Lars Heikensten, 55
Utvecklingen i euroområdet har ju varit mer problematisk än jag trodde. Därför tror jag att ett EMU-beslut i Sverige dröjer.
Men om våra grannar Polen och de baltiska länderna går med kandet förändra mycket
Intervjuad i DN av Disa Håstad inför sin födelsedag, 11/9 2005

Det jag lärt mig av USA är att tänka kring penningpolitiken.

Top

Riksbankschefen Lars Heikensten går till hårt angrepp mot EU-ländernas stabilitetspakt i en debattartikel i Financial Times.
"När pakten tvingar regeringar till smärtsamma konsolideringar som borde ha genomförts i goda tider - just när länderna är på väg att ta sig ur en recession - urholkas paktens trovärdighet", skriver han i artikeln.
DI 2/3 2005

Med tanke på dagens problem i EMU var det ändå inte klokt av det svenska folket att rösta nej,
att vänta och se?
- Det vill jag inte ha någon uppfattning om.
Lars Heikensten intervjuad av Mats Hallgren, SvD Näringsliv 22/11 2004

I princip skulle en lämplig anslutningskurs för kronan kunna beräknas genom att ta fram en prognos för den nominella kron/eurokursen vid just den tidpunkten som ERM2-anslutningen förväntas ske.
Det hela kompliceras dock av att det finns flera teorier för växelkursens bestämning och att prognoserna också i sig är osäkra.
Lars Heikensten, 2003-06-17

Om det blir ett ja träder Sverige in i valutaunionen 2006 och inför euron som betalningsmedel. Beslutanderätten över vår styrräntenivå övergår då till Europeiska centralbanken, ECB.
Om det istället blir ett nej, så är det i stora drag "business as usual" för Riksbanken.
Lars Heikensten, 2003-06-17

Riksbanken gynnade en före detta toppchef med ett flerårigt miljonavtal. Men bankledningen med riksbankschef Lars Heikensten i spetsen bluffar om avtalet efter kritik från Riksdagens revisorer.
DN 15/6 2003

"Jag tycker man har anledning att vara försiktig med att köpa hus", säger Riksbankschefen Lars Heikensten.
Samtidigt beslutar han och kollegerna i direktionen att sänka reporäntan med hela 0,50 procentenheter till 3,00 procent, på grund av den svaga internationella tillväxten.
"Varning för husras" Peter Wolodarski, signerat, DNs ledarsida 6/6 2003

Rollfördelningen i den ekonomiska politiken är i en valutaunion ungefär densamma som när man har en fast växelkurs. Det har vi faktiskt haft i Sverige inte mindre än 73 av de senaste 100 åren.
Periodvis har detta fungerat utmärkt, periodvis betydligt sämre.
Lars Heikensten, tal inför Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), 2002-01-23

"Under cirka 70 av de senaste 100 åren har Sverige haft en fast växelkurs mot viktiga valutor.
Periodvis har det fungerat bra, periodvis sämre."
Eko av Heikensten
Irma Rosenberg, Jönköping 2003-04-04

"Det är viktigt att fundera på hur vi som medlemmar i EMU
ska kunna skapa goda förutsättningar för en stabil utveckling med fortsatt låg inflation
Lars Heikensten 3/2 2003

"Vad skall Riksbanken göra mellan nio och fem när Sverige har gått med i EMU?"
LO-ekonomerna Dan Andersson och Lena Westerlund
DN Debatt 23/1 2003

Heikensten, en okunnig riksbankschef:
"skatter kan bara betalas av dom som jobbar"
Lars Heikensten i Ekots lördagsintervju 4/1 2003, 7:40

Rollfördelningen i den ekonomiska politiken är i en valutaunion
ungefär densamma som när man har en fast växelkurs
Periodvis har detta fungerat utmärkt, periodvis betydligt sämre
Lars Heikensten, (IVA) 2002-01-23

"Det är viktigt att fundera på hur vi som medlemmar i EMU
ska kunna skapa goda förutsättningar för en stabil utveckling med fortsatt låg inflation
Lars Heikensten 3/2 2003

"Det är bra att det vrids och vänds på den här frågan; det är viktigt att fundera på hur vi som medlemmar i EMU ska kunna skapa goda förutsättningar för en stabil utveckling med fortsatt låg inflation.

Utgångspunkten för Riksbankens remissvar på utredningen om stabiliseringspolitik i EMU (SOU 2002:16) är densamma som utredningens; förbättringar kan behövas i det stabiliseringspolitiska ramverket om Sverige går med i EMU.

