S-redaktörer
S-Redaktörer:
Vi säger nej till EMU!
Källa: Länstidningen, Östersund,
15 NOVEMBER 1999
Från och med nu går den svenska debatten om EMU in i sin avgörande fas och det som hädanefter sägs kan komma att bestämma tillvaron för långa och kommande släktled.
Statsminister Göran Persson, tillika partiordförande, har rätt när han utpekar EMU-frågan som den kanske största fråga som svenska folket stått inför i modern tid.
Naturligtvis har socialdemokratin ett särskilt ansvar för att debattera frågan grundligt: det som till sist står på spel är ju en modell för jämlik fördelning som inte kommer att överleva euron.
Att regeringen så länge avstått från att ta ställning bör därför ses som ett uttryck inte bara för räddhågad taktik, utan framför allt som ett tecken på respekt inför frågans djupa allvar.
***
Den europeiska monetära unionen föddes definitivt inte ur ett djupt känt folkligt behov; från första början var det de europeiska eliternas projekt.
I de syrefattiga rum (ofta slottsmiljöer) och vid de väldiga konferensbord där den monetära visionen utformades var inga av Europas miljoner arbetslösa synliga; nej i Maastrichtfördraget nämndes inte ordet arbetslöshet.
I själva verket är ju det fantastiskt. Det vittnar om den makt de mest ensidiga teknokratiska idéer började erövra från och med åttiotalet. Motvilliga befolkningar har övertalats och närapå hotats med utpressning att ta ställning för EMU.
Vi som undertecknar denna artikel har skilda synsätt på den Europeiska unionen. Några av oss har förblivit negativa till EU medan andra intar en positiv hållning.
Gemensamt förkastar vi dock de principer den monetära unionen vilar på samt, naturligtvis, ett svenskt inträde i EMU.
Och vi gör det med två huvudargument, ett demokratiskt och ett ekonomiskt.
***
Det demokratiska argument som måste riktas mot EMU är att den berövar medborgarna praktiskt taget allt inflytande över penningpolitiken.
Hur styrs den europeiska centralbanken? Sex ledamöter, utsedda på åtta år, med det enda målet att slåss för stabila priser, och i lag förbjudna att "ta emot instruktioner från gemenskapsinstitutioner eller gemenskapsorgan, från medlemsstaternas regeringar eller något annat organ" (artikel 107).
Oberoende ekonomiska experter - "vilkas auktoritet och yrkeserfarenhet på det penning- och valutapolitiska området eller inom bankväsendet är allmänt erkända", som artikel 109 stipulerar - bestämmer över bärande bjälkar i den ekonomiska politiken.
De är enligt lag förbjuda att lyssna på folkliga rörelser eller folkvalda överhuvudtaget! Vad det handlar om är att Europas folk kommer att regeras av ekonomiska experter.
***
Makten lämnar demokratin. De som är positiva till EU tvingas åse hur den nyliberala ekonomismen går före löntagarnas Europa. De som förblivit negativa till EU ser ännu ett farväl till demokratin. I det avseendet speglar EMU troligen djupt liggande auktoritära traditioner i de europeiska samhällena, ja traditioner som måste härledas ända till tiden före demokratins genombrott.
***
En europeisk stormaktsdröm av 1800-talssnitt pulserar i den monetära unionens hjärta. Vi tycker oss se den. Vi skräms av den. Euron mörklägger den utomeuropeiska världen: förklarar den som fiende i den globala konkurrensen.
Det ekonomiska argument som den monetära unionen inte står rycken för är det faktum att Europas länder inom överskådlig tid kommer att uppvisa djupgående olikheter.
En valuta och en ränta över detta stora område kommer att tvinga fram enorma spänningar. När dessa inte kan lösas med flytande växelkurs eller nationell räntepolitik måste de pysa ut på annat sätt. Hur? Genom att löntagarna får ta stötarna.
***
Valuta och ränta kan inte variera - det kan däremot arbetslösheten i de olika länderna och regionerna. Därför avkrävs Europas löntagare en helt ny nivå av "flexibilitet" i den fullt genomförda monetära unionen och hur modeordet "flexibilitet" ska uttydas råder knappast någon oklarhet kring: Mindre trygghet! Piskan att flytta dit jobben finns! Svagare arbetsrätt! Och i sista hand - vanmäktiga fackföreningar.
De som ser EMU som en försäkring mot globaliseringens negativa sidor har missuppfattat saken. Under en gemensam euro fråntas nationella regeringar instrumenten att parera de ofta våldsamma svängningarna i världsekonomin, på samma sätt som fasthållandet vid guldmyntfoten under Den stora depressionen drev ner enskilda länder djupt i massarbetslöshet.
Euron gör folken maktlösa.
***
Vi säger Nej till Den monetära unionen.
Vi är dessutom övertygade om att svensk socialdemokrati behöver en övning i självförtroende. Inte på åratal har partiet vågat ta ideologisk ställning i någon avgörande fråga; den har i stort sett flutit med den marknadsliberala strömmen.
Att i EMU-frågan våga uttala sitt Nej innebär i själva verket ett Ja till något annat och mindre tidsbundet: Modet att gå en egen väg, att hålla fast vid grundläggande demokratiska principer och idén om genomskinliga institutioner.
En socialdemokrati som vågar detta kan äntligen sträcka på sig en smula.
GÖRAN GREIDER
Chefredaktör Dala-Demokraten
LOTTA GRÖNING
Chefredaktör Norrländska
Socialdemokraten
KENNETH LUTTI
Chefredaktör Arbetarbladet
JAN G ANDERSSON
Chefredaktör Östra
Småland
PETER SWEDENMARK
Chefredaktör Länstidningen
