- Nytt - Index A till Ö - EMU-skeptiker - Statsvetare - Medborgare mot EMU

Gunnar Carlsson

Gunnar Carlsson är medlem i Medborgare mot EMU

"Vi har ett eurokonto hos Kristianstad Sparbanks lokalkontor i Knislinge. Dit har vi också kopplat en checkkredit i euro. Att växla till kronor varje gång man får en betalning i euro verkar lite underligt. Mitt gratisråd till /SN:s vice ordförande/ Björn Andersson är; använd eurokonto i stället så sparar du mer än 200.000 kronor om året."
DI 29/4 2003

För att belysa frågan ur småföretagens perspektiv förde DI samman Johan Kreicbergs och Karl-Johan Bergström, ekonomer på eurovänliga Företagarnas riksorganisation, FR, med den skeptiske företagaren Gunnar Carlsson, bland annat huvudägare till möbelfabriken Nelo AB i skånska Knislinge.

En färsk analys från FR visar att svenska småföretag (med under 50 anställda) gör import- och exportaffärer för 80 miljarder kronor per år med euroländerna. Varje gång de växlar mellan kronor och euro kostar det. Skillnaden mellan köp- och säljkurs ligger på 0,5 procent hos de flesta banker. "Växlingskostnaden blir därför halva denna skillnad, det vill säga 0,25 procent av beloppet", säger Företagarnas chefsekonom Johan Kreicbergs.
"Med euron skulle de alltså kunna spara 200 miljoner kronor i slopade växlingsavgifter."
Men den riktigt stora besparingen sker på räntesidan. Småföretagen har långfristiga skulder på över 1.100 miljarder kronor, visar FR-studien. Eftersom räntan i Sverige ligger 1 procentenhet över nivån i euroländerna, ger det en extra kostnad på 11 miljarder kronor per år.

"Att tvärsäkert påstå att räntan i Sverige för evigt skulle vara högre än euroräntan är inte seriöst", säger han.

Svenskt Näringslivs vice VD Björn Andersson, ägare till tapetföretaget Duro i Gävle, hävdade i DI den 18 mars att hans företag skulle kunna spara hundratusentals kronor på att slippa växla mellan kronor och euro. Överdrivet, tycker Gunnar Carlsson.
"Jag reagerade på en sak i Björn Anderssons resonemang. Hans företag hade ungefär lika stora inbetalningar som utbetalningar i euro. Då finns det ett enkelt sätt att minska kostnaderna radikalt: öppna ett valutakonto. Då slipper du både växling och administration."

Johan Kreicbergs: "Men väldigt många av våra medlemsföretag säger att de betalar höga avgifter till bankerna för valutahantering. Det är svårt att hävda att våra medlemmar blåljuger."

Gunnar Carlsson: "Jag kan bara konstatera att vårt företag betalar mycket låga avgifter, så antagligen har de andra ställt fel fråga till banken eller också har de frågat fel bank."
"Vi har ett eurokonto hos Kristianstad Sparbanks lokalkontor i Knislinge. Dit har vi också kopplat en checkkredit i euro. Att växla till kronor varje gång man får en betalning i euro verkar lite underligt. Mitt gratisråd till Björn Andersson är; använd eurokonto i stället så sparar du mer än 200.000 kronor om året."

Beror den högre räntan i Sverige på växelkursrisk?

JK: "Rent teoretiskt, ja."

GC: "Rent teoretiskt, inte alls. Storbritannien står också utanför EMU. De har lägre räntor än euroländerna på de längsta löptiderna."

Hur skulle euron påverka ditt möbelföretag?

GC: "Vi omsätter 27 miljoner och exporterar 99 procent av produktionen. Vid ett ja till EMU måste vi överväga att flytta delar av produktionen utomlands."

Varför det?

GC: "Vi kan inte ha alla ägg i samma korg. Vid ett EMU-medlemskap måste vi gardera oss mot risken att lönekostnaderna stiger snabbare här än i konkurrentländerna. Historiskt har både politiker och arbetsgivare varit dåliga på att hålla igen. Om man som småföretagare lägger hela sin tillverkning i ett land, och detta land har en fast växelkurs, finns det risk för att stigande lönekostnader slår ut hela verksamheten. Flytande växelkurs är en billig försäkring mot kostnadskriser."

JK: Det är väl ändå en väldig skillnad i trovärdighet mellan att ha en fast växelkurs och att ha samma sedlar och mynt?

GC: "Jag tar hellre lite lägre risker. Hamnar man i fel kostnadsläge tar det väldigt lång tid att åtgärda."

Full text

Handel

Början på sidan