Annika Ström Melin En ovanligt kunnig EUentusiat

Mer än var tionde ledamot i Europaparlamentet kommer nu att ha
en främlingsfientlig, ultranationalistisk och starkt EU-kritisk hållning.
En ny essäbok av DN:s Annika Ström Melin, ”Europas svaga hjärta”. Europakongressen i Haag 1948
Europarådet och Europadomstolen.
Maja Hagerman, kolumn DN 30 maj 2014

Annika Ström Melin tog i sin ungdom ställning för de röda khmererna, som redaktör för tidskriften Kampuchea under Pol Pots skräckvälde. Än i dag är det en traumatisk erfarenhet, när man frågar henne. Sedan kom hon på bättre tankar och har gjort sig känd som principfast liberal på Dagens Nyheters ledarsida och nu tidningens kunniga Europa-korrespondent i Bryssel.

Annika Ström Melin
I sin nya bok ”Europas svaga hjärta” gör hon en djupdykning i EU-byggets historia från Haag-konferensen 1948 till dagens Ungern och kommer upp besviken; var har visioner och gemensamma värden tagit vägen, principerna bortom affärsintressena? Skulle EU inte bli något mer än en gemensam marknad?
Mats Johansson SvD 13 april 2014

Europas svaga hjärta : från Haag 1948 till Ungern 2014
Annika Ström Melin, hos Bokus

Finansminister Anders Borg lyckas knappt dölja sitt förakt för euroländernas illa genomtänkta krispolitik
och förslag som syftar till att skapa en politiskt mer sammansvetsad union.
För den som studerar Fredrik Reinfeldts regeringsförklaringar är förändringen uppenbar.
Talet om att Sverige ska höra till kärnan i EU är borta.
Annika Ström Melin, Signerat DN 2 maj 2013

Sverige och hela Norden borde stärka banden till Tyskland
Att stärka de tyska banden handlar också om realpolitik. I takt med Tysklands allt starkare politiska och ekonomiska ställning i Europa kan Sverige ha nytta av den långa historia som faktiskt knyter samman våra länder.
Fram till andra världskriget var tyska helt dominerande som främmande språk i Sverige. Att det sedan hamnade i vanrykte och trängdes bort av engelskan är inte svårt att förstå, men det är trots allt nästan sjuttio år sedan kriget tog slut
Annika Ström Melin, DN Signerat 18 februari 2013

Farlig tystnad om framtiden
Vad är egentligen målet med ”den allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken”
som EU alltsedan Romfördraget 1957 har sagt sig vilja arbeta för?
Eurons kris har ställt den stora men obesvarade frågan på sin spets: Vart är unionen på väg?
Det vore verkligen trist om bara David Cameron söker ett svar; Europavänner borde också fundera.
Annika Ström Melin, Signerat DN 7 februari 2013

Soros argumenterar för att Tyskland antingen måste acceptera euroobligationer – eller lämna valutaunionen.
Soros tankar om euron får stor uppmärksamhet i hela Europa.
Det säger något om hur desperat jakten på lösningar är och hur få svar på krisen de politiska ledarna verkar ha.
Åtstramningarna har blivit en ond cirkel av sjunkande tillväxt och stigande arbetslöshet
och den bankunion som sades vara räddningen är halvfärdig och skjuts på framtiden.
Annika Ström Melin, signerat, DN 23 april 2013

Det är väl du som är skurken här i dag? viskade SvD:s P J Anders Linder till mig när nystartade Forum för EU-debatt häromdagen ordnade en första diskussion.
Ja, så är det nog. Den som trots eurokris och många dumma beslut i Bryssel fortfarande tycker att EU behövs och gör stor nytta får rejäla skopor ovett över sig nästan varje dag, det kan jag försäkra.
Förhoppningsvis går det att hitta hållbara vägar ur dagens djupa europeiska kris, men det blir inte lätt.
Annika Ström Melin, DN 18 april 2013

Delvis är det välförtjänt. Bakom den nya organisationen för EU-debatt står välkända euromotståndare från folkomröstningen 2003 och de hade helt rätt när de varnade för att sätta politiken före ekonomin.

Att skapa en gemensam valuta i ett alldeles för stort och ekonomiskt splittrat område, och sedan strunta i reglerna som skulle hålla allt samman, har visat sig ödesdigert.

Förhoppningsvis går det att hitta hållbara vägar ur dagens djupa europeiska kris, men det blir inte lätt.

Därför är det välkommet att den nya organisationen försöker få fart på diskussionen.

