Socialdemokraternas VU om EMU

Socialdemokraternas VU om EMU

Socialdemokraternas verkställande utskott har i dag den 14 januari 2000 enhälligt antagit följande förslag till beslut i frågan om ett svenskt deltagande i EMU. Förslaget ska behandlas av den socialdemokratiska partistyrelsen fredagen den 21 januari och därefter ligga till grund för det ställningstagande som den socialdemokratiska partikongressen den 10-12 mars ska göra.

EMU

Diskussionen om ett svenskt deltagande i EMU:s tredje fas har varit intensiv i det socialdemokratiska partiet. Partikongressen i Sundsvall 1997 fastställde att det inte var aktuellt med ett svenskt deltagande i valutaunionens tredje steg från starten 1999. För tiden därefter la kongressen fast fyra principer för partiets förhållningssätt till ett svenskt EMU-inträde:

1. Det svenska ställningstagandet om medlemskap ska utgå från vad som kan bedömas vara bäst för Sverige i ekonomiskt och politiskt hänseende.

2. Sverige ska ha maximal handlingsfrihet. Den uppnådda ekonomiska styrkepositionen måste vårdas.

3. Socialdemokraterna ska följa EMU-processen och ha en nära relation till våra broderpartier i de länder som deltar i valutaunionen. Utvecklingen ska fortlöpande analyseras och bedömas. Stor handlingsberedskap behövs.

4. Vi ska ha en öppen diskussion. Ett omfattande kunskapsinhämtande och en beredvillighet till ett öppet meningsutbyte inom arbetarrörelsen måste prägla vårt förhållningssätt.

Sedan Sundsvallskongressen har EU tagit flera avgörande steg. Hög sysselsättning har blivit ett gemensamt mål för EU. Processen att utvidga unionen med nya medlemmar har påbörjats. EMU har förverkligats. Elva av femton länder i EU deltar i dag i valutasamarbetet. EMU utgör en femtedel av världsekonomin. Euron kommer att användas som betalningsmedel i 290 miljoner människors vardag.

Samtliga broderpartier i ESP Europeiska socialdemokraters parti är positiva till EMU. Sannolikheten för att valutaunionen ska utvidgas med ytterligare länder inom de närmaste åren är stor.

I Sverige har vi skaffat oss handlingsfrihet. Beslut som riksdagen nyligen fattat om riksbankens oberoende har undanröjt de konstitutionella hindren för ett medlemskap. Överskotten i de offentliga finanserna, den snabbt minskande statsskulden, de låga räntorna och den stabila valutakursen gör att vi i dag till skillnad från för bara några år sedan uppfyller de ekonomiska kriterierna för medlemskap. Det har gjort att Sverige kan gå med när vi så önskar, men också att vi har haft den ekonomiska styrkan att stå utanför EMU.

Det svenska folket har inbjudits till debatt och diskussion om frågan. Nationellt har en folkbildningsinsats påbörjats. I partiet har ett informationsmaterial, ett stort antal studiecirklar och ett öppet samtal legat till grund för att partimedlemmarna ska kunna utvärdera och yttra sig över partiets ställningstagande i frågan om EMU.

Många av remissyttrandena reser invändningar mot ett svenskt deltagande. De kritiserar bland annat den europeiska centralbanken ECB:s bristande demokratiska förankring och berör risken för växande överstatlighet på grund av EMU.

Flera yttranden menar att de ekonomiska riskerna med ett medlemskap bör minskas och pekar på de finska "buffertfonderna" som vid tillfälliga kostnadskriser skapar ett ekonomiskt utrymme för sänkta lönekostnader och ger arbetsgivare och fackföreningar drivkrafter att gemensamt förstärka konkurrenskraften.

Flertalet av remissvaren ställer sig emellertid positiva till grundtanken bakom en gemensam valuta och ett svenskt deltagande. De avspeglar i många avseenden de fördelar som andra europeiska socialdemokrater och fackföreningar ser. Valutasamarbetet kan bidra till lägre ränta och därigenom till högre sysselsättning. Det underlättar människors möjligheter att resa utan hänsyn till nationsgränser och det bidrar till ökad handel, bättre konkurrens och lägre priser på den inre marknaden.

