Reformera Sveriges grundlag
Niclas Berggren, ekonomie doktor och nationalekonom Cityuniversitetet Nils Karlson, filosofie doktor och statsvetare, rektor Cityuniversitetet
Joakim Nergelius, docent konstitutionell rätt Lunds universitet
SvDs ledarsida 2001-06-06

Att föreslå radikala reformer i ett lands styrelseskick är en allvarlig sak. Likväl är det ibland önskvärt.

Tiden är nu mogen för en kvalificerad diskussion om grunderna för det svenska medborgarstyret och en kritisk utvärdering av den nuvarande svenska grundlagen. Under en lång följd av år har nämligen svensk demokrati och ekonomi inte riktigt fungerat som de borde.

Symptomen är väl kända. Trots att medborgarna är mer kunniga och välutbildade än någonsin sjunker exempelvis det politiska deltagandet... Dessutom finns en rad undersökningar som tyder på att förtroendet för politiker och det politiska systemet försvagas. För regering och riksdag handlar det om ett regelrätt ras i förtroendet. Medan knappt 40 procent av svenskarna i slutet av 1960-talet uttryckte sin misstro mot politikerna, var motsvarande siffra tjugofem år senare nästan 70 procent.
Sveriges ekonomi har de senaste åren utvecklats positivt. Likväl har landet under lång tid haft en relativt omvärlden undermålig ekonomisk utveckling. Återkommande tendenser till budgetunderskott, devalveringar, inflation, beslutsoförmåga i viktiga frågor, höjda skatter, en ständigt växande offentlig sektor m m är uppenbara exempel. Från en topposition tycks vi ha fastnat på en plats mellan 15 och 20 i förhållande till andra OECD-länder.

Flera orsaker finns självklart till denna utveckling. Mycket talar dock för att en av de viktigaste är Sveriges nuvarande grundlag, med dess utpräglade parlamentarism, centralism och svaga maktdelning.

Den övergripande slutsatsen i projektets slutrapport, Den konstitutionella revolutionen, är att stora möjligheter finns att förbättra den svenska politikens, ekonomins och rättsstatens funktionssätt genom en ny konstitution präglad av ökad maktdelning och stärkt konstitutionalisering...

Enligt vår mening har ett alltför snävt synsätt länge präglat svensk demokratidebatt, där majoritetsstyre gjorts till övergripande norm. Vi utgår i stället ifrån en demokratisyn som förenar medborgarstyre och rättsstat, d v s konstitutionell demokrati, där medborgarstyret sker inom bestämda, rättsligt bindande gränser fastställda i grundlagen. Konstitutionen bör vara överordnad andra lagar och innefatta regler för att demokratin ska kunna fungera väl och vara långsiktigt stabil. ..

En klokt utformad maktdelning, exempelvis även genom kommunalt självstyre, folkomröstningar eller en direktvald exekutiv, kan dessutom förbättra påverkansmöjligheter, offentlighet och ansvarsutkrävande samt tillhandahålla gemensamma samhälleliga symboler och meningsskapande strukturer...

Vi föreslår ett tvåkammarparlament, med en första kammare, landsrådet, med två ledamöter per län, vilka väljs med majoritetsval. Till den andra kammaren, riksförsamlingen, behålls det proportionella valsystemet.

Dessutom föreslås en direktvald riksföreståndare, som fungerar som statschef.

Vidare förordas stärkt kommunalt självstyre, införandet av en författningsdomstol och fler folkomröstningar.

Det andra förslaget, den nuvarande grundlagens potential, söker klarlägga hur långt i riktning mot ökad maktdelning och konstitutionalisering man kan gå inom ramen för existerande konstitution, d v s utan några som helst formella grundlagsändringar. Bland annat föreslår vi utökat personval, reell lagprövning, fler konsultativa statsråd och återhållsamhet med smärre grundlagsändringar.

Det tredje förslaget, den pragmatiska medelvägen, är ett slags kompromiss mellan de otillräckliga förändringar som är möjliga inom dagens system och vårt förstahandsalternativ. Det tar fasta på vanans makt och vår bedömning är att många är skeptiska till alltför radikala reformer. Bland annat föreslår vi skilda valdagar, utökat personval, minskad proportionalitet i valsystemet, beslutande folkomröstningar, rullande mandatperioder, positiv parlamentarism, konstruktivt misstroendevotum, systematiserad kontrollmakt, vidgad lagprövning och striktare ändringsregler för grundlagen. Vår förhoppning är att Den konstitutionella revolutionen ska bidra till en än mer intensiv och konstruktiv konstitutionell debatt.

Vi är optimistiska och tror att mottagligheten för en konstitutionell revolution, eller åtminstone reform, är större än på länge i Sverige.

Behind Voter Apathy, A Silent Revolution
Philip Allott International Herald Tribune, 2001-06-06
The gloom generated by the dreadful general election campaign in Britain has produced secondary gloom about the health of democracy itself.
What has happened to democracy when nobody trusts a word spoken by the contending politicians? How can a well-informed public display aggressive apathy toward problems which they nevertheless see as crucially important, especially the wretched state of public services?
Can a liberal democracy survive a feeling of despair at the attrition of the old middle-class virtues of public service, public morality and creative thrift, and the universalizing of the old aristocratic vices of shameless social exploitation, the pursuit of instant gratification, the cult of the superficially glamorous and the philistine, and mutual admiration within self-appointing cliques masquerading as the rewarding of merit?.... more

Mer om boken hos Cityuniversitet

Statsvetare

Början på sidan