EMU försvar defence

Swedish angst as Russia mocks its supertroopers
“Mamma Mia! The Russians are coming
They will tear us apart. 7-3! Like in the hockey last year.”
The video, shown on Russian television earlier this year, is, of course, a parody.
Financial Times 9 May 2013

But the issues it satirises are no longer a laughing matter for Swedes.

The video, shown on Russian television earlier this year

Full text at FT

See also
'Fats' Putin over the top of 'Blueberry Hill' with piano solo

Click here

European Defense Community (edc),
an abortive attempt by western European powers, with United States support, to counterbalance the overwhelming conventional military ascendancy of the Soviet Union in Europe by the formation of a supranational European army.
The idea was originally mooted at the Hague Conference of 1948.
www.britannica.com

Swedish Foreign Minister Carl Bildt stressed that the EU is a trading "super-power"
but needed to pool more defence resources, in particular on conflict resolution and management.
A full write-up of the event and an audio recording will be available on our website shortly.
http://europeunitedstates.blogspot.com/2010/10/open-europe-press-summary-4-october.html

Regeringen Persson struntar i riksdagsbeslut,
döljer fakta i samtalet om EU:s konstitution och
undanhåller svenska remissinstanser ett betydelsefullt minoritetsförslag.
Per Gahrton och Gustav Fridolin SvD 6/8 2003

Carl Bildt, his Swedish counterpart, says the priority is reforming the economy and stabilising Europe’s periphery. “Our global power starts at home. We will not be seen as powerful and interesting abroad unless we are seen as a powerful economy and can take care of our near-abroad,” he argues.

German Foreign Minister calls for European army under the Lisbon Treaty;
"The EU Common Security and Defence Policy project will act as a motor for greater European integration"
Open Europe/Auswärtiges Amt, 8 febr 2010

Germany's Foreign Minister Guido Westerwelle called for a "European army" in a speech at the 46th Munich Conference on Security Policy on Saturday.

He said, "The Lisbon Treaty opened a new chapter...Lisbon is not the end but, rather, the beginning. For instance, the Treaty outlines a common security and defence policy. The German Government wants to advance along this path. The long-term goal is the establishment of a European army under full parliamentary control."

Carl Bildt (m) och Margot Wallström (s) förefaller plötsligt stöpta i samma slev.
”Nu måste vi göra EU till en militär fredsmakt”
Lars Bergquist, Carl Björeman och Karl Erik Lagerlöf, SvD Brännpunkt 3/2 2008

”Nu måste vi göra EU till en militär fredsmakt”, skriver Sveriges utrikesminister i Dagens Nyheter den 2 januari.
Bildt vill ha ”en uppdatering av Europeiska unionens gemensamma säkerhetsstrategi” liksom en översyn av de gemensamma militära instrumenten inom unionen.

Den 13 januari är det Margot Wallströms (s) tur att framträda. Vice ordföranden i EU-kommissionen exekverar en stor programartikel på SvD Brännpunkt.
Hon lyfter fram en opinionsundersökning enligt vilken 67 procent av EU:s medborgare anser att försvars- och utrikesfrågorna bör hanteras gemensamt i Europa.
Och hon tillägger: ”Det gemensamma arbetet pågår – i EU, inom Nato, i OSSE och inom FN ... med det nya Lissabonfördraget får EU en tydlig röst i utrikespolitiska frågor och arbetet för fred och säkerhet stärks.”

Med det nya Lissabonfördraget får EU en tydlig röst i utrikespolitiska frågor och
arbetet för fred och säkerhet stärks.
förena våra krafter och resurser för att bedriva
en verkligt samlad och enhetlig utrikespolitik för EU
Margot Wallström SvD Brännpunkt 13/1 2008

Jag ser fördraget inte bara som en logisk följd och anpassning av våra strukturer och arbetssätt efter en verkligt historisk EU- utvidgning, utan också som ett nödvändigt medel för att göra EU:s externa relationer mer effektiva och mer samstämda.

Med en hög representant för utrikesfrågor, understödd av en ny gemensam europeisk utrikestjänst, finns förutsättningar för att unionens utrikespolitik blir mer konsekvent.

Med det nya fördraget blir det också lättare för EU att ingå internationella avtal och bli medlem i internationella organisationer.