Tystnaden och den närmast totala bristen på debatt om EU i Sverige är också förödande för demokratin. Enligt en ny undersökning från Demoskop, som gjorts på uppdrag av Forum för EU-debatt, känner sig bara 12 procent ”välinformerade” om beslut som Sverige är med och fattar i unionen.

Valutan som skulle förena har lett till motsättningar, men vad skulle hända om euron styckas upp?

Kommentar av Rolf Englund:
- Bara EU hade hållit på reglerna hade det gått bra...
Det är eurokramarnas sista återstående livslögn.
Irland och Spanien hade utmärkta statsfinanser före fastighetskraschen, framkallad av den låga och gemensamma euroräntan.
Precis som Sverige fortfarande har utmärkta statsfinanser nu så här före bostadsbubblans kollaps.

De slutna rummens beslutsfattande är ansiktslöst
”Det som hänt visar att EU befinner sig i ett slags undantagstillstånd. Ingenting är längre heligt. Då kan vad som helst hända”,
säger professor Sverker Gustavsson när jag ringer honom för att tala om den pågående krisen.
Annika Ström Melin, Signerat DN 22 mars 2013

De kortsiktiga följderna av krisen på Cypern kan förhoppningsvis begränsas. Men det som hänt visar att EU har betydligt allvarligare problem.

Alla skyller fortfarande på varandra och ingen förklarar varför den drastiska åtgärden ansågs nödvändig. Därför kan missnöjda medborgare inte heller utkräva politiskt ansvar.

Han är en av Sveriges mest välkända och framträdande EU-forskare. Gustavssons teorier om ”integrationstrappan”, som kortfattat innebär att en valutaunion förr eller senare leder till en fiskal union, användes flitigt av motståndarna till euron inför folkomröstningen 2003. Gustavssons studier var intressanta också för den som röstade ja.
”Jag säger inte: vad var det jag sa. Nu gäller det att rädda vad som räddas kan av samarbetet och demokratin i Europa”.

Allvaret i det som sker ligger enligt Sverker Gustavsson i att ”allting gungar”. Det finns inte längre några tydliga principer för EU:s beslutsmakt.

Att de politiska ledarna tänjer och överskrider gränserna för sina befogenheter är förvisso begripligt, anser han. De allvarliga problemen ska lösas, men de långtgående konsekvenserna måste också uppmärksammas.

”Beslutet rörande Cypern innebär till exempel brott mot grundläggande rättsprinciper: att lagstiftning inte ska gälla retroaktivt och inte drabba människor urskillningslöst.”

Unionen har varken kung, president, armé, grundlag eller gemensam regering. Det enda som håller samman länderna i EU är de gemensamma institutionerna och rättsordningen; det omfattande regelverket.

Sverige är i dag underställt unionen utan annat lagstöd än vad som följer av att riksdagen genom enkel lag har beslutat, att unionslagstiftningen "gäller här i landet".
Så uttrycks saken kort, koncist och nästan poetiskt i en lag (SFS 1994:1500) bestående av fyra paragrafer och undertecknad av Mona Sahlin.
Sverker Gustavsson Uppsala Nya Tidning 2/12 2004

“It’s déjà vu all over again.” The European game goes like this:
Angela Merkel draws lines in the sand; then she vacates them, breaks a few treaties,
and lets the European Central Bank take over,
though Mario Draghi, its president, is demonstratively dragging his heels.
Josef Joffe, editor of Die Zeit, Financial Times 21 March 2013

"ett ideologiskt slutet idésystem, där ”drivhusatmosfären” leder till en känsla av överlägsenhet gentemot omvärlden, kan vara förrädiskt frestande"
Någon borde ha satt Koestlers skrifter i mina händer redan på 70-talet.
Visserligen var jag aldrig kommunist, och har inte ens röstat på något parti till vänster om Socialdemokraterna, men
som tonåring var jag en mycket aktiv FNL-are och känslomässigt hörde jag definitivt till vänstern
Annika Ström Melin, DN 28 juli 2012

Kommentar av Rolf Englund
Annika Ström Melin är den ende på Ja-sidan som jag känner respekt för. Hon är både kunnig och hederlig.
Men hon inser tydligen fortfarande inte att hon fortfarande lockas av att leva i "ett ideologiskt slutet idésystem, där drivhusatmosfären” leder till en känsla av överlägsenhet gentemot omvärlden.
Hon har bara bytt utopismen inom FNL mot utopismen EU och EMU.
Från drömmen om att vara med och skapa en socialistisk värld arbetar hon nu för att skapa Ett Enat Europa.
Hon får nog läsa Koestler en gång till, i synnerhet "Natt klockan 12 på dagen", som jag, turligt nog, läste på min studentsäng i Lund.

