Gunnar Lund

Han var statssekreterare i finansdepartementet i maj 1991 då kronan knöts till ecun.

"Statssekreteraren på UD, Gunnar Lund, är gift med Erik Åsbrinks statssekreterare Kari Lotsberg"
Aftonbladet 981008

EU-minister i Perssons-regeringen som förlorade EMU-omröstningen
För det fick han som straff bli ambassadör i Washington, men skall nu förflyttas
av Carl Bildt till ambassaden i Paris, för att bereda plats åt Jonas Hafström.

Under 1990 och 1991 var Gunnar Lund statssekreterare hos dåvarande finansministern Allan Larsson.
Då var det Gunnar Lund som hårdast drev på för att Riksbanken skulle knyta kronan till ecun, vilket också skedde i maj 1991. Försöket slutade i fiasko för på dagen tio år sedan. Men Gunnar Lund ångrar inte knytningen.
Dagens Industri

Sweden's minister for euro issues Gunnar Lund told Reuters in June that if the lead of euro sceptics in opinion polls does not shrink to single digits by July, the chances of winning the vote would be slim.
2003 July 7 (Reuters)

"Sifo"

Om vi inför euron i Sverige får svensk ekonomi större stabilitet och ett skydd mot stora valutasvängningar.
Det är tryggare med en stor gemensam valuta än med en liten egen valuta, speciellt i oroliga tider. Vår krona är en lättare måltavla än euron för valutamarknadens spekulation.
Gunnar Lund, Göteborgs-Posten 29/4 2003

Vi är inte världens största ekonomi och har inte världens största valuta.
Utanför, med en liten och sårbar valuta, blir det nödvändigt att ha än större ekonomiska muskler.
Anders Sundström och Stavros Giangozoglu.
Uppsala Nya Tidning 3/4 2003

Början på sidan

Han /Gunnar Lund/ vände sig mot argumentet att vi endast har finanspolitiken kvar om vi går med i EMU.
- Penningpolitiken finns kvar men har flyttat upp på europeisk nivå som vi tillsammans utformar och i nio av tio fall kommer penningpolitiken att vara väl utformad för Sverige.
SvD näringsliv 3/4 2003

Vid seminariet underströk Gunnar Lund att ekonomierna i Europa närmar sig varandra. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige följer allt närmare utvecklingen i hela EU. En följd av detta är att riskerna för att med en separat svensk lågkonjunktur hamna ur fas med EU därför blir allt mindre.
Vi kan förlita oss till den europeiska centralbankens räntejusteringar.
Anders Wettergren, krönika, GP 27/3 2003

Sverige behöver inte öka beskattningen när vi övergår till euron. Men av någon obegriplig anledning ger socialdemokraterna och folkpartiet mer eller mindre oavsiktligt det intrycket.
Anders Wettergren, krönika, GP 27/3 2003

Det behövs en höjning av överskottet i de offentliga finanserna för att klara konjunktursvängningar, förklarade Göran Persson i onsdags. Samma uppfattning framförde samma dag statsrådet Gunnar Lund och den folkpartistiske riksdagsmannen och ekonomiprofessorn Carl B Hamilton vid ett seminarium arrangerat av Liberal Press och Vänsterpressföreningen.

Vi är inte världens största ekonomi och har inte världens största valuta.
Utanför, med en liten och sårbar valuta, blir det nödvändigt att ha än större ekonomiska muskler.
Anders Sundström och Stavros Giangozoglu.
Uppsala Nya Tidning 3/4 2003

Vi vill att Sverige ska bli ett land där alla barn lär sig nyttiga och roliga saker i skolan, ett land där även äldre känner trygghet för framtiden och där sjuka har tillgång till vård av hög kvalitet.

I debatten möter vi en nej-sida som i stället för att ha ordning i ekonomin vill använda marknadens spekulationer mot den svenska kronan för att öka vår konkurrenskraft vid en lågkonjunktur. Att låta marknaden spekulera med löntagarnas köpkraft är minst sagt cyniskt — det drabbar alltid de allra mest utsatta.

Nyligen har både Göran Persson och Bosse Ringholm konstaterat att Sveriges finanser behöver större ekonomiska marginaler även om vi väljer att stå utanför valutasamarbetet.

Går vi med krävs det att vi har en stabil ekonomi för att kunna föra en självständig politik för välfärd; det har vi öppet redovisat och diskuterat. Ett nej till euron kommer å sin sida att innebära ökat tryck på den svenska ekonomin.

Vi är inte världens största ekonomi och har inte världens största valuta. Utanför, med en liten och sårbar valuta, blir det nödvändigt att ha än större ekonomiska muskler.