Ingen gynnas av motstridigheter mellan vårt nationella, europeiska och internationella agerande.
Därför måste vi förena våra krafter och resurser för att bedriva en verkligt samlad och enhetlig utrikespolitik för EU.

Återigen undviker Margot Wallström att svara på den känsliga frågan om ett gemensamt EU-försvar (SvD Brännpunkt 18/1).
När vi röstade om EU-medlemskapet lovades svenska folket att inget sådant försvar skulle etableras.
Med det så kallade Lissabonfördraget är det ett faktum. Artikel 42 slår fast:

”Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska omfatta den gradvisa utformningen av unionens gemensamma försvarspolitik. Den kommer att leda till ett gemensamt försvar.”

Margot Wallström svarar:
Beslut i försvars- och säkerhetspolitiska frågor kräver att samtliga EU-länder är överens.
Alla bidrag – inklusive deltagande i Europeiska försvarsbyrån – är frivilliga. Det gäller också humanitära och fredsbevarande insatser, där ju redan idag Sverige och andra medlemsländer gör gemensam sak.
Och vid den osannolika händelsen av ett väpnat angrepp mot ett EU-land har jag svårt att se att de andra skulle vilja avstå från att stödja eller hjälpa de utsatta.
Detta påverkar naturligtvis inte neutralitets- eller alliansfriheten.Det handlar helt enkelt om solidaritet.

Carl Bildt:
Reformfördraget måste ratificeras, och dess genomförande under 2009 måste konkret förberedas. Det är inte minst mot den bakgrunden som vi initierat diskussion om uppdatering av Europeiska unionens gemensamma säkerhetsstrategi.
Vi måste ha en gemensam uppfattning om de utmaningar vi står inför. Och uppenbart är att vi måste se över de olika fredsinstrument vi har - diplomatiska, ekonomiska och militära.
Skall vi vara en verklig fredsmakt måste vi också ha instrument som fullt ut svarar mot våra ambitioner.
Full text Bildt i DN

"Europe must progressively affirm itself as a first-rank player for peace and security,
in co-operation with the United Nations, the Atlantic Alliance and the African Union",
"France is not strong without Europe, just as Europe is not strong without France".
Mr Sarkozy said in the first foreign policy speech of his presidency on Monday 27 August 200.
EU Observer

According to the French leader, it is time for Europe to form a common perception of the main global challenges and of ways in which to tackle them. He himself identified relations between Islam and the West as the main issue that currently needs to be examined.

"The European Union alone has accumulated, during the long process of building the community, the practical experience of a shared sovereignty that corresponds well to the demands of our times", Mr Sarkozy told his audience of 180 diplomats, stressing the EU bloc has at its disposal a broad palette of instruments, ranging from military force to humanitarian and financial means.

"The construction of Europe will remain the absolute priority of our foreign policy", France's Nicolas Sarkozy concluded, underlining that "France is not strong without Europe, just as Europe is not strong without France".

Livgardet har fått den stora äran att representera Sverige vid president Sarkozys parad
President Nicolas Sarkozy håller ett storslaget nationaldagsfirande i Paris. En svensk högvaktstyrka från Livgardet har fått äran att delta i den pampiga paraden. Den nytillträdde presidenten Nicolas Sarkozy vill genom ett stort firande uppmärksamma ett enat Europa.
Högvaktsstyrkan kommer bära gardesbataljons högtidsdräkt modell äldre under paraden. Uniformen är mörkblå med gulddetaljer och till den bärs silverkask med plym.
Försvarsmakten

Troops from all 27 EU nations marched down the Champs Elysees in Paris, at the invitation of new French President Nicolas Sarkozy.
European Commission President Jose Manuel Barroso, and other senior EU figures, were also welcomed, underlining France's commitment to Europe despite the rejection by French voters of a proposed EU constitution
Read more here

Nordic Battlegroup - svenskledd styrka till EU:s snabbinsatsförmåga
Försvarsmakten

För första gången någonsin har EU satt in en gemensam gränspatrull för att vaka över unionens gräns.
Syftet med insatsen är att stoppa de unga afrikaner som i fullastade småbåtar ger sig i väg från Afrikas kust mot Kanarieöarna
"Ett historiskt ögonblick för EU:s invandringspolitik", sade EU:s invandringskommissionär Franco Frattini
DN 16/8 2006

I patrullen ingår italienska och portugisiska krigsfartyg och militärplan från Italien och Finland i samarbete med spanska fartyg och helikoptrar. Operationen har en "humanitär karaktär" och syftar inte till att bygga "Fästning Europa", försäkrade Frattini. En liknande insats ska snarast möjligt sättas in vid migrationslederna i Medelhavet.

