Peeter-Jan Kask

Klarar EMU det tyska testet?
Peeter-Jan Kask
Arbetarbladet 2002-09-29

Ett av de viktigaste argumenten för Sverige att inte gå med från start i EMU var att vi först ville se hur valutaunionen fungerade.

Hittills har det mest varit en solskenspromenad. Under högkonjunkturen 1999-2000 var det inga problem att hålla ihop unionen. Först nu, i den lågkonjunkturen, testas EMU på allvar. Avgörande blir inte minst hur unionen klarar problemen i euroområdets jätte, Tyskland.

Den tyska ekonomin är inne i en djup vågdal, med nolltillväxt, 4 miljoner arbetslösa och näst intill fallande priser. Därmed går Tyskland i rejäl otakt med övriga euroländer.

Den svaga efterfrågan i Tyskland skulle egentligen motivera sänkta räntor. En del bedömare anser att räntan borde ligga hela tre procentenheter lägre för att den tyska ekonomin ska få fart igen. Men Tyskland sätter inte räntan själv utan den bestäms av den Europeiska centralbanken och ska baseras på det ekonomiska läget i hela unionen, inte i ett enskilt land.

Tyskland skulle också kunna öka på efterfrågan genom att låta underskottet i de offentliga finanserna stiga. Men även den vägen är stängd, eftersom EMU:s stabilitetspakt inte tillåter underskott på mer än 3 procent. Paradoxalt nog kan tyskarnas problem lindras något av de stora översvämningarna. Genom att hänvisa till katastrofsituationen kan Tyskland få förståelse för ett något större underskott.

Hur EMU-länderna hanterar den tyska situationen ger självfallet Sverige viktig information om valutaunionens förmåga att klara olika tillväxttakt i olika delar av unionen.

Dock ska vi komma ihåg att nio miljoner svenskar bara motsvarar ungefär en tiondel av den tyska befolkningen.

Om Sverige skulle hamna i ekonomisk otakt med övriga unionen lär vi inte kunna påräkna någon anpassning av unionens politik för att klara våra problem.

Därför är det så viktigt att vi har beredskap mot obalanser som drabbar enbart den svenska ekonomin. Oavsett om det sker med hjälp av fonder, överskott i de offentliga finanserna eller något annat måste Sverige på egen hand kunna parera en situation som den Tyskland nu befinner sig i. De tyska problemen - och svaga offentliga finanser också i Frankrike och Italien - har satt fart på diskussionen om EMU:s regelverk. EU-kommissionen har redan lagt ett förslag om att lätta på budgetbalanskravet.

Samtidigt pågår interna diskussioner inom kommissionen om att Europeiska centralbanken i framtiden ska ta större hänsyn till efterfrågeläge och sysselsättning. Dessutom diskuteras hur budgetmålen ska göras mindre stelbenta, bl a genom ökat utrymme för offentliga investeringar.

Eventuella reformer i den riktningen skulle göra unionen mer attraktiv såväl i svenska som i brittiska ögon när det så småningom är dags för EMU-omröstning.

Socialdemokraterna i Sverige vill gå till EMU-val redan nästa år. Om vi verkligen vill dra lärdom av hur unionen fungerat i motvind är det sannolikt alldeles för tidigt.

Det är svårt att tro att vi skulle ha ett färdigt svar på det tyska testet redan om ett halvår.

Mer om Tyskland

Mer om buffertfonder

Peeter-Jaan Kask om krisen 1992

Början på sidan