Valet handlar om att vara med och påverka under en spännande resa eller att ställa sig utanför och låta andra bestämma.

Rolf Englund: Det kan bli jättespännande, tänk om EMU kraschar, se vidare
”EMU ÄR EN DUM KONSTRUKTION” P-O Edin, tidigare chefekonom på LO klicka här

Full text

Början på sidan

– Det är skandalöst att landets EMU-minister, Gunnar Lund, medvetet går ut med direkt felaktiga uppgifter om att handeln mellan EMU-länderna har ökat sedan EMU sjösattes.
Jonas Sjöstedt 10/3 2003

Den salvan avlossar vänsterpartiets EU-parlamentariker Jonas Sjöstedt efter det att han tagit del av ett debattinlägg i Dagens Industri av landets biträdande finansminister.

– Som tidningen Affärsvärlden redogjort för i nummer 9 i år så har handeln för EMU-länderna faktiskt ökat mer med länder utanför eurozonen än inom den. Det är bara i Finland och Portugal där handeln ökat mer, men då ytterst marginellt. Den påstådda osäkerheten om växelkurserna har uppenbarligen inte haft någon direkt effekt för utrikeshandeln i det verkliga EMU.

– Gunnar Lund bör ta tillbaka sitt felaktiga påstående. Om detta inte sker så befarar jag att vi får en mycket smutsig kampanj där till och med

Full text

Början på sidan

Det är inte, som Rune Andersson tycks anse, den rörliga kronkursen som skänkt oss svenskar de senaste årens ekonomiska stabilitet. Skälen är snarare en framgångsrik budgetsanering med stora uppoffringar från löntagarna, en trovärdig inflationsbekämpning och EU-medlemskapets fördelar.
Gunnar Lund, DI, 10/3 2003

Om vi inför euron i Sverige får svensk ekonomi större stabilitet och ett skydd mot stora valutasvängningar.
Det är tryggare med en stor gemensam valuta än med en liten egen valuta, speciellt i oroliga tider. Vår krona är en lättare måltavla än euron för valutamarknadens spekulation.
Gunnar Lund, Göteborgs-Posten 29/4 2003

Att aktivt välja att stå utanför är enligt min mening det riskfyllda och äventyrliga alternativet. Att välja euron i september är att välja det trygga och säkra alternativet.

En av de ekonomer som tydligast har konstaterat ett samband mellan den gemensamma valutan och ökad handel är Andrew K Rose, professor vid Berkeley university. Rose har gjort ett antal studier och analyser som visar att länder med samma valuta handlar upp till tre gånger så mycket med varandra som länder med olika valutor. Liknande studier - om än med något mindre uppseendeväckande resultat - har gjorts av bland annat den svenske ekonomen Torsten Persson vid Stockholms universitet. I sin studie uppskattar Persson att en gemensam valuta ökar handeln med mellan 13 och 65 procent.

Assar Lindbeck - Full text - handel - spricker - Vänta och se

Alltför ofta framställs det som om endast politiska skäl
talar för en svensk euroanslutning.
Gunar Lund DI 20/2 2003

Svenskt medlemskap i eurosamarbetet - eller utanförskap - är en ödesfråga som förtjänar omfattande debatt.

Alltför ofta framställs det som om endast politiska skäl talar för en svensk euroanslutning.

Med ett euromedlemskap ökar stabiliteten i ekonomin och Sveriges tillväxtpotential stärks. Vi är ett litet land med stort exportberoende. En stor del av vår export går till länder som i dag använder euron. Ett införande av euron i Sverige ger därför svensk ekonomi större stabilitet och skydd mot stora valutasvängningar.

Det är tryggare med en stor gemensam valuta än en liten nationell valuta, speciellt i oroliga tider. Vår krona är en lättare måltavla för spekulation än euron. Handel och investeringar ökar där den gemensamma valutan används.

Jag har träffat åtskilliga svenska småföretagare som vittnar om export- och expansionshinder beroende på svårigheter och kostnader att valutasäkra kontrakt.

Närmare 300 miljoner människor använder euron dagligen. I och med utvidgningen tillkommer ytterligare bortåt 100 miljoner människor.

Det finns ingen anledning att betala priset för utanförskapets valutarisker genom högre bolåneräntor.