Argumenten för en europeisk säkerhetsdefinition är överväldigande. En union med 25 medlemsstater, med en befolkning på över 450 miljoner och som står för en fjärdedel av världsekonomin har en betydelsefull roll att spela.
Javier Solana, EU:s utrikespolitiske talesman, DN 12/12 2003

Och det kräver en gemensam definition av utmaningar och hot samt av tillgängliga medel för att hantera dem. Våra värden och våra intressen, vår historia och vår geografi betyder att Europa måste ta sin del av ansvaret för global säkerhet.

Organiserad brottslighet är en destabiliserande fara och en förolämpning mot våra värden.

Regionala konflikter finns kvar och i vissa fall, som i Mellanöstern, är de ett direkt hot mot stabiliteten i vårt närområde.

Eftersom Europa är en global spelare i en allt mer globaliserad värld, måste vi också kunna hantera mer avlägsna hot. Nukleära hot i Asien och vapenspridning i Mellanöstern är två brännande exempel. Det är också så att externa och interna aspekter på säkerhet är tätt sammanlänkade. En siffra hjälper oss att förstå detta: 90 procent av det heroin som säljs i Europa kommer från Afghanistan via Balkan. Därför måste vår främsta försvarslinje stundtals ligga långt borta.

Fortfarande vill ett pompöst Frankrike att EU skall bygga upp ett oberoende fransk-tysk-dominerat militärt högkvarter.
Men det vore olyckligt med en ny säkerhetsstruktur som konkurrerar med Nato och skaver på de transatlantiska banden. Den brittiske premiärministern Tony Blair håller emot - och parterna tycks vara inställda på att hitta förlösande skrivningar.
Sydsvenskan 10/12 2003

Sverige måste säga bestämt nej till ett EU-försvar som designas för att uppfylla franska stormaktsdrömmar.
Ett Europa där USA:s närvaro minskar och Nato - den rådande säkerhetsstrukturen - hamnar i bakvattnet blir ett farligare Europa.
Sydsvenskan 8/12 2003

Tack vare den brittiske premiärministern Tony Blair talas det inte längre så högt om ett högkvarter. Efter en fransk-tysk-brittisk kompromiss handlar det om kanske fyrtio personer i en planeringsstab.

Ett vassare EU, ja. Men Sverige måste säga bestämt nej till ett EU-försvar som designas för att uppfylla franska stormaktsdrömmar. Ett Europa där USA:s närvaro minskar och Nato - den rådande säkerhetsstrukturen - hamnar i bakvattnet blir ett farligare Europa. Det är inte konstigt att Lettland och andra blivande EU-medlemmar i öst fruktar ett kollektivt EU-försvar: USA, som de fullt och fast litar på, kanske drivs ut ur Europa. Banden över Atlanten har flera gånger visat sig vara oersättliga för de europeiska demokratierna. Dessa livlinor kan behövas igen.

EU får inte bli en försvarsunion, som främst skulle motiveras av Frankrikes önskan att minska USA:s inflytande i världspolitiken
SvD-ledare 6/12 2003

Vi är inte alliansfria, vi är en del av frihetens allians. Nato är fortfarande grundbulten för Europas säkerhet. Nato behöver varken ersättas eller dubbleras. Nato behöver bevaras. Därför får EU inte bli en försvarsunion, som främst skulle motiveras av Frankrikes önskan att minska USA:s inflytande i världspolitiken.

Tillsammans är EU och USA ett mycket starkt par. Ensamt står EU svagt och betydligt svagare än ett unilateralt USA. Natos existens kan inte tas för given; det var inte länge sedan spekulationerna handlade om att USA skulle dra sig ur sitt Europaengagemang. Nu är det i stället Bushadministrationen som varnar för att Nato kan spricka om EU slår in en militär kil i alliansen.