EMU är inte främst ett ekonomiskt projekt
Riksdagens protokoll 1995/96:6, Onsdagen den 11 oktober 1995
Anf. 32 MARGIT GENNSER (m)

Herr talman! Efter andra världskriget ifrågasattes Europa som civiliserad förebild. Arthur Koestler, urtypen för en europé, letade efter bättre civilisationer. Hans slutsats blev trots allt att Europa är unikt.

Vår lilla världsdel, "en utväxt" på Asien, har genom sin litenhet och sin mosaik av skillnader lett till "idéernas korsbefruktning" och den moderna civilisationens framväxt.

Skillnader har varit utvecklingens motor, men skillnader har också lett till bestialiska ogärningar. Koestler ville få oss européer att se olikheternas värde.

Jag var europé långt före anslutningen till EU. Jag tillhör den generation som Koestler kallade "den tysta" - skeptisk till politik och storvulna politiska planer. Det är min rätt och skyldighet som EU-medborgare att sätta upp ett varnande finger för sådant som verkar fel. Jag är kritisk till EMU.

Frågan om EMU har i första hand behandlats som en ekonomisk fråga, fastän den egentligen inte är det.

Anf. 95 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):
Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:67, Torsdagen den 15 februari
Fru talman!
Vi kan väl göra en liten arbetsfördelning. Om jag klarar den socialdemokratiska sidan, så kan Margit Gennser ta den moderata.
Och sedan hjälps vi åt med att bekämpa det här med överstatlighet och federalism och allt sådant, så tror jag nog att det blir lite bättre.

Den ”omvändelsens psykologi” som Koestler skildrar var mycket välbekant. Att bli en del av gemenskapen i ett ideologiskt slutet idésystem, där ”drivhusatmosfären” leder till en känsla av överlägsenhet gentemot omvärlden, kan vara förrädiskt frestande.

Att ta ett jättekliv på väg mot politisk enhet och mer centralstyrning därför att marknaderna kräver det och bankerna behöver det,
mot flertalet medborgares vilja, är att bädda för nya och ännu större problem
Alltför mycket makt och befogenheter kan inte samlas i Bryssel utan att medborgarna får möjlighet att påverka politikens inriktning.
Och eftersom demokratin fortfarande fungerar bäst på nationell nivå måste krisgeneralerna gå försiktigt fram
Annika Ström Melin, Signerat DN 29 juni 2012

Sanningen är att eurons nuvarande konstruktion inte fungerar. Är konsekvensen upplösning – eller en politisk union i full skala?

Förhoppningsvis finns det fortfarande ett alternativ någonstans mitt emellan. Euron måste räddas eftersom följden annars blir ekonomiskt och politiskt kaos. Men demokratin ska också överleva.

Kommentar av Rolf Englund
Bra, Annika, men det är inte klivens storlek, utan deras riktning, som är det viktiga.
Även mindre kliv, som inte är Jättekliv, på väg mot politisk enhet och mer centralstyrning därför att marknaderna kräver det och bankerna behöver det,
mot flertalet medborgares vilja, är att bädda för nya och ännu större problem.

Uppriktigt sagt: Vem tror längre på José Manuel Barrosos eller Herman Van Rompuys försäkringar om att de har allt under kontroll?
Det är knappt man orkar lyssna på dem längre.
Annika Ström Melin, DN 26 Juni 2012

Den som tror att Europas demokratiska länder behöver samarbeta kan inte nöja sig med mellanstatliga Europarådet

- Att ta steget fullt ut och bums skapa Europas förenta stater är inte heller en framkomlig väg
Annika Ström Melin, DN 25 maj 2012

Hans Magnus Enzensberger ”Det mjuka monstret Bryssel
Under det grekiska dramat finns därför frågor som rör unionens själ
Att ”skapa en allt fastare sammanslutning” har varit utgångspunkten
sedan Romfördraget skrevs och är fortfarande målparagraf 1 i Lissabonfördraget.
Ingen har dock lyckats beskriva slutstationen
Annika Ström Melin, DN 25 maj 2012

Eurons svårigheter leder förvisso till frågor som rör hela EU:s framtid.
Alla undrar hur krisen ska lösas och ingen har något riktigt bra svar.
Att motståndare på både höger och vänsterkanterna får vind i seglen är därför inte alls förvånande, men mycket oroande.
Annika Ström Melin, Signerat DN 18 maj 2012

Under riksdagens årliga EU-debatt förra veckan stod SD:s Johnny Skalin nästan oavbrutet i talarstolen. Han hade pluggat på ordentligt, gjorde hänvisningar till Lissabonfördragets allra mest invecklade paragrafer och tog replik så ofta han fick tillfälle. Den vanligtvis ganska förutsägbara debatten drog ut på tiden och pågick under mer än fem timmar.

