|
Finlands frihets- och medborgarkrig från januari till maj 1918
När det gäller den period med krympande BNP som inleddes 2012 är experterna i stort sett eniga:
Finland hade kunnat lyfta sig snabbare ur recessionen med en egen, fritt flytande valuta.
DI/TT 30 december 2016
Av de 29 ekonomer som svarat på en enkät som tidningen Helsingin Sanomat har gjort
anser 14 att det hade varit bättre för Finlands ekonomi att behålla den egna valutan, marken.
Åtta anser att övergången till euron varit mestadels positiv, medan sju menar att det inte går att säga med säkerhet.
Down and out in Helsinki
With relentless budget cuts and a gloomy economic forecast,
the Nordic country’s economy is on life support.
Politico 18 May 2016
By the end of the day, more than 3,000 people will have come to pick up donated food and household goods.
This is not an image Finland likes the outside world to see. It prefers to be known as a country that tops “best in the world” lists:
best place to be a woman, most transparent, least corrupt, best education, happiest, wealthiest — the list goes on.
But as the economic crisis deepens, tens of thousands of people now rely on charities and food banks to feed their families.
Finland
Internal devaluation is already well under way
EU Observer 1 April 2016
The Finnish government has forced the trade unions and business groups early this year to agree on
cutting labour costs mainly by transferring social insurance contributions from employers to employees and by
increasing annual working time by 24 hours without extra pay.
The euro is not the issue but the future of the Finnish welfare state and society.
Finlands ekonomi växer igen
Finlands BNP växte med totalt 0,4 procent under 2015
Sveriges Radio 29 febr 2016
För den som inte har arbete ser det fortfarande mörkt ut då arbetslösheten och i synnerhet långtidsarbetslösheten i Finland har fortsatt stiga kraftigt.
I år väntas många söka sig utomlands för att jobba, främst till Sverige, men även till länderna i Baltikum.
Finland and asymmetric shocks
What’s at stake: Finland exemplifies the difficulty of dealing with asymmetric shocks within a Monetary Union
as the Finnish economy has struggled to recover from a series of idiosyncratic shocks
– the decline of Nokia, the obsolescence of the timber industry, and the fallout of the Russian crisis.
JÉRÉMIE COHEN-SETTON, Bruegel, 21 December 2015
The problems of the euro, in other words, weren’t caused by an outbreak of fiscal irresponsibility that won’t recur if the Greeks can be brought to heel;
they weren’t even, in a deep sense, the result of big capital flows that won’t come back again.
The whole single currency project was flawed from the start, and will keep generating new crises even if Europe somehow gets through this one.
Finland's depression is the final indictment of Europe's monetary union
Finland has lost a quarter of its industry since 2008 even though it is the poster-child of EMU competitiveness
Ambrose Evans-Pritchard, 18 Nov 2015
A full six-and-a-half years into the current global expansion, Finland's GDP is 6pc below its previous peak.
It is suffering a deeper and more protracted slump than the post-Soviet crash of the early 1990s, or the Great Depression of the 1930s.
Nobody can accuse Finland of being spendthrift, or undisciplined, or technologically backward, or corrupt, or captive of an entrenched oligarchy,
the sort of accusations levelled against the Greco-Latins.
Det finska eländet är gåtfullt.
Tillväxten har varit noll sedan finanskrisen bröt ut, och statsskulden stiger.
Även om det inte var euron som knäckte landets mobiltelefonjätte har valutan sannolikt blivit ett hinder för omställningen.
En lägre växelkurs skulle ha kunnat gynna tillväxten i nya branscher.
DN-ledare 17 september 2015
Sedan 2008 har arbetskraftskostnaderna stigit med 20 procent, vilket är en av de gängse förklaringarna till att ekonomin hackar...
Hotet består bland annat i att göra två röda dagar oavlönade, sänka övertidsersättningen och införa en karensdag. Besparingarna är tänkta att bekosta en nedsättning av arbetsgivaravgiften med knappt 2 procentenheter.
I sitt tv-tal på onsdagen argumenterade Juha Sipilä emot en intern devalvering, som exempelvis de baltiska länderna genomförde för att få fart på exporten.
Men i praktiken är det ett liknande knep som regeringen försöker utföra.