Riksbanken fokuserar i detta sammanhang främst på överhettningsproblemen, som vid flera tillfällen ställde till problem i Sverige under 1970- och 80-talen. Om priser och löner under en tid ökar för snabbt blir resultatet så småningom en lägre tillväxt och sysselsättning.

Frågan är hur ett system ska se ut för att säkra den konsekventa och disciplinerade politik som i det långa loppet ger den bästa utvecklingen", sade Heikensten.

Stabiliseringspolitik i valutaunionen (SOU 2002:16)

Full text

Början på sidan

Heikensten, en okunnig riksbankschef:
"skatter kan bara betalas av dom som jobbar"
Lars Heikensten i Ekots lördagsintervju 4/1 2003, 7:40

Heikensten: Om 5-10 år blir det här riktigt bekymmersamt. För då ökar antalet pensionärer på ett väldigt tydligt sätt. Eftersom vi har organiserat väldigt mycket av våra tjänster via den offentliga sektorn så måste det också betalas med skatter och skatter kan bara betalas av dom som jobbar.

Kommentar RE: Så är det naturligtvis inte alls. Skatt betalas även på pensionsinkomster. Skatt betalas, som alla vet, även på inkomster från sjuk- och arbetslösförsäkring. Heikensten har således fullständigt fel.
Detta förhållande, att vi i Sverige till skillnad från många andra länder, har beskattade förmåner, är också en orsak till att det svenska skattetrycket i internationella jämförelser blir högre än skattetrycket i länder som har obeskattade förmåner.

Förste vice riksbankschef Lars Heikensten
Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), Stockholm
2002-01-23

Det är därmed inte möjligt att med penningpolitik motverka exempelvis överhettnings- och inflationstendenser i just Sverige med högre räntor här eller att möta en kraftig nedgång med lägre räntor. Det här är naturligtvis en förändring i villkoren för den ekonomiska politiken som förtjänar att analyseras och diskuteras innan ett beslut om att gå med i EMU tas. Med detta sagt finns det skäl att inte överdramatisera frågan. Rollfördelningen i den ekonomiska politiken är i en valutaunion ungefär densamma som när man har en fast växelkurs. Det har vi faktiskt haft i Sverige inte mindre än 73 av de senaste 100 åren.

Periodvis har detta fungerat utmärkt, periodvis betydligt sämre.

Full text

RE: 1992 gick det inget vidare

Heikensten är en skämtare
"FASTIGHETSPRISERNA SÅGS INTE SOM ETT PROBLEM"
Förre finansrådet, nuvarande chefsekonomen vid Handelsbanken, Lars Heikensten, intervjuas i Nerikes Allehanda. På finansdepartementet uppfattade vi inte att de kraftiga prishöjningarna på fastigheter kunde leda till något problem, säger Heikensten. Det var en brist i signalsystemet.
Finansdepartementet tittade inte alls på problemet. Själv ägnade jag mig åt transfereringssystemen, säger Heikensten, och drar slutsatsen att den politiska apparaten inte är fulländad.
Källa: Nerikes Allehanda 11 februari 93-02-11

Mer om Lars Heikensten

Början på sidan

Heikensten tonar ned inträdesproblem till EMU
DI 2000-05-05

"Jag tror inte att EU vill fördröja vårt inträde utan eventuella formella svårigheter kommer att lösas i praktiken", säger Lars Heikensten.

I onsdags klargjorde Europeiska centralbanken (ECB) att Sverige måste göra flera grundlags- ändringar för att platsa i valutaunionen.

Det gäller bland annat regeringens beslutsrätt om den svenska kronan ska vara fast eller flytande och Riksbankens monopol på sedelutgivningen.

Grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med val emellan. Eftersom en folkomröstning troligen hålls först efter riksdagsvalet 2002, kan lagändringarna försena ett eventuellt svenskt EMU-medlemskap.

Men Lars Heikensten är övertygad om att eventuella avsteg från inträdeskraven är en politisk förhandlingsfråga.

"Det är min erfarenhet från vad jag har sett de senaste fem åren."

Han understryker samtidigt betydelsen av att de formella problemen decimeras:

"Ju mer som är undanstökat på hemmaplan, desto enklare blir processen i EU."

Romano Prodi: Sverige får säga nej till EMU

Mer om Lars Heikensten

Början på sidan