Hot mot Nato
Europa har inte förmåga att försvara sig utan stödet från USA. Frankrikes ambition är att minska USA:s inflytande och Tyskland verkar söka sin internationella roll i samma fack. Det bör Sverige säga nej till.
SvD-ledare 2/12 2003

Med gemensamma ansträngningar har Frankrike och Tyskland urholkat stabilitetspakten och därmed visat hur mycket gemensamma förpliktelser är värda. Så mycket för fördjupad integration à la Chirac & Schröder.

Nu tycks de båda länderna ha fått gehör för att EU:s nya grundlag ska garneras med ett gemensamt försvarsåtagande, en utbyggd planeringsfunktion och en förtrupp som ska kunna gå före (oklart mot vad). Inget sägs däremot om behovet av mer resurser till försvaret.

Mot bakgrund av att Storbritannien är det enda av EU:s medlemsländer som har ett försvar som kan låta tala om sig är förslaget en papperstiger. Men även sådana kan vålla skada. Trots att britterna säkrat skrivningar som ska utesluta att fördjupningen skadar Nato - fredsalliansen mellan Europa och USA - väcker initiativet stor oro. Europa har inte förmåga att försvara sig utan stödet från USA. Frankrikes ambition är att minska USA:s inflytande och Tyskland verkar söka sin internationella roll i samma fack. Det bör Sverige säga nej till.

Stormaktshybris i EU
"Utan försvar existerar inte Europa", har Frankrikes president förklarat. Däri ligger förklaringen: Den militära komponenten är avsedd som symbol för den politiska makten.
Fredsprojektet får allt mer ge vika för maktprojektet.
Corren 28/11 2003

EU:s ordförandeland det här halvåret, Italien, har i de pågående förhandlingarna om unionens nya författning lagt fram ett förslag om militära säkerhetsgarantier. Enligt förslaget skall alla medlemsländer automatiskt vara ålagda att ställa upp med militärt och annat bistånd om ett annat medlemsland blir angripet. En sådan, ömsesidig försvarsgaranti skulle givetvis förvandla EU till en försvarsunion. Denna ambition uttrycks för övrigt även tydligt i förslaget till EU-grundlag.

Sverige vill inte veta av en sådan utveckling. I går sade Finland bestämt nej till det senaste, italienska förslaget. "Det är inte acceptabelt", konstaterar den finländske utrikesministern kort och gott.

De försvarspolitiska ambitionerna är i själva verket mest uttryck för en stormaktshybris hos de ledande EU-länderna. Frågan vilken potentiell, yttre fiende EU egentligen skulle behöva försvara sig mot ställs typiskt nog inte. Det kan till exempel knappast vara fråga om Ryssland som vill ha godast möjliga relationer med Europa.

"Utan försvar existerar inte Europa", har dock Frankrikes president förklarat. Däri ligger förklaringen: Den militära komponenten är avsedd som symbol för den politiska makten. Fredsprojektet får allt mer ge vika för maktprojektet.

Det är en sak att EU bör kunna genomföra komplicerade krishanteringsoperationer utan Nato. Men det är något helt annat den dag också EU har ömsesidiga försvarsgarantier - då uppstår en onödig dubblering, då uppstår en situation som i förlängningen kan få USA att ta steget bort från Europa.
Per Ahlin, signerat DNs ledarsida 2/12 2003

"Vi vill stärka EU:s säkerhetspolitik", lydde rubriken på debattartikeln, som signerats av Freivalds och Erkki Tuomioja, Finlands utrikesminister. Det är kod. Det är kod för "Vi vill INTE stärka EU:s säkerhetspolitik. Allra helst vill vi låtsas som att den inte finns."
Ann-Charlotte Marteus, Expressens ledarsida 12/1 2003

Vid det senaste toppmötet i Bryssel avfärdade Göran Persson EU-försvarsdiskussionen med ett leende och en axelryckning. Det blir inget av det där, sade, låtsades, önskade, ville Persson tro. Förstås. Ty allt tal om militärt samarbete är obehagligt för alliansfria Sverige.

Vad regeringen vill ha är status quo: En värld med ett Nato som Sverige inte behöver gå med i, men en värld där regeringen med visst fog kan räkna med att USA fortsätter att hålla ett vakande öga över vårt närområde, berett att rycka ut om, säg, Ryssland skulle återfalla i sin månghundraåriga utrikesdoktrin "expansion är bästa försvar".