Skalins kritik riktades mot alla övriga riksdagspartier och utformades med det slags envetna inriktning på detaljer som ofta utmärker bokstavstrogna. Inte ens Lars Ohly kom undan.

Vänsterpartiet hycklar, vågar inte rösta för ett svenskt utträde ur unionen och är inte ett äkta EU-kritiskt parti, hävdade Skalin. Ohly verkade en smula omtumlad över att utmanas i tävlingen om vem som är mest mot EU.

Därför borde de svenska politiker som tror att samarbetet behövs lyssna på Skalins tirader och försöka ta lärdom av det som hänt i andra länder.

Det demokratiska underskottet
Samarbetet i EU bygger på en metod som introducerades av Frankrikes utrikesminister Schuman.
Det fanns dock en konflikt inbyggd i den överstatliga unionen ända från början, och det visste Schuman.
Att begränsa medlemsstaternas suveränitet var ingen liten sak, ens för honom.
Annika Ström Melin, DN 9 maj 2012

Jürgen Habermas ”Om Europas författning” (Ersatz 2011).
Habermas tror att medborgarnas protester bottnar i känslan av att något döljs för dem.
Förr fanns det ledare som hade en riktning och en uttalad vilja med Europa.
Men vart är dagens politiker på väg?
Annika Ström Melin, DN 22 februari 2012

Jürgen Habermas är övertygad Europavän, men är oroad över utvecklingen och djupt skeptisk mot det elitstyre som alltid varit framträdande i EU men som förstärkts under krisen.

Demokratikritiken innehåller dock något annat än de vanliga utfallen mot Bryssel där EU anklagas för att bestämma allt.
Problemet är i stället, anser Habermas, att de luddiga riktlinjer som antagits under de senaste årens många toppmöten är rättsligt otydliga, ofta blir verkningslösa och därmed befäster de problem som skulle åtgärdas.

Hans kritik riktas mot de hemliga, mellanstatliga förhandlingar som har ersatt det överstatliga och mer öppna beslutsfattandet i EU. Habermas föredrar regler som gäller lika för alla och som slås fast av rådet efter granskning, debatt och beslut i Europaparlamentet. Då blir den politiska diskussionen meningsfull och ansvarsutkrävande möjligt.

Jürgen Habermas:
Power has slipped from the hands of the people and shifted to bodies of questionable democratic legitimacy, such as the European Council.
Basically, he suggests, the technocrats have long since staged a quiet coup d'état
Der Spiegel, 25/11 2011, med bra länkar

Européerna – Arvet efter EU:s pionjärer
Läser en litet diffus ledarkolumn av Annika Ström Melin i dagens DN.
Nils Lundgren, 21 december 2011

I april 1998 gick de olika fackföreningar som organiserade dessa idealistiska EU-tjänstemänn i strejk för att försvara sina privilegier mot Santerkommissionens försiktiga försök att modernisera systemet, lärde jag mig i boken som hette Européerna – Arvet efter EU:s pionjärer.

Jag har skrivit boken ”Européerna. Arvet efter EU:s pionjärer” (Atlantis förlag, 2005) som är en personlig berättelse om hur Europabygget började.
Annika Ström Melin

Boken nominerades 2007 till Europaparlamentets pris "Prix du Livre Européen" och ingick i "la sélection officielle".