Finland har varit eurozonens främsta åtstramningspolis under valutaområdets utdragna kris.
Nu har Finland självt hamnat i ekonomiskt ryggläge och behöver draghjälp i form av en svagare valuta eller annan efterfrågestimulans.
Nu får man hålla tillgodo med självsvältskur.
Per Lindvall SvD Näringsliv 13 september 2015
Finlands utveckling kontrasterar stort mot Sverige som har haft en hyfsad ekonomisk utveckling. En delförklaring är att Sverige har haft en flytande krona och en självständig riksbank. Kronan har varit en viktig stötdämpare, även om den period då Ingves & Co tappade kompassnålen och jagade finansiella bubblor höll på att ställa till det.
Det vore märkligt om Sverige skulle kunna vinna bättre välstånd och lycka genom att stå vid sidan om när våra grannar och likar fortsätter tillsammans.
DN-ledare 2003-05-21
Alex Stubb, the current prime minister, will be finance minister
in the three-party coalition that is seeking €6bn of additional cuts by 2021.
Finland is mired in a recession that has lasted for much of the past three years.
FT 27 May 2015
Finland’s economy has not grown in five years. The unemployment rate is 9 per cent.
The flagship company, Nokia, was forced to sell its handset business to Microsoft last year.
Its shipyards are in trouble; its forestry companies are cutting costs and closing plants.
Public expenditure is expected to reach 58 per cent of gross domestic product this year – a larger share of output even than France.
Its middle class pays one of the highest income tax rates in Europe. Its public debt is growing.
And matters will only worsen: the Finnish population is ageing faster than that of any other European country.
Risto Penttila, chief executive of the Finnish chamber of commerce, Financial Times 23 June 2014
Nej-sidans argumentation blir alltmera besynnerlig.
Låt oss följa Finlands exempel den 14 september!
Carl B Hamilton Dagens Industri 16/5 2003
Eurons framtid – Finlands alternativ
Boken är skriven av en finländsk grupp sakkunniga, EuroThinkTank,
under ledning av professor Vesa Kanniainen. 7.5.2014
‘Finlands euro-medlemskap inte nödvändigtvis värt mödan’, menar finländska nationalekonomer
– Den gemensamma valutan innebär välfärdsförluster för alla andra länder utom Tyskland
libera.fi/sv/euron-tulevaisuus/eurons-framtid-finlands-alternativ/
Kan den monetära unionen fungera utan en politisk union?
http://www.libera.fi/sv/blogg/kan-den-monetara-unionen-fungera-utan-en-politisk-union/
Huvudpunkter i Nils Lundgrens föredragning i Helsingfors
inför riksdagens utrikesutskott och inför Europakommitténs seminarium
den 21 september 1994
Finland recorded its eighth consecutive quarter without growth. Financial Times 21 May 2014
Kan det vara barkborren?
Kan det vara barkborren?
Rolf Englund blog 2014-05-21
The Netherlands saw the deepest slump in the EU, with its economy contracting 1.4 per cent in the first three months.
Finland recorded its eighth consecutive quarter without growth.
Financial Times 21 May 2014
Nej-sidans argumentation blir alltmera besynnerlig.
Låt oss följa Finlands exempel den 14 september!
Carl B Hamilton Dagens Industri 16/5 2003
The German and Finnish finance ministries have issued a stinging rebuke of Brussels’ attempt to ease austerity demands
on struggling eurozone countries, saying such flexibility improperly provided France and Spain with additional time to cut their budgets to meet EU deficit limits.
Financial Times, 28 February 2014
The rebuke, in an eight-page memo obtained by the Financial Times, accuses the European Commission of using “a somewhat arbitrary approach” in granting the budget flexibility to Madrid and Paris, and suggests “a separate pair of eyes” is needed to ensure Brussels is properly applying the new budget rules.
Finland
valet av valutasystem under normala förhållanden inte spelar så stor roll.
Valutasystemet är däremot viktigt i krislägen.