En fördjupad europeisk försvars- och säkerhetspolitik är ett naturligt steg. Allteftersom världen avlägsnar sig från kalla krigets magnetfält blir det mindre självklart att Europas engagemang sammanfaller med USA:s. EU kommer att behöva en delvis egen utrikespolitik, och för att den ska vara något värd måste den backas upp av handlingskraft.

NATO allies held an extraordinary meeting Monday to discuss American concerns that the European Union might create a military structure separate from the alliance.
International Herald Tribune 2003-10-21

President Jacques Chirac of France made it clear at a European Union summit meeting Friday that he intends to create a planning and operational headquarters for the EU. The move comes as European leaders debate a draft constitution, which includes provisions on defense.

We are continuing our discussions," Chirac said. "But we have decided to pursue this project because we think that there will not be a Europe without a defense capacity." Everyone involved, including Chirac, has said that the new EU planning headquarters would be "compatible" with NATO. That word, however, appears to be defined differently in European capitals.

- Jag kan inte föreställa mig att vi ska bli klara i december, sade Göran Persson innan det var dags att slå sig ned vid middagsbordet på torsdagskvällen. Men nästa morgon sade han: - Jag utesluter inte längre att vi blir klara till jul.
- På lång sikt vet man aldrig vad som händer men det här fördraget kommer inte att landa i någon försvarsunion, sade Göran Persson.
DN 2003-10-19

Länder kan lova att försvara varandra militärt inom EU:s ram,
i likhet med de försvarsgarantier som redan finns inom Nato.
Aftonbladet, ledare 31/7 2003

Det kan ”sätta säkerheten på spel även i de länder som inte deltar i samarbetet”, skriver forskarna. Om några stater deltar i en militär konflikt under EU:s flagga kan Sverige hotas, även om vi inte är med.

UD ser vissa problem med ömsesidiga försvarsgarantier, men skriver: ”Vid inträdet i EU deklarerade Sverige att det inte hade för avsikt att hindra de stater som i framtiden skulle vilja arbeta i riktning mot gemensamt försvar.”

Det syftar på ett kort stycke som Sveriges förhandlare läste upp och som redovisades synnerligen spartanskt för hemmapubliken. Få EU-länder skulle känna sig bundna av ett nio år gammalt uttalande.

Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Belgien häromdagen tog ett gemensamt initiativ för att skynda på försvarssamarbetet inom EU. Det visades återigen påfallande tydligt att de femton medlemsstaterna har vitt skilda uppfattningar om vilken EU:s internationella roll bör vara och i vilken mån ambitionerna ska kunna backas upp militärt. Det visades också att det i grunden är synen på USA som är avgörande.
Per Ahlin, DNs ledarsida 3/5 2003

An initiative by Belgium to create a "core" of countries to push forward European Union defence co-operation. Romano Prodi, European Commission president, will endorse the Belgian initiative today
Financial Times 26/3 2003

"solidaritet med Europa, bl a som en nödvändig balans till ett USA, vars supermaktsdominans innebär ett växande problem för världen"
Stig Ramel SvD Brännpunkt 23/12 2002

The European Convention working group on defence has presented its preliminary draft report. The group, chaired by Commissioner Michel Barnier, presents the idea of a new hybrid of EU and national institutions to run European defence in the future.
As some EU member states are non-aligned or neutral it is proposed to establish a new Euro defence-zone, similar to that of the Eurozone set up by the Maastricht Treaty where not all member states participate.
EU Observer 2/12 2002

A long march
Feb 15th 2001 From The Economist print edition
TO BELIEVE some recent headlines, the likely first victim of the European Union's embryonic rapid-reaction force could be Europe's alliance with America, as the EU muscles in rudely on NATO's military turf.

Mini-summit on April 29. The leaders of Belgium, France, Germany and Luxembourg will discuss the creation of a European defence union.
Charles Grant and Ulrike Guerot
Financil Times 17/4 2003

The writers are respectively director of the Centre for European Reform and
head of the EU programme at the German Council on Foreign Relations

The mini-summit called by Guy Verhofstadt, the Belgian prime minister, on April 29 increases the likelihood that the split between the two Europes will become permanent or even widen. The leaders of Belgium, France, Germany and Luxembourg will discuss the creation of a European defence union. They may promise to set up a European military headquarters and an armaments agency, to spend more on defence and to defend each other from attack. They will declare that others are welcome to join them.