Monnet
Förtruppen drabbad av EU-tvivel
De nya europeiska tjänstemännen sjöng sånger tillsammans och var övertygade om att de skulle skapa ett bättre och mer fredligt Europa.
Stämningen blev nästan frikyrklig – och därför avskräckande för många som befann sig utanför
Något av den andan finns kvar i korridorerna i Bryssel.
Annika Ström Melin, DN 21 december 2011

Nils Lundgren, Calmfors och eurons tigande Ja-sägarna
Som vanligt finns inget intresse i svensk press av att utkräva ansvar av dessa politiker för det de har ställt till med,
skriver Nils Lundgren i anledning av Annika Ström Melins artikel om att "Populisterna avancerar".
Rolf Englund blogg 17 december 2011

Finanspakten förtjänar utan tvivel kritik.
Det juridiska trasslet är besvärande,
liksom bristen på åtgärder som kan dämpa den akuta krisen.
Annika Ström Melin, DN, 16 december 2011

Många EU-länder har drabbats av baksmälla.
Vad var det egentligen som hände under toppmötet i Bryssel förra veckan?
Förvirringen är påtaglig och tolkningen går åt skilda håll.
Det handlar inte enbart om ekonomiska och politiska konsekvenser, utan om snårig juridik.

En av knäckfrågorna är om den nya finanspakten ska få använda EU:s institutioner,
trots att den i formell mening grundas på ett mellanstatligt avtal och därmed inte är en del av unionen.
Nej! svarar de renläriga.
För alla som vill försöka rädda så mycket som möjligt av den stora Europeiska unionen borde emellertid svaret vara självklart: Ja!
Annika Ström Melin, DN 13 december 2011

Nu blir det ett avtal mellan de 17 euroländerna som andra kan ansluta sig till.
Utöver budgetkontroll och automatiska sanktioner mot syndare skall länderna skriva in ett underskottstak i sina författningar.
Per T Ohlsson, Sydsvenskan, 12 december 2011

Merkel's Teutonic summit enshrines Hooverism in EU treaty law
Angela Merkel’s summit has sealed a 1930s outcome for Europe,
further entrenching Germany’s misguided and contractionary policies
without offering any viable way out of the crisis at hand.
Ambrose Evans-Pritchard, 11 Dec 2011

Rumpnissen bleknar
Det krävs mindre hemlighetsmakeri om EU ska överleva.
Maktbalansen i EU förändras av eurokrisen.
Avgörande beslut fattas i slutna rum
Annika Ström Melin, DN, 8 december 2011

Det kan vara hälsosamt för demokratin i EU att vid avgörande tillfällen fråga väljarna vad de tycker om färdriktningen
I flertalet länder har folket avgjort frågan om medlemskap – vilket borde vara regel.
Någon gång bör folket få säga sitt
Annika Ström Melin, Signerat DN 2 november 2011

Det var direkt plågsamt att lyssna på EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i går morse.
Han framträdde i Europaparlamentet och höll sitt stora tal om den pågående krisen.
Har han tydligen helt förlorat kontakten med den politiska verkligheten i medlemsländerna?
Annika Ström Melin, DN, Signerat 29 sept 2011

Barroso vill ha euroobligationer och en ny EU-skatt på finansiella transaktioner som ska bidra till betalningen av den urspårade jordbrukspolitiken och andra gemensamma åtaganden i unionen.

Han hävdade också att en ”fullbordad” union ska ”göra slut på illusionen att det går att ha en gemensam valuta utan ekonomisk politik” och han vill få bort ofoget att ”de långsamma blockerar andras beslut”.

Allt detta går betydligt längre än besluten om bättre samordning, kontroll och budgetdisciplin som parlamentet fattade i går.

Men är det verkligen läge för ett jättekliv i federalistisk riktning? Nej, det krävs politisk realism och fingertoppskänsla för att navigera rätt i Europa just nu.

Kommentar av Rolf Englund:
Observera att Annika Ström Melin inte är emot själva jätteklivet i federalistisk riktning.
Hennes invändning är att det inte är läge för det. Det gäller att navigera rätt och sedan ta det
fedralistiska jätteklivet när det är läge för det.

Om unionen ska överleva på sikt krävs en bättre demokratisk förankring än i dag
Alltför länge har EU framför allt varit ett samarbete mellan ländernas regeringar.
Ministrarna och regeringscheferna åker till Bryssel för att förhandla och lösa gemensamma problem.
Men var finns folket, de politiska diskussionerna och den fria press som granskar det som sker?
Annika Ström Melin, Signerat Dagens Nyheters ledarsida, 16 juli 2011

Demokratin i EU är alltför tyst. Europaparlamentet är för långt borta och de nationellt valda ledarna verkar helst vilja slippa prata om och försvara samarbetet på hemmaplan.