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har uppfattningen att ett väl fungerande valutasamarbete utgör en demokratisk motvikt till växande globala marknadskrafter. En sådan balans ger utrymme även för ett litet land att bedriva en aktiv ekonomisk politik. För att långsiktigt främja välfärd och arbete vill vi socialdemokrater därför att Sverige ska bli medlem i den ekonomiska och monetära unionen.

Inträdet ska ske under bestämda förutsättningar. Tidpunkten för ett svenskt medlemskap bör avgöras av när det är ekonomiskt och politiskt bäst för Sverige. Den svenska ekonomin är i dagsläget stark och konjunkturen god samtidigt som de ekonomiska bedömningarna för euroområdet är mer osäkra. Ett svenskt inträde i EMU under en period då den svenska ekonomins utveckling och ränteläge skiljer sig markant från övriga Europas skulle skapa risker för ekonomiska problem, ökande arbetslöshet och vidgade klyftor. Ett medlemskap omöjliggör en devalvering eller försvagad kronkurs. Sverige behöver därför utveckla instrument för att kunna möta eventuella kostnadskriser utan dramatiska lönesänkningar eller okontrollerad arbetslöshet.

EMU ställer stora krav på lönebildningen. Visserligen har den svenska löneutvecklingen under de senaste åren både skapat bra reala löneökningar och bidragit till en låg inflation, men löneavtalen skrevs under en period av hög arbetslöshet och måttlig tillväxt. Om de svenska löneökningarna är högre än i övriga EU-länder utan att svenskt näringsliv har högre produktivitet än i andra länder, riskerar Sverige att åter hamna i en situation som på 80-talet med successivt försämrad svensk konkurrenskraft och risk för stigande arbetslöshet, försämrade statsfinanser och stora sparprogram.

Mot den här bakgrunden är tidpunkten för ett svenskt deltagande i EMU:s tredje fas för socialdemokraternas vidkommande avhängig två övergripande förutsättningar:

Det måste finnas utrymme för en politik som kan motverka lågkonjunkturer. Konjunkturfaserna i euroområdet och Sverige måste vara i rimlig samstämmighet. Skillnaderna i ränteläge och variationerna i valutakursen måste vara små för att ett inträde ska kunna ske på ett gynnsamt sätt. De offentliga finanserna måste vara tillräckligt starka för att kunna stå emot överhettning och stimulera ekonomin vid stigande arbetslöshet.

De svenska löneökningarna måste gå i takt med övriga EU. För jobbens och rättvisans skull behöver Sverige även under högkonjunktur med sjunkande arbetslöshet en lönebildning som skapar goda reallöner utan att de svenska nominella löneökningarna undergräver vår konkurrenskraft. Som en del av vår beredskap inför eventuella tillfälliga kriser och försämringar av svensk konkurrenskraft ska behovet och utformningen av svenska så kallade buffertfonder utredas. Den kommande lönerörelsen måste genomföras och värderas innan ett svenskt medlemskap i valutaunionens tredje steg aktualiseras.

När Sverige har ett konjunkturläge i rimlig takt med euroområdet, en lönebildning som har bevisat sig fungera väl samt förutsättningar att hävda svensk konkurrenskraft och föra en aktiv ekonomisk politik bör Sverige ansluta sig till valutaunionen. För att säkra en folklig uppslutning ska frågan om ett svenskt medlemskap i EMU:s tredje fas underställas svenska folket för prövning.

Socialdemokraterna ska i samarbete med andra europeiska socialdemokratiska partier inom EMU verka för att Europeiska centralbanken har en god demokratisk förankring genom ett arbeta i nära dialog med de demokratiska institutionerna och de organ som utformar unionens ekonomiska politik.

Vi vill att varje enskild demokrati ska bli starkare genom det europeiska samarbetet. Vi vill inte se en utveckling inom EU som kraftigt begränsar makten hos de nationella parlamenten. ESP har också slagit fast att den nationella identiteten ska bevaras och att länderna ska ha oberoende i frågor som bäst kan lösas på nationell, regional eller lokal nivå.

I europeiskt socialdemokratiskt samarbete ska vi säkerställa att den gemensamma valutan tillsammans med ekonomisk samordning och en europeisk tillväxtstrategi för ökad efterfrågan och större investeringar kan leda till tillväxt, arbete och stabilitet.