When their security was at stake, the Germans always chose the US rather than France, though their overall policy was to be friends with both and a mediator between them. Now, a dozen years after the end of the Soviet threat, Gerhard Schröder, the German chancellor, has quite deliberately broken this historical pattern - perhaps for good - to stand alongside France and its increasingly Gaullist foreign policy.

He is grateful to France for preventing Germany from becoming isolated on Iraq. He has also responded to electoral politics. German pacifism has, understandably, influenced its foreign policy for half a century. But since reunification the 16m people from former East Germany - coming from a more anti-American culture - have made their views felt.

An initiative by Belgium to create a "core" of countries to push forward European Union defence co-operation is being seen as a sign of a new push towards developing a multi-speed Europe.

Romano Prodi, European Commission president, will endorse the Belgian initiative today, arguing Europe needs new impetus behind its efforts to boost its defence capability.

However, the principle of creating "pioneer groups" of EU members in other policy areas is also gaining ground in Valéry Giscard d'Estaing's convention on Europe's future. The convention, drawing up adraft EU treaty, is expected to support moves to allow member states to forge ahead in certain fields to stop an enlarged union of 25 or more countries grinding to a halt. A guarantee that countries can choose whether to take part in some controversial aspects of EU integration may also make it easier to persuade sceptical member states to ratify the new treaty.

This /Iraq/ war shows the need to construct a united Europe and
rapidly create a European defence force. This war demonstrates the urgent need for
Europe to advance political union, to become a federal Europe, both more
democratic and integrated.
Laurent Fabius, formerly prime minister of France
Financial Times 26/3 2003

This /Iraq/ war shows the need to construct a united Europe and rapidly create a European defence force. This war demonstrates the urgent need for Europe to advance political union, to become a federal Europe, both more democratic and integrated.

Such a goal probably cannot be achieved throughout all the European member states at the same time - particularly not with 25 members. So there is a need for an advance party of countries that wants, and is able, to move forward more quickly.

Creating a militarily unified Europe for this advance guard is essential. After the success of the euro, such a union constitutes, together with social union, the next great frontier to cross.

Europe was unable to make its voice heard in the US because it was divided and lacked a unified defence force.

The construction of a European defence force requires France and Germany in particular to pool their military resources speedily, along with other countries in favour of the force. These should include if possible the UK, Spain and Italy.

There is a considerable risk that the conflict in Iraq will unleash a strong reaction in Muslim and Arab countries. Until now, the majority of Muslims and Arabs have wished above all for a solution to the Israeli-Palestinian problem. Most reject a blind conflict that could set them against the west. But the possibility of a widespread conflagration unfortunately remains.

We must understand and demonstrate that solidarity is another word for peace. In this way, by taking our lessons from the Iraq war, we could create the the conditions for a vital rapprochement between west and east.

"Vi behöver ett gemensamt EU-försvar"
tidigare statssekreteraren och Postgeneralen Ulf Dahlsten
DN Debatt

Hotet mot vår frihet ser annorlunda ut i dag. Den tredje stora frågan som statsministern därför bör fundera över är om det inte skulle öka vår säkerhet om vi tillsammans med de stater i EU, som är beredda att gå före, skapade en gemensam politik och ett gemensamt försvar mot terrorn och mot terrorns orsaker. En stark partner som USA skulle respektera.

EU member states must realise the importance of their role in the World, said the EU's foreign policy chief, Javier Solana in an interview published by the German paper, Die Welt.

The Spanish socialist, who is both a former Spanish foreign minister and a former Secretary-General of NATO, has co-ordinated the foreign affairs policies of the EU member states. An enlarged EU with 25 member states would have double as many citizens as the US and four times as many as Japan. "We have no choice, we must play a role", Mr Solana said in the interview.

The European Union should get involved in the protection of its own territory, according to French Prime Minister Lionel Jospin, who thinks that the terrorist attacks in the United States should trigger the development of a genuine European defence. After the attacks of 11 September, it would be a paradox to envisage European defence only as external action, and not territory defence, Lionel Jospin told the auditorium at the Institut de hautes Etudes de Defence Nationale in Paris.