Full text

Replik: Euron ökar riskerna för egna företagare
Rune Andersson
Dagens Industri 28/2 2003

Citat ur kapitlet "Sammanfattning och slutsatser" i utredningen
"Sverige och EMU" (SOU 1996:158 - världens största utredning om effekter av en valutaunion)
under ledning av Lars Calmfors

Lars Calmfors:
Personligen har jag svårt att se någon ekonomisk nettofördel med ett medlemskap: jag tror snarare att det innebär en ekonomisk nackdel. De politiska övervägandena är skälet till varför jag idag trots allt
är positiv till ett svenskt EMU-inträde.

Början på sidan

Gamla utopier och nya
"Vad är egentligen slutmålet för hela det här projektet?" frågade hon.
Lund såg för ett ögonblick frågande ut, ungefär som om han letade i minnet efter något betydelsefullt som han råkat glömma: "Nej, det finns inget uttalat slutmål", sa han till sist.
Anders Isaksson Dagens Industri 14/2 2003

Euron är nästa steg för att fullborda EU:s och utvidgningens intentioner om ett fredligt, gränslöst Europa
Anna Lindh, Gunnar Lund och Anders Sundström

Statsrådet Gunnar Lund, tog det stora greppet och
gjorde - helt berättigat - euron till fredsmyntet
DN-ledare 10/12 2002

Biträdande finansminister Gunnar Lund var statssekreterare i finansdepartementet i maj 1991 då kronan knöts till ecun. Den knöts utan någon som helst devalvering och knytningen blev dessutom hård. Inget annat land, inte ens den tidens EU-länder, tillät sig en så liten svängning av valutans värde som Sverige gjorde. Ett och ett halvt år senare, efter ett desperat och mycket dyrbart försvar av kronans värde, tvingades Riksbanken ge upp. Den 19 november 1992 släpptes kopplingen till ecun och kronan tilläts flyta fritt.

"Väldigt många var intressant nog kolossalt efterkloka" Gunnar Lund ska leda förhandlingarna om att knyta kronan till euron. För elva år sedan var han med om att knyta kronan till ecun, eurons föregångare. Det slutade i räntechocker och kronfall.

- Det är lätt att vara efterklok, säger Lund.

RE: Ja, konsten är ju att vara för-klok.

Finns det något du ångrar?
- Som det blev, så klart att man helst hade haft ecuknytningen ogjord vid den tidpunkten, säger Lund.

RE: Han erkänner bara att tidpunkten var fel.
Bunkergänget har bara erkänt att det var "ett misslyckande". Inte att det var ett "misstag".

Den utlösande faktorn för kronkrisen hösten 1992 var de spänningar som det europeiska valutasamarbetet utsattes för sommaren och hösten samma år. Flera valutor tvingades devalvera och i september tvingades det brittiska pundet ut ur växelkurssamarbetet ERM. Den krisen förutsåg ingen på det svenska finansdepartementet i maj 1991.
- Absolut inte, det var solklart att vi inte gjorde det - och det var få andra, om någon, som gjorde det, säger Lund.

Alla våra valutabekymmer skulle försvinna, om vi släppte valutamarknaden fri.
Som så många andra länder gjort. Och som till exempel USA gjorde 1971 och England 1979.
Sven Rydenfelt på SvD Brännpunkt 1992-04-27

"Jag vill nu fråga finansministern om denna lånestock, på 300 miljarder i utländsk valuta, som har byggts upp på kort tid, innebär någon förändring för Sveriges del och i så fall vilken?"
Rolf Englund på Nationalekonomiska Föreningen januari 1990

ÅKE ORTMARK:
Ja-sägarna - Medlöpare och nickedockor kring Gyllenhammar,
Karl XII, Kreuger och andra furstar

Gunnar Lunds nuvarande politiska uppdrag är att, om en folkomröstning nästa höst säger ja till att Sverige byter ut kronan mot euron, leda de förhandlingar som ska bestämma villkoren för övergången. Kronan ska under en period - upp till två år - vara knuten till euron i ERM.

Det innebär att kronan får en kurs mot euron som måste försvaras - precis som vid ecuknytningen för elva år sedan. Det skulle kunna, med andra ord, vara upplagt för nya spekulationer och nya räddningsaktioner från Riksbanken med räntechocker som följd.

Men dessa risker tonar Lund ned. - Jag är inte så oroad över stabiliteten under den perioden. Vi har så stabila förhållanden, en så sund ekonomisk situation, säger han. - Jag tror inte att riskerna ska överdrivas i det avseendet, tillägger han.

- Jag tycker ändå att hans /Joschka Fischers/ tal i mångt och mycket är en flykt in i en vidlyftig framtid, i stället för att ta sig an de svåra och väldiga uppgifter vi har i de närmaste tio åren

- Källa: Europa-Posten Juni 2000

Början på sidan