Bok från SNS: Europas författning

"EU har misslyckats med att skapa en tydlig författning
Ny SNS-bok dokumenterar debatten om en grundlag för EU"

Europeiska unionen har hittills misslyckats med att skapa ett tydligt regelsystem för sin verksamhet. Dagens EU regleras genom en svåröverskådlig uppsättning fördrag, rättsakter, beslut och domstolsutslag. Genom åren har det gjorts åtskilliga försök att ge EU en klarare konstitutionell grund. Hittills har ansträngningarna stupat på en kombination av nationellt motstånd, principiell tveksamhet och lagtekniska vanskligheter.

Under senare tid har debatten om EU:s författning tagit ny fart, inte minst genom kraven på effektiva beslutsformer i en utvidgad union, tydligare ansvarsfördelning och förstärkt medborgarförankring. Den nu pågående regeringskonferensen har en begränsad dagordning. Mycket tyder på att diskussionen om mer omfattande konstitutionell reform fortsätter under första halvåret 2001, då Sverige blir EU:s ordförandeland.

SNS författningsprojekt utger nu boken Europas författning. Denna dokument-samling ger en inblick i den författningspolitiska verkstaden. Flera av dokumenten har tidigare inte funnits tillgängliga på svenska.

Statsvetaren Olof Petersson, som sammanställt dokumenten, har skrivit en inledande översikt som sätter in texterna i deras historiska sammanhang. Han skriver att urkunderna ger en bild av Europas utveckling under ett drygt halvsekel. De visar att EU är en organisation som har många brister och som befinner sig under stark förändring. Europas framtid kommer i stor utsträckning att bero på hur vi i dag väljer att utforma EU:s institutioner och arbetssätt.

Den första texten, Ventotenemanifestet, formulerades 1941 och återspeglar förhoppningarna om ett demokratiskt Europa. Redan under andra världskrigets mörkaste skede började några entusiaster planera efterkrigstidens fredliga Europa. På fängelseön Ventotene utanför Neapel satt ett tusental italienska motståndsmän och kommunister. Fångenskapen bildade ett drivhus för idéer om det nya Europa. Med Altiero Spinelli som ledande namn författade en grupp federalister ett manifest för ett fritt och enat Europa. Nedskrivet på cigarettpapper smugglades dokumentet ut via Schweiz och spreds över kontinenten.

Altiero Spinelli kom också att spela roll för den senare utvecklingen. Som Europa-parlamentariker ledde han arbetet med att skriva en samlad grundlag för en europeisk unionen. Spinellirapporten från 1984 kom visserligen inte att genom-föras, men blev en viktig inspirationskälla för de följande årens omvandling av EU.

Maastrichtfördraget ledde till en omfattande debatt i många medlemsländer. En viktig frågan var om maktförskjutningen till EU stod i överensstämmelse med det egna landets konstitutionella principer. I Tyskland hänsköts frågan till det högsta auktoritativa organet.
Tyska författningsdomstolens Maastrichtdom 1993 är av stor principiell betydelse. Boken återger domslutet i svensk översättning.

Europaparlamentet har tagit flera initiativ för att utarbeta en europeisk författning. Parlamentets utskott för institutionella frågor lade fram ett uppmärksammat förslag 1994. Under ledning av den belgiske parlamentsledamoten Fernand Herman hade utskottet utarbetat en komplett författning. Hermanrapporten utgör det hittills mest genomarbetade utkastet till en konstitution för EU.

Boken avslutas med de riktlinjer som ligger till grund för de reformer som aktualiserats av EU:s utvidgning. Här återfinns bland annat originaltexten till Dehaenerapporten från oktober 1999 och Europeiska rådets Helsingforsbeslut från december 1999.

På initiativ av Europaparlamentet har en grupp forskare, under ledning av professor Giuliano Amato vid European University Institute i Florens, undersökt om det går att förstärka den konstitutionella karaktären hos de fördrag som i dag bildar grunden för Europeiska unionen. Amatorapporten offentliggjordes i slutet av 1999 och boken återger forskargruppens författningsförslag.

Dokumentsamlingen sträcker sig fram till slutet av 1999. Författningsprojektets hemsida www.const.sns.se innehåller aktuellt material om den fortsatta utvecklingen.

Se även SNS-boken "Sveriges författning efter EU-anslutningen" av Karl-Göran Algotsson

SNS:s pressmeddelande

Början på sidan