ett medlemskap i EMU. Och precis som Göran Persson har Tony Blair också stora delar av folket mot sig. Bara 16 procent av britterna står helt bakom ett EMU-medlemskap, enligt en färsk undersökning.
Eurodebatten har tagit ny fart i Storbritannien. Det brittiska finansdepartementet har startat en omfattande utredning om vilka effekter ett medlemskap i EMU kan få på den brittiska ekonomin.
"Fastighetsmarknaden är en central fråga i ett brittiskt EMU-perspektiv. Den brittiska fastighetsmarknaden visar tecken på överhettning. Vid en fastighetskrasch kan det anses mycket värdefullt för ett land att självt kunna reglera räntan. Detta påverkar naturligtvis den brittiska inställningen till euron", säger Hubert Fromlet, chefsekonom på Föreningssparbanken.
Samtidigt kastar den allt frostigare tonen mellan Frankrikes president Jacques Chirac och Tony Blair skuggor över EMU-frågan. Ett amerikansk-brittiskt krig mot Irak kan leda till att eurofrågan skjuts på framtiden av flera orsaker.
För det första bedöms ett krig ta allt fokus från andra politiska frågor, såsom euron, i Storbritannien. För det andra förväntas landets redan hårt ansträngda relationer med Frankrike förvärras vid ett krigsutbrott.
"Om ett krig mot Irak splittrar Europa kan det leda till en psykologisk spärr som kan göra att Tony Blair avvaktar med ett beslut i EMU-frågan", säger Hubert Fromlet.
Han anser, precis som många brittiska bedömare, att utfallet av den svenska EMU-omröstningen är en annan viktig faktor. "Ett svenskt nej kan påverka britternas inställning till EMU. +
Min uppfattning är att vi i Sverige inte har förstått vilken roll vår folkomröstning har i Storbritannien", säger Hubert Fromlet.
| Vi vill särskilt framhäva riskerna för makroekonomiska störningar som förvärras av fall i tillgångspriser, t.ex. på aktier eller fastigheter. Ekonomiska rådets yttrande över SOU 2002:16: Stabiliseringspolitik i valutaunionen |
Margit Gennser tycks underskatta ECB:s kompetens och oberoende
när hon påstår att ECB kommer att anpassa penningpolitiken till de tyska behoven.
Hubert Fromlet Dagens Industri 23/1 2002
Motståndet mot EMU skär i dag genom stora delar av det svenska samhället.
Margit Gennser tycks underskatta Europeiska centralbankens kompetens och oberoende när hon påstår att ECB i tysthet kommer att anpassa penningpolitiken till de tyska behoven.
Margit Gennser DI 191202
Replik
ECB:s uppgift allt omöjligare
Margit Gennser
ordförande i Medborgare mot EMU, riksdagledamot (m) 1982-2002
Dagens Industri 14/2 2003