The future EU rapid reaction force, the first embryo of the EU army set to be active by 2003, is planned to act only outside the European Union for peace keeping missions. The French prime minister thinks that this would not be sufficient anymore, and the mandate of the future EU force should be changed to include protection of EU territory. "The civil security, the territory defence of co-operation between civil and military - it is inconceivable that those questions are not dealt with at the European level," commented sources close to the French prime minister, quoted by Libération. "We are talking about mutualising the 15 countries' assets," the sources added, "but we must go further. For example, on air defence or rescue operations in case of catastrophe."

Traditionally, the defence of EU member states is assured by NATO, as 11 out of the 15 EU countries are also members of NATO. The EU member states agreed on setting up an EU rapid reaction force but limited its mandate to external action, in order to avoid competition with NATO, which is in charge with the defence of its members. Under article 5 of the North Atlantic Treaty, when one member country is attacked, it will be considered that all the Alliance is attacked and the others will come to the defence of the attacked country.

Britain may come to regret Blair's Euro-army muddle
By John Major
Daily Telegraph 2001-05-18

When the Prime Minister met President Chirac in St Malo in December 1998 and proposed fresh plans for a European Defence Identity, he cannot have imagined the muddle and confusion he would create.

It has long been British policy to encourage the United States to remain fully engaged in Europe and yet Mr Blair's proposal for a Rapid Reaction Corps appeared to be advocating a policy that gave a negative signal to our most important Nato partner.

EU force will not need Nato, says French military chief
Daily Telegraph 2001-03-28
The head of the French armed forces has insisted that the EU rapid reaction force must be independent of Nato and have its own planning staff.
Gen Jean-Pierre Kelche, France's Chief of Defence Staff, said the force would be declared operational by the end of the year even if agreement was not reached with Nato. He also said that France saw a strengthening of EU military capability as a way of shifting the balance of power within Nato away from America and towards Europe.

His comments will cause anger and concern in both Washington and London. Talks between Nato and the EU on how the new force will be controlled are deadlocked over demands by Turkey, which is not a member of the EU, for a bigger say in operations. .... more

The Man Who Wasn't There
By Michael Gonzalez, deputy editorial page editor of The Wall Street Journal Europe. 2000-12-11

One of the most important men at the European summit in Nice came nowhere near the famed Riviera resort. He was William S. Cohen, U.S. Secretary of Defense and former Republican Senator from Maine. That he made an impact was no mean achievement, considering the importance of the debate on the requirements for EU expansion. But Mr. Cohen's valedictory speech at NATO in Brussels at midweek blocked further efforts by France to drive a wedge between Europe and the U.S.

The heart of Mr. Cohen's complaint was that the Atlantic Alliance would become "a relic" if a military force Europeans are planning did not remain "within the NATO structure." His shot across the bow set off a chain reaction resulting in a Franco-British confrontation in the opening moments of the summit last Thursday.

Welcoming the delegates on behalf of the host country, French President Jacques Chirac answered Mr. Cohen's challenge by saying that the 60,000-strong European Rapid Reaction Force "must in its planning and implementation be independent of Shape," the headquarters of NATO's military unit. He added with emphasis that the European force must be "coordinated but independent" from NATO.

Risking the Alliance
By Wesley K. Clark, Washinton Post, December 8, 2000
The writer, a retired Army general, was supreme allied commander in Europe during the Kosovo campaign.

It was the pledge of 25,000 American troops to participate on the ground in Bosnia that really brought about the Dayton agreement to end the war. Still, the American contribution was controversial at home. American leaders chided the Europeans privately and publicly. Europeans saw an isolationist tendency in Congress. These frictions were even more present during the Kosovo campaign.
There were myriad transatlantic differences: what to strike, when and how much to escalate, when to plan for ground troops. The United States sought to control the strikes--it was our intelligence and mostly our aircraft, after all. But the Europeans sought their role, too--they were sharing in the military as well as the political risks. And they would pay the heaviest price in refugees in the event of failure. The transatlantic linkage shuddered, but it didn't break.
The United States eventually led in Bosnia and in the air campaign against Yugoslavia for reasons of practical necessity. But the longstanding frictions over burden-sharing were intensified by the United States' initial reluctance to participate with ground troops in peace operations in Kosovo. When we finally agreed to join, on the eve of the air campaign, we demanded what we thought would be the easiest sector. When it came time to enter on the ground in June 1999, we were slow at the starting gate. Once into the mission, we carried a large responsibility but complained about what we were asked to do.

