Home - Sök - Den svenska debatten - LO - Avvaktande nej bättre än ljumt ja |
Avvaktande nej bättre än ljumt ja
Denna helg fattar socialdemokraterna beslut om att partiet ska verka för en svensk anslutning till EMU. Alternati vet - att partiet avstår från att definitivt binda sig för ett EMU medlemskap - verkar inte kunna samla en majoritet bland ombuden Sveriges OECD-ambassadör Anders Ferm utvecklar i detta nummer av LO- Tidningen kraftfulla argument mot ett svenskt EMU-medlemskap. Ja-sidans argument har i tidigare nummer redovisats av bland annat Göran Johnsson och Johan Ehrenberg. De ges ytterligare belysning av Claes Hellgren i detta nummer. LO-ekonomernas entusiasm för EMU-projektet som sådant är behärskad för att inte säga avvisande. Men resonerar de, vi har redan tagit de ekonomiska kost naderna för de två första etapperna, accepterandet av EMU:s konvergenskriterier och införande av en självständig riksbank, och då är priset för att ta steget fullt inte längre lika högt. Ett oavvisligt krav är dock enligt LO-ekonomerna att vi först får till stånd en fungerande lönebildning och skaffar oss nya stabiliseringspolitiska instrument som gör att vi kan bemästra framtida kostnads- och strukturkriser. Vi bör inte överväga ett medlemskap om inte dessa villkor är uppfyllda, är LO-ekonomernas slutsats. Resonemanget är inte invändningsfritt. EMU-kritikern kan fråga om en permanent förlust av självständigheten i penningpolitiken verkligen kan uppvägas av dylika institutionella arrangemang vars varaktighet inte går att garantera. LO-ekonomerna vill avdramatisera EMU-frågan. Deras budskap är det inte är någon större olycka att stanna utanför valutaunionen. Och om vi efter en folkomröstning beslutar oss för att gå med, kan vi också hantera nackdelarna om vi genom för kloka förberedelser. Frågan är om en så sval analys övertygar EU-skeptikerna bland de socialdemokratiska väljarna. Socialdemokratiska EMU-anhängare och EMU-motståndare har inte bara olika åsikter, intensiteten i engagemanget skiljer dem också åt. Medan de flesta anhängare är ljumt övertygade om medlemska pets fördelar fruktar motståndarna att medlemskapet inskrän ker vår ekonomiska handlingsfrihet och vår demokrati. Det var socialdemokraternas väljare som fick ta de värsta smållarna under nittiotalets krisår. Samma väljare befarar nu att EMU blir en plågsam repris. De ekonomiska fördelarna med EMU är små, de ekono miska riskerna är påtagliga. S-väljarnas misstro mot EMU beror inte på bristande kunskaper. De har gjort en rationell riskbedömning - och de anser att risken inte är värd att ta. Om s-kongressen ska vånda denna opinion, krävs mer övertygande argument än de som partiledningen hittills presterat.
|