Säga vad man vill om Göran Persson, men få kan som han fånga ett auditorium. Och så är det fortfarande.
Solbränd, avspänd och med en och annan sedvanligt bitsk släng levererade den förre statsministern funderingar kring rapporten ”Makten i Europa”
Annika Ström Melin, Signerat, DN 1 juni 2011

Det behövs en överstatlig kommission som har makt, befogenhet och möjlighet att övervaka att alla länder, oavsett storlek, följer de gemensamma reglerna.

Under protesterna mot USA:s brutala krigföring i Vietnam började stora delar av vänstern att betrakta nationell suveränitet som ett överordnat värde.
Som tonåring gick jag själv med i många demonstrationer och skanderade ”Stöd Indokinas folk på deras egna villkor”.
Men befrielsearméernas segrar ledde till terror och kommunistiskt förtryck. För mig personligen ledde det till en smärtsam omprövning av en del av det jag sysslat med. Det blev en plågsam men nyttig läxa.
Annika Ström Melin, Signerat, DNs ledarsida 2011-03-23
Läs mer här

Birgitta Ohlsson har en ovanlig förmåga att fånga ett auditorium. Hon är personlig, men inte kladdigt privat, och talar engagerat om behovet av frihandel, fred och frihet utan att det känns det minsta påklistrat.
Men hon har ett problem. Som EU-minister har hon ansvar för allt – men samtidigt nästan ingenting.
Annika Ström Melin, DN 2011-02-09

Logiken i det hela rör sig i federativ riktning... Sch! säger Kohl åt mig när jag tar upp det.
Då bör svenska folket också ha det klart för sig innan vi röstar om medlemskap. Att komma fem-tio år efteråt och upptäcka att vi plötsligt har gått med i någonting som successivt beövar oss vår nationella bestämmanderätt, det skulle vara att sätta sig i en trettio år lång svekdebatt vad det gäller demokratin.
Det vill jag inte göra.
Göran Persson 1997-10-13, Fichtelius, sid. 391

Det bor en liten Brysselhatare i flertalet stats- och regeringschefers bröst. Kanske är det därför de ser så glada ut när de anländer till Euro-peiska rådet, EU:s toppmöte. Där är diskussionerna förtroliga, besluten kräver enhällighet och är inte bindande. Det skrivs inte ens protokoll.
Annika Ström-Melin, DN 2011-02-05

Under kaffepauserna snackas det ofta skit om kommissionen och domstolen, institutionerna som har makt att tvinga länderna att följa gemensamma EU-lagar.

Europeiska rådet är ett slags politiskt centrum i unionen, och det behövs utan tvivel ett sådant. Men under senare år har makten förskjutits dit på ett sätt som kan leda till att samarbetet urvattnas och blir allt mer stormaktsstyrt.

Sarkozy förklarade med ödesmättat tonfall:
Vi lever med konsekvenserna av femtio års invandring. Det har slutat med ett stort misslyckande när det gäller integrationen. Varför säger vi ingenting om detta? Är vi rädda?
Talet hölls i Grenoble den 30 juli och finns på Elyséepalatsets hemsida
Annika Ström Melin DN 8/9 2010

Pierre Werner – mannen som för fyrtio år sedan presenterade den första eurorapporten.
En del av hans slutsatser bakades in i Maastrichtfördraget som ligger till grund för dagens valutasamarbete.
Det som handlade om gemensam ekonomisk politik har inte tagits fram förrän nu.
Annika Ström Melin DN 29 maj 2010

"Risken är att EU plötsligt ger upp andan"
Europeiska unionen är döende, skrev Charles Kupchan i en tankeväckande krönika i söndagens Washington Post.
Det finns tyvärr en del som tyder på att han har rätt.
Annika Ström Melin, Kolumn DN 1 september 2010

Euron: Krisen handlar om EU:s överlevnad och framtid
Den 9 maj 2010, nästan på klockslaget sextio år efter den allra första Europadagen, samlades EU:s finansministrar till ännu ett krismöte i Bryssel.
Den tydliga och nästan ödesmättade symboliken i detta sammanträffande ska inte överdrivas, men nog finns den där.
Annika Ström Melin DN Signerat 2010-05-11

I en ovanligt öppenhjärtig intervju i måndagens Financial Times förklarade EU:s president Herman Van Rompuy att euroområdet var ”på gränsen till ett sammanbrott” i våras.
I motsats till många andra hävdar han också att eurons kris delvis beror på valutasamarbetets konstruktion.
”Euron blev en stark valuta i ett område med små ränteskillnader. Det blev ett slags sömnpiller. Vi var inte medvetna om de underliggande problemen.”
Det är ett anmärkningsvärt uttalande.
Annika Ström Melin, DN 16/6 2010

