nejtillemu.com

Fredrik Malm

"Fredrik Malm engagerade sig vid folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 1994"
Wikipedia

"ja-sidan riskerar att gå ett gruvligt nederlag till mötes"
"ja-sidan vill inte ha någon debatt om eurons politiska dimension eftersom det
skulle föra upp frågan om en europeisk federation på dagordningen"
Men svenskarna är inte dumma. Folk förstår att EU utvecklas i en viss riktning, och det undgår ingen att euron har en politisk dimension som inte bara innebär marginella justeringar i riksdagens beslutsfunktioner.
Fredrik Malm
ordförande för Liberala ungdomsförbundet
Sydsvenskan 14/1 2003

Den 14 september röstar svenskarna förhoppningsvis för svensk anslutning till euron. Det skulle innebära att vår ekonomi integreras ytterligare med euroländernas och att vi ansluter till deras mödosamma vandring mot en framtida europeisk federation.

Just nu ser det dock inte ut att bli så. När svenskarna kom hem från semestern för ett halvår sedan var stödet för euron större än någonsin, men under hösten har ledande politiker och opinionsbildare struntat i att öka stödet för projektet och istället har nej-sidan kopplat greppet om opinionen.

Situationen oroar. Euron är ingen detaljfråga utan en milstolpe i processen att ena Europa efter århundraden av krig och förödelse. Om Sverige ställer sig utanför blir innebörden att vi inte tar Europas enande på allvar, vi väljer att sätta oss på avbytarbänken och titta på.

Konsekvensen blir inte bara att vi tappar i inflytande, utan också att tåget fortsätter medan Sverige står kvar på perrongen.

Det var därför folkpartiledaren Lars Leijonborg i sitt senaste nyhetsbrev efterlyste en gemensam ja-kampanj inför folkomröstningen. Det skulle höja intensiteten och tempot i valrörelsen. Det skulle bli lättare för socialdemokrater, folkpartister och moderater att stå på samma barrikad och möjligheterna att tänka "rätt person på rätt plats" skulle var större.

Nu riskerar istället euroomröstningen att styras av partihänsyn, med följden att ja-sidan riskerar att gå ett gruvligt nederlag till mötes.

För att vinna ett djupare stöd för euron krävs att också de politiska argumenten uppmärksammas. Om det bara handlar om börs- och räntekurser är det ingen mening att folkomrösta. Men de politiska perspektiven lyser med sin frånvaro i en eurodebatt som i sin helhet är torr som fnöske.

Skälet är att starka krafter inom ja-sidan inte vill ha någon debatt om eurons politiska dimension eftersom det skulle föra upp frågan om en europeisk federation på dagordningen.

Men svenskarna är inte dumma. Folk förstår att EU utvecklas i en viss riktning, och det undgår ingen att euron har en politisk dimension som inte bara innebär marginella justeringar i riksdagens beslutsfunktioner.

Men när ingen argumenterar för de politiska visionerna, när ingen hängivet ansluter sig till visionen om det gemensamma Europa, då kommer alltfler tveksamma väljare att rösta nej eftersom de andra argumenten lyser med sin frånvaro.