Det finns skäl att närmare behandla frågan om överlåtelsen kan anses röra principerna för statsskicket
Någon närmare analys av överlåtelsefrågan redovisas inte. Detta är enligt min mening anmärkningsvärt med tanke på den stora vikt frågan har.
JK 2005-03-22

En överlåtelse av beslutanderätt enligt fördraget väcker knappast några frågor såvitt gäller fri- och rättighetsskyddet. Däremot finns det skäl att närmare behandla frågan om överlåtelsen kan anses röra principerna för statsskicket i den mening som avses i 10 kap. 5 § första stycket RF. Bestämmelsen i 10 kap. 5 § RF infördes i samband med att Sverige blev medlem av EU (prop. 1993/94:114, bet. 1993/94:KU21 och 1994/95:KU9, rskr. 1993/94:275 och 1994/95:24, SFS 1994:1375). Paragrafen har därefter ändrats vid ett tillfälle, per den 1 januari 2003. Det var då som det i lagtexten angavs att riksdagen till EU kan överlåta beslutanderätt som inte ”rör principerna för statsskicket” (prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18, prot. 2001/02:124, bet. 2002/03:KU6, rskr. 2002/03:15, SFS 2002:903). Även om bestämmelsen är riktad till lagstiftaren och inte till de rättstillämpande organen (se prop. 2001/02:72 s. 35 och bet. 2001/02:KU18 s. 43) är tolkningen självfallet en juridisk fråga.

Av förarbetena framgår att syftet med den angivna ändringen i 10 kap. 5 § första stycket var att i lagtexten uttrycka de begränsningar i möjligheterna till överlåtelse av beslutanderätt till EG/EU som dittills hade framgått endast av uttalanden i lagmotiven (bet. 1993/94:KU21 s. 27 f.; jfr prop. 2010/02:72 s. 34 f. och bet. 2001/02:KU18 s. 41 f. samt bet. 2003/04:KUU1 s. 45).

Jag konstaterar att den bedömning av överlåtelsefrågan som görs i promemorian är kortfattad (se s. 94 nederst f.), låt vara att det dessförinnan har redogjorts dels för huvudlinjerna i fördraget, dels för tidigare och nuvarande bestämmelser i RF om internationella avtal m.m. Någon närmare analys av överlåtelsefrågan redovisas inte. Detta är enligt min mening anmärkningsvärt med tanke på den stora vikt frågan har. Bristen på analys i promemorian gör det svårt för remissinstanserna att någorlunda säkert bedöma om en överlåtelse kan ske inom ramen för nu gällande grundlag. Motsvarande svårigheter uppkommer för riksdagen om inte beslutsunderlaget förbättras. Jag förordar därför att den nödvändiga analysen görs under den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet.

Om en analys av fördragets förhållande till RF inte görs i detta ärende bör den enligt min mening i varje fall komma till stånd senare. Det bör rimligen i något sammanhang övervägas noggrant av lagstiftaren, betydligt noggrannare än som hittills har skett, i vilken mån beslutanderätt bör kunna föras över från riksdagen till unionen.

Full text

JK

Regeringen erkänner att lagligheten i riksdagens ratificering av Nice-fördraget kan ifrågasättas
Ur Prop. 2001/02:72

Utdrag ur JKs remissyttande Ang Nice-fördraget
Enligt Justitiekanslerns mening strider artikeln därmed mot 10 kap. 5 § regeringsformen som ju inte medger att EU eller någon annan institution tilläggs beslutanderätt. Justitiekanslerns samlade bedömning är alltså att regeringsformen för närvarande inte medger en ratifikation av Nicefördraget såvitt avser artikel 1.4.
Dnr 1918-01-80 Daterat 2001-08-08

Ändringar i regeringsformen och riksbankslagen trädde i kraft 1 januari 1999. Både kommissionen och Europeiska centralbanken anser dock att dessa ändringar är otillräckliga
Trots att Sverige inte deltar i valutaunionen är Sverige skyldigt att göra den nationella lagstiftningen förenlig med den monetära unionens regelverk.
Riksdagens utredningstjänst, PM 2005-03-17 Dnr 2005:5512005

En svensk anslutning till EMU innebär att Riksbankens sedelutgivningsmonopol upphör. Detta monopol finns inskrivet i 13 §: 13 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (1991:1501).

Tom Heyman, Riksdagsman (m) i GP 2000-02-13?

Björn von der Esch (kd) framhåller i motion K1 att frågan om Sveriges ställningstagande till det nya konstitutionella fördraget bör avgöras slutligt genom en folkomröstning (yrkande 2).
Om beslut likväl avses att tas av riksdagen krävs, med hänsyn till demokratins spelregler, att riksdagen dessförinnan upplöses och nyval förrättas, så att väljarna ges möjlighet att i demokratisk ordning, inför valet, ge riksdagen en för folkopinionen representativ sammansättning (yrkande 3).

Ur motionen: "Den i RF 8:15 tvingande grundlagsfästa möjligheten att inom 15 dagar kunna yrka på beslutande folkomröstning om vilande grundlagsförslag åsidosattes då av talmannen.
Påföljande höst då det andra beslutet skulle tas kunde talmannen ha vägrat ställa proposition med hänvisning till riksdagsordningen 2:9 under åberopande av det under våren inträffade. Så skedde ej."

Klicka här

Top