När EU:s stats- och regeringschefer samlas för att ha förtroliga samtal om Europas politiska vägval skrivs inte ens protokoll.
Herman Van Rompuy leder den minst öppna av EU:s institutioner. Genom intervjuer öppnar han dörren på glänt, men priset för den förändrade maktbalansen i EU är ökat hemlighetsmakeri.
Annika Ström Melin, DN 16/6 2010

Kommer krisen i Grekland att leda till slutet för valutasamarbetet i EU?
Nej, det mesta pekar för närvarande åt rakt motsatt håll.
Annika Ström Melin, Signerat DN 2010-05-04

Greklands ekonomiska problem tvingar EU att ta ett nytt steg ut i det okända.
Vi sitter alla på första parkett och betraktar hur historien vrider sig, ännu ett stycke.
Unionen är en ofullbordad och därmed känslig konstruktion. Det verkar just nu inte särskilt troligt – men kanske hejdar sig unionen i steget och börjar tveka. Då kan det oavslutade bygget i stället börja krackelera.
Annika Ström Melin, Signerat, DN 12/3 2010

Annika Ström Melin, vårt lands mest kunniga journalist i detta ämne, ställer EMU-frågan på sin spets.
Rolf Englund blog 18/2 2010

Många euromoståndare i Sverige varnade för den politiska union som Issing förespråkade.
Statsminister Göran Perssons utdragna eurovånda handlade också om valutunionens konstruktion.
Går det att ha gemensam valuta utan att också ha gemensam ekonomisk politik?
Den frågan vände och vred Persson på under flera års tid.
Det borde vid det här laget vara klart att svaret är nej.
Annika Ström Melin, Signerat DN 2010-02-17

Euromotståndarna har rätt när de hävdar att monetärt samarbete kommer att leda till mer av gemensam ekonomisk politik i EU.
Deras misstag är att de tror att det inte behövs.

Otmar Issing hade alltså rätt när han på 1990-talet argumenterade för att en valutunion inte klarar sig utan en politisk.

Annika Ström Melin, vårt lands mest kunniga journalist i detta ämne, ställer EMU-frågan på sin spets.
Rolf Englund blog 18/2 2010

De två böckernas författare, Per Gahrton, Stefan Fölster och Johnny Munkhammar,
delar en kritisk grundinställning till en hel del företeelser i dagens Europeiska union.
Annika Ström Melin, SvD Kultur 26/5 2009

For four months Belgium has been without a government, its public debt is approaching 100% of GDP
and the spread of Belgian 10-year bonds over the German benchmark is today three times as high as at the beginning of this year.
Is Belgium the next country with a sovereign debt crisis?
Susanne Mundschenk and Raphael Cottin, Eurointelligence 15/10 2010

Another interesting question is whether Belgium, as we know it, will cease to exist or continue to exist under a different territorial definition. The latter would mean that one or two regions split apart and form a new state instead. The Francophones recently suggested that Wallonia and Brussels should form a new Belgium, leaving the Flemish to decide whether or not they want to split apart. The Flemish, of course, lay claim on Brussels as well.

Whatever the eventual outcome, it will be preceded by political instability. In the meantime, borrowing costs will rise, thus exasperating the negative debt dynamics of high real interest rates and low economic growth.

Belgian’s deputy prime minister, Laurette Onkelinx, who is close to Mr Di Rupo, is quoted as saying:
“We have to prepare for the end of Belgium. Not wish for it, but prepare for it nonetheless. We cannot ignore that it is what is wanted by a large swathe of the Flemish population.”
Eurointelligence 6/9 2010

The 3-month long attempt to form a government after the most recent Belgian election failed over the weekend, when King Albert accepted the resignation of Elio Di Rupo as mediator – the person in charge to form a government.

Belgien är en konstruktion från 1830 som aldrig har blivt en harmonisk enhet.
Den politiska viljan att hålla ihop landet verkar svagare än på länge.
Det bådar inte gott – vare sig för Belgien eller för Europa.
Annika Ström Melin, Signerat, DN 25/4 2010

Even in a border-free Europe, everyone wants a homeland
If small, wealthy Belgium cannot make federalism work, how can the EU?
The Economist print edition March 27th 2008

A bantustan (also known as black African homeland or simply homeland)
Wikipedia

Nergelius anser att folkomröstningen om euron var ”ett fullkomligt gigantiskt fiasko för hela det svenska politiska och ekonomiska etablissemanget, utan motstycke i modern svensk historia”.
Efter folkomröstningen om euron 2003 har tystnaden emellertid varit nästan total, trots att hela det etablerade Sverige efter det totala nederlag som omröstningen utgjorde borde ligga på analyssoffan.
Annika Ström Melin, SvD Kultur 6/2 2008
i anledning av Joakim Nergelius, ”En olaglig folkomröstning. Sverige och EMU” (Santérus förlag).

