Riksbankens officiella valutakorg, TCW-index är missvisande
eftersom flera andra länder i Asien och Latinamerika har valutor som nära följer dollarkursen
Sedan bottenrekord i september 2001 har kronan stärkts med nästan 40 procent mot USA-dollarn
Dagens Industri 4/6 2003 , reporter Johanna Saldert

Den svenska kronan slog bottenrekord i september 2001, när världens finansmarknader fortfarande skakade efter terrordåden i New York och Washington. Sedan dess har den svenska valutan sakta återhämtat sig. Kronan har till exempel stärkts med nästan 40 procent mot USA-dollarn.

Mot Riksbankens officiella valutakorg, TCW-index, har kronan stärkts med 15 procent sedan bottennoteringen. I TCW-korgen (Total Competitiveness Weights) ingår tio olika valutor. De har viktats efter hur mycket de påverkar svensk utrikeshandel och konkurrenskraft.

Men detta index är ändå missvisande eftersom flera av Sveriges viktigaste handelspartner inte finns med. Korgen innehåller till exempel inga asiatiska valutor (utöver den japanska yenen) trots att Sverige har en mycket omfattande handel med de asiatiska länderna: den svenska exporten till Kina är tolv gånger större än exporten till Nya Zeeland, vars valuta finns med i TCW-index.

Dollarn har större betydelse för svensk industri än vad som framgår av TCW-index eftersom flera andra länder i Asien och Latinamerika har valutor som nära följer dollarkursen.

För att få ett mer rättvisande mått på kronans utveckling, har vi i stället använt en alternativ valutakorg, MERM-index (Multilateral Exchange Rate Model, som tar hänsyn även till andra varor än industrivaror). Den består till mer än en fjärdedel av dollar. Mot denna korg har kronan stärkts med över 20 procent sedan bottennoteringen.

Kursen är därmed tillbaka på samma nivå som vårvintern 2000, då Stockholmsbörsen stod som högst och högkonjunkturen var som hetast.