Ekonomer talar om asymmetriska störningar: att konjunkturutvecklingen ibland kan skilja sig kraftigt åt mellan olika länder. Då är det en nackdel att inte ha en egen valuta med en växelkurs som kan anpassa sig till det ekonomiska läget i landet. Lars Calmfors, kolumn DN 27 februari 2014
Störningarna kan vara av olika slag. Det kan, som i Irland och Spanien före finanskrisen, vara fråga om allmänna överhettningar med alltför stor kreditgivning, bostadsprisbubblor samt inflation som urholkar konkurrenskraften och därför till slut leder till ekonomiska kraschlandningar.
En annan typ av asymmetrisk störning är nedgångar i viktiga produktionssektorer. Finland är nu utsatt för just detta.
I den tidigare svenska debatten ironiserade ofta de ivrigaste EMU-förespråkarna över vad de såg som överdriven rädsla för asymmetriska störningar. Ett vanligt skämt var att de skulle förutsätta något i stil med att en ny variant av barkborr skulle tugga i sig den svenska skogen och därmed slå ut skogsindustrin.
Men den finska utvecklingen visar att det är högst realistiskt att strukturkriser med stora makroekonomiska återverkningar kan uppkomma i ekonomier som de nordiska.
- Skogsstyrelsen varnar för omfattande angrepp av granbarkborre i Skånes skogar under 2014.
Kombinationen av stora mängder vindfällda träd och förra sensommarens torka utgör en perfekt grogrund för kommande angrepp,
enligt DI 4 februari 2014 med bild på borren.
Aldrig tidigare har den finska kulturen och den kulturella identiteten blomstrat så fräscht och vitalt som under den relativt korta EU och euro-tiden i Finland.
Arja Saijonmaa DN Debatt 28/6 2003
Det är bara att ta båten till Helsingfors för den som vill ta del av erfarenheterna på plats.
DN-ledare 22/5 2003
Vi lutar åt ja
SvD-ledare 14/5 2003
Nej-sidans argumentation blir alltmera besynnerlig.
Låt oss följa Finlands exempel den 14 september!
Carl B Hamilton Dagens Industri 16/5 2003
Inför folkomröstningen om euron hävdar många att Tyskland utgör ett varnande exempel. Exakt på vad är dock oklart. För egen del ser jag inte de tyska problemen som skäl att säga nej till euron. Mer intressant är vad som har skett i vårt östra grannland Finland.
Klas Eklund, kolumn SvD 7/5 2003
Vi lutar åt ja
SvD-ledare 14/5 2003
Om nejsidan i folkomröstningen har rätt borde utvecklingen i Finland ge en mängd fakta till stöd för tanken att Sverige gör bäst i att hålla fast vid den fladdrande kronan. Få skulle förespråka ett ja, om det stod klart hur illa det har gått i vårt östra grannland. Om det inte hade gått bra, alltså.
Organisationen Svensk Handel har i en färsk rapport, Blev Finland dyrare med euron? (www.svenskhandel.se), låtit ekonomerna Fredrik Bergström och Carl Eckerdal studera prisutvecklingen i Finland efter övergången till euron. Slutsatsen är att den inte skiljer sig från den svenska och har varit lägre under 2002 än tidigare. Det är i sig inte ett avgörande argument för att euron också bör införas i Sverige, däremot ett grundskott mot nejsidans skrämselpropaganda om att euron leder till en prisexplosion. Det påståendet borde nu kunna sorteras ut ur den seriösa debatten.
I antologin Därför euron (red: Ulf Jakobsson, IUI) visar tio ekonomer att en rad nya studier talar för att resultatet av en gemensam valuta kan få en mer positiv realekonomisk betydelse än vad som tidigare antagits, åtminstone i ett längre perspektiv där även små förändringar till det bättre ackumuleras över åren. Framför allt gäller det värdet av en integrerad kapitalmarknad, men också den ökade stabilitet som – allt annat lika – följer av att en större valuta lättare klarar yttre påfrestningar än en mindre.
Det motsatta perspektivet, ensam är stark, dominerar nejsidans pamflett Europa ja – euro nej, skriven av Nils Lundgren.
Det är en argumentsamling som tillbakavisar alla tänkbara positiva effekter av euron; några sådana tycks inte finnas, och de som är för är bara rädda om sin karriär.
Den utgör därmed en antites till partibrodern Göran Perssons påstående att det inte finns några goda argument mot euron.
Själva föredrar vi syntesen, sammanvägningen av de goda argumenten för och emot. Vi lutar åt ja.