At worst, the Europeans will create a new headquarters with additional planners and staff that will simply be redundant and competitive to those within NATO.

We should make crystal clear to the Europeans that we accept our responsibilities as a European power. We should state unequivocally that we will be there with NATO whenever there is a security challenge in Europe. And the Europeans should make clear in word and deed that NATO is the security and defense instrument of first choice. NATO is not yet a "relic of history." Time is short, but it's not too late.

BRITAIN and France were at loggerheads last night over the role of Europe's proposed defence force after President Chirac called for it to be independent of Nato's command structure.

JACQUES CHIRAC infuriated Britain and the United States yesterday and soured the atmosphere at the most important European summit for a decade by calling for the new European Union reaction force to be independent of Nato. The French President was slapped down by Tony Blair after appearing to confirm American fears, voiced this week by William Cohen, the US Defence Secretary, about the risks of the new force eventually undermining Nato. M Chirac left British officials aghast when he said at his opening press conference at Nice that the European defence force must naturally be coordinated with Nato but “in matters of planning and operation” it must also be independent. “It must be coordinated with Nato’s European command structure, but independent”, he added. Mr Blair soon

Använd vetot i Nice
Huvudledare i ÖP 5/12 2000 av Håkan Larsson:
Den EU-armé för krishantering som är under planering har gett Frankrike och Italien blodad tand. Inför veckans toppmöte i Nice föreslår Paris och Rom ytterligare steg mot en regelrätt försvarsunion med ömsesidiga försvarsgarantier. Ska Sverige bevara någon trovärdighet i sin alliansfrihet måste Göran Persson omgående inlägga sitt veto.

Meet your new European army - The Economist
Tony Blair’s government in Britain, facing a barrage of Eurosceptic attacks at home, was at pains to say that nothing has changed, or will change, in the Euro-Atlantic order. NATO’s European members are taking certain sensible steps to improve their firepower, as the Americans have urged them to do; NATO will continue to be Europe’s main security club; above all, it will (as America recently insisted) retain its position as the main agency for military planning, even for European-only operations. In the British view, the uniformed advisers to Javier Solana, the EU’s foreign-policy chief, will at most constitute a “modest staff” acting as “intelligent customers” of NATO’s formidable civilian and military apparatus. In other words, the EU will tell its big brother: we have, say, some civilians to rescue in Algeria, or some light peace-keeping to do in Rwanda; please show us how and, if possible, lend us a hand.
The language used by French officials could hardly be more different, although to make life easier for their British colleagues they avoid referring explicitly to a “European army”. Whereas Britain sees 60,000 as the absolute maximum size of an expeditionary force, unlikely in practice to be reached, the French hint that it could well be larger. The generals who have started advising Mr Solana are described in French as an état-major, which means both “staff” and “headquarters” and has vague overtones of generals with monocles poring over maps with flags and pins.

Sverige lämnar neutralismen
Ur SvD-ledare 2000-11-22
Till år 2003 ska det finnas en europeisk snabbutryckningsstyrka som inom sex månader ska kunna mönstra 60 000 man.
EU ska därefter kunna slåss för freden:

European Union defence ministers have pledged troops, ships and planes to a rapid reaction force saying it is the first step in building up the EU's military power. A draft communique said more than 100,000 troops, some 400 aircraft and 100 ships would be available to respond to crises once the force is set up.

The rapid reaction force would be deployed on a variety of tasks from evacuation of EU nationals to peace enforcement by heavily armed combat troops. The communique said the "force catalogue" confirmed that the 15-member Union would meet its 2003 goal of being able to call on up to 60,000 troops within 60 days at any one time for missions lasting up to 12 months.

Britain and Germany went out of their way to stress that the force would be no substitute for NATO, and would not weaken the Atlantic alliance. They said a mission on the scale of last year's Kosovo intervention was not imaginable without NATO.

"We must not allow the slightest breath of suspicion to arise that we want to quit NATO," German Defence Minister Rudolf Scharping warned. Europe's collective defence remained "the business of NATO alone."

The draft communique added: "This process ... does not involve the establishment of a European Army."

nejtillemu.com

EU:s försvars - och utrikespolitik