Göran Persson intervjuad i SvD
2000-12-04 av Rolf Gustavsson Mats Hallgren, utdrag

Vilket var för dig personligen det avgörande argumentet för ett svensk medlemskap i EU?
- Det var något som växte fram; redan då kunde man se hur integrationen i Europa ökade och att utanförskapet skulle skapa en omöjlig politisk isolering. Det kändes viktig att ta steget in i kretsen och få sätta sig vid bordet. Sedan har min insikt vuxit sig starkare om att den nationella arean blivit för liten i den moderna världen för att driva en kraftfull politik.

Det betyder att du i dag är mer övertygad om EU-medlemskapet än 1995?
- Jag har kunnat se att det var rätt som vi sade, att vi kan påverka. Jag har aldrig i min politiska karriär upplevt en miljö som är så öppen för goda argument. Jag har inte någon gång varit med om att man gör skillnad mellan stora och små länder.

Men fortfarande är hälften av svenska folket tveksamt eller negativt till EU-medlemskapet. Har dom fel?
- Nej, man kan aldrig säga att dom har fel, men vi tycker lite olika.
Till bilden hör att starten på vårt medlemskap sammanföll med en svår krisperiod i vår ekonomi och många gjorde det enkelt för sig genom att i bland lite populistiskt lägga hela skulden på EU.

Tycker du att du själv har gjort tillräckligt för att övertyga folket om EU-medlemskapets fördelar?
- Nej, man gör aldrig tillräckligt. Men detta är inte bara ett svenskt problem. Det finns ett allmänt europeiskt problem, nämligen att politikerna inte inväntar resultaten av besluten.
Man måste avpassa den politiska retoriken till vad man faktiskt också kan förverkliga för väljarna inom rimlig tid.

Du menar att politikerna överlåter förverkligandet åt byråkrater och teknokrater?
- Visst, visst. Och vi politiker är nöjda med att kasta oss över nästa dagordning och göra nya eleganta utspel.

När Sverige gick med i EU ansåg Du då att det fanns en väl avvägd balans mellan överstatlighet och mellanstatlighet?
- Ja, det fanns det väl då, men utveckligen går ju vidare och vi har sedan dess tagit flera steg mot mer överstatlighet och fler beslut med kvalificerad majoritet. Men, och det är viktigt, det är på sådana områden där det har visat sig att de nationella parlamenten inte har varit kapabla att hantera utvecklingen. Och därmed blir faktiskt den framväxande överstatligheten ett sätt att förstärka de nationella parlamenten. Det vore farligt för politiken och demokratin att behålla sådana uppgifter på nationell nivå, när parlamenten inte förmår hantera dem.

Är det mot den här bakgrunden som du lett det socialdemokratiska partiet till ett principiellt ja till EMU; något av det mest överstatliga som finns i EU?
- Ja, det är för mig ganska naturligt. Det sade jag redan vid partikongressen i Sundsvall 1997. När vi ser utvecklingen i den globala ekonomin så är jag naturligtvis för att skapa en politisk balans mot det internationella kapitalet. Då vill jag inte se all makt ligga kvar hos en maktlös svensk riksdag.

EMU-motståndarna brukar citera dig med argumentet att EMU leder till en europeisk statsbildning. Är det din uppfattning?
- Jag har kanske inte sagt just så. Men jag säger att en gemensam valuta kan driva fram en samordnad finanspolitik. Och den stora, svåra frågan är om det går att ha en samordnad europeisk finanspolitik utan att den leder till en europeisk federativ statsbildning.
Det kanske går, men om det inte går så ska det upp på bordet.
Det skulle vara utomordentligt farligt för en svensk statsminister att försätta nationen i en situation där vi om kanske fem år upptäcker att vi är på väg in i europeisk federation samtidigt som vi har sagt till folket att så inte skulle ske.

EMU-medlemskapet ska ju avgöras av en folkomröstning där du och din partiledning förväntas stå på ja-sidan. Ska då hela partiorganisationen också driva ja-linjen?
- Vi har inte diskuterat den frågan ännu. Vid tidigare folkomröstningar har vi skapat en särskild kampanjorganisation som partiledningen står bakom. Sedan är det upp till aktivister och andra att engagera sig i vilken kampanj de vill. Så blir det nog också med EMU-omröstningen.

Låt oss byta ämne. På torsdag inleds toppmötet i Nice som har till uppgift att slutförhandla ett nytt EU-fördrag, som ska öppna vägen för utvidgningen. Kommer toppmötet att klara av den uppgiften?

- Det blir ett resultat i Nice. Enligt min mening är den viktigaste frågan att få regler för så kallad flexibel integration på plats.

Kommissionens storlek och organisation är också en stridsfråga inför toppmötet. Vilken är Din hållning där?
- Jag anser att frågan löstes redan vid toppmötet i Amsterdam, där det sades att varje land ska ha en kommissionär. Ska man ändra på det så får det bli vid ett senare tillfälle.

Begränsning av vetorätten står också på dagordningen i Nice. Du vill behålla vetorätten i skattefrågor. Är din position överhuvudtaget förhandlingsbar?
- Nej, det är den inte. Jag har inget mandat att ändra den positionen. Sverige står dock inte ensamt om den uppfattningen.

Gäller det också området miljöskatter?
- Ja, det är samma resonemang där. Jag har inget emot gemensamma miljöskatter, men det är en principfråga att besluten ska fattas med enhällighet.

Gäller den principen också bekämpning av skattefusk?
- Nej, där är vi öppna och där tror jag Frankrike kommer att göra ett försök att få bort vetorätten, även om det nog blir svårt.

Vid årskiftet tar Sverige över ordförandeskapet i EU under ett halvår. Tror du att det kan göra svenska folket mer positivt inställt till EU-medlemskapet?

- Det hoppas jag naturligtvis, men jag är en luttrad man. Om ordförandeskapet blir en framgång så kan det påverka opinionen positivt. Men om mediabevakningen mest handlar om trafikkaos, limousiner och andra liknande frågor kan det bli tvärt om.

Snabbprotokoll 1999/2000:106 Onsdagen den 10 maj
Anf. 16 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):
Fru talman! Svaret på den senaste frågan är kristallklart. Vi vill ha ett mellanstatligt samarbete. Vi vill inte ha ett Europas förenta stater. Det tror jag faktiskt ingen i den här kammaren vill ha. Det skulle förvåna mig mycket.

Göran Persson i Sv D Brännpunkt 96-12-29
Frågan om Sverige skall bli medlem av en europeisk valutaunion är ett av de största och mest vittomfattande beslut som vårt land stått inför på mycket lång tid.
Nej, EMU-frågan handlar framför allt om vilken europeisk union som vi vill se i framtiden. Det är om denna demokratiska dimension som EMU-debatten måste handla.
Om en sådan tillväxt- och stabilitetspakt löser konflikten mellan överstatlig penningpolitik och nationell finanspolitik återstår att se.
Skall skatter och annan inkomst- och utgiftspolitik föras upp på en gemensam övernationell och politisk nivå förutsätter det, så vitt jag förstår, att ett reformerat EU-parlament skall besluta om skatter på europeisk nivå. I det läget byter EU-samarbetet karaktär. Från att ha varit ett samarbete mellan självständiga nationer går då EU mot en europeisk federation. Då omvandlas EU till något helt annat än det EU som svenska folket, efter viss vånda och lång och uppslitande debatt, sade ja till.

Birger Schlaug DN Debatt 2000-03-13
"Göran Persson bara värd förakt"
Göran Persson använder sig av en retorik i EMU-frågan som saknar varje uns av hederlighet.

Början på sidan