Om Margit Gennser
Apoteken
ATP
EMU
Mer om EMU
Kontakt
Om Margit Gennser
För att ladda ner flaggan, klicka här
Margit Gennser var moderaternas ledamot
Pensionsöverenskommelsen är det mest långvariga och stabila blocköverskridande samarbete Sverige har haft på senare decennier.
Den var ett svar på 90-talskrisen och ett problem som fem partier kände av och erkände. Det förpliktar än i dag.
DN-ledare 26 november 2014
Lilla My lämnar riksdagspolitiken
Timbros Smedjan Publicerad 2002-09-19
av Carolin Dahlman, journalist
Förordet till min bok "Kommunen betalar" får tjäna som presentation av min bakgrund.
I en av Arthur Koestlers essäsamlingar finns ett mindre skriftstycke om "den tysta generationen", det vill säga den generation som var ung under 50-talet.
Om 20-talets unga europeér kunde beskrivas som libertiner, kunde 30-talets betecknas som "samhällsmedvetna" rebeller intresserade av en rad ismer. De unga under 40-talet blev av rent nödtvång motståndsmän och soldater. 50-talets generation anser Koestler är så mycket svårare att beskriva med ett ord. Den var indifferent till politik, inte särskilt intresserad av litteratur och konst. Den var immun mot ismer och slogans.
Ibland har denna generation klassificerats som materialistisk, men i så fall var det ingen materialism som har något gemensamt med den filosofi som just bygger på materialism. 50-talets generation hängav sig nämligen inte åt filosoferande. Den var praktisk.
När allt är sagt, återstår bara att odla den egna trädgården. Det var Candides motto. 50-talets unga hade enligt Koestler börjat, där Voltaire låter sin hjälte sluta.
Jag tillhörde 50-talets unga. Politik var något som borde skötas av äldre på ett så lite störande sätt som möjligt. Våra liv påverkades i första hand av våra egna ansträngningar. På en frisläppt marknad kunde vi alla i all enkelhet hjälpa till att återuppbygga ett välstånd som tidigare generationer gjort sitt bästa att förstöra. Generationerna växlar och med dem också hela livsinställningen. 60-talets studentrevolter gav politiken en alltmer dominerande roll i samhället och 70-talets trend var densamma.
När jag på 70-talet upptäckte att det samhälle jag levde i betänkligt hade förändrats, blev politiken även en realitet för mig - utan bakgrund från ungdomsorganisationer och med 50-talets attityder. Det politiska livet syntes mig så förbryllande att jag för att reda ut begreppen slutligen skrev den här boken. Naturligtvis måste en bok om kommunalpolitik skriven med den här bakgrunden få ett litet ovanligt perspektiv, kanske alltför jordnära, ett perspektiv värdigt en idog trädgårdsmästare mer än en stor ideolog och samhällsfilosof. Mitt kanske alltför handfasta sätt att angripa problemen har säkerligen sina brister, men å andra sidan ligger kanske bokens värde just i att de kommunala problemen belyses på ett annorlunda sätt.
Många nu och tidigare aktiva kommunalpolitiker har genom att förklara olika sammanhang inom politiken för mig bidragit till att jag kunnat skriva den här boken. Tack!
Min familj och mina vänner som tålmodigt läst eller hört mig citera ur mitt manus tackar jag för visat tålamod. Detsamma gäller docent Kurt Samuelsson som uppmuntrat mig att skriva.
Ur
Hur blev den stora kompromissen möjlig?
- Politiken bakom den svenska pensionsreformen
Redaktör: Joakim Palme