Joakim Nergelius anser att folkomröstningen om euron var ”ett fullkomligt gigantiskt fiasko för hela det svenska politiska och ekonomiska etablissemanget, utan motstycke i modern svensk historia”.

Särskilt upprörd är han /Nergelius/ över att Carl Bildt föreslog att frågan skulle avgöras i en folkomröstning, utan att ta någon som helst hänsyn till de rättsliga förpliktelser som Sverige hade, och utan att fundera över att resultatet av omröstningen skulle kunna bli ett nej.

För egen del anser jag /Annika Ström Melin/ emellertid att det skulle ha varit orimligt att genomföra en så stor, planerad samhällsförändring som att byta valuta i Sverige utan att låta folket delta i beslutsprocessen.

Det handlar inte enbart om Sverige, utan om hela unionens besvärande demokratiska problem. Införandet av euron var ett omvälvande, långsamt verkande men ändå historiskt beslut som kommer att svetsa samman de länder som ingår. Liksom så mycket annat i EU infördes euron utan tillräckligt djup folklig förankring.

Men om Europa ska ha någon framtid, måste det finnas politiker som vågar gå till val på idén. EU:s förespråkare tvingas allt för sällan försöka vinna folkets stöd för sina åsikter, och förtjänar därför ett och annat folkligt nej.

Det är Carl Bildts fel eller förtjänst att sju miljoner väljare avgör om Sverige ska byta valuta eller inte.
Lena Mellin, Aftonbladet 22/8 2003

Det var synd att inte några fler riksdagsledamöter än Margit Gennser funnit mödan värd häromdagen att leta sig fram till
Cityuniversitetets presentation av antologin EU-skvadern - Om den Europeiska unionens konstitutionella framtid i redaktion av Nils Karlson och Joakim Nergelius.
Claes Arvidsson, SvD ledarsida 2001-11-30
Cityuniversitetets efterföljare Ratio

Desillusionerade Europaanhängare längtar efter en djupare mening med den gemensamma valutan, strukturfonderna och sjätte momsdirektivet.
Att formulera europeisk identitet och europeisk kulturell gemenskap anses vara en väg ur EU:s nuvarande politiska och existentiella kris. Nationellt identitetssökande ska mötas med europeiskt, nationell gemenskap ska ersättas av europeisk och nationell kultur med Europas.
Annika Ström Melin, Axess nummer 9, 2006

En person som bakom kulisserna har spelat en betydelsefull roll för EU:s jakt efter en identitet är Rob Rieman. Han är en brinnande förespråkare för den europeiska upplysningens ideal och grundare av och ordförande för Nexus Institute. Nexus Institute är en del av universitetet i Tilburg, och under Nederländernas EU-ordförandeskap 2004 arrangerade institutet en serie sammankomster om europeisk kultur, identitet och värderingar.

EU:s ordförandeland Österrike bjöd i januari 2006 in till en omskriven konferens i Salzburg, kallad Sound of Europe, dit Europas intellektuella och politiska eliter bjöds in.

Det enda som kan rädda Europa är, säger han, att politiker och intellektuella inser att Europa inte alls är borttagna handelshinder, utan en idé. Europa behöver inte en gemensam valuta, utan gemensamma värderingar.

– Varför röstade en majoritet av folket i Nederländerna mot EU:s konstitutionella fördrag förra året? Jo, därför att de inte kan identifiera sig med EU! Människor kan enbart känna samhörighet med någonting som kan ge inspiration och mening. ”Bryssel” betyder ingenting för dem – mer än regler, regler och regler.

EU:s uppfinnare Jean Monnet såg nationalstaterna som roten till det onda som drabbade världen under 1900-talet.
Han ville ha en federation
De som är för EU borde erkänna att denna mekanism leder till en ständigt ökad integration.
Annika Ström Melin på Europadagen, den 9 maj, 2005

Det var också i Maastricht 1991 som frågorna kring EU:s institutioner för första gången sköts på framtiden, till Amsterdam (1997).
Därefter har de valsat vidare till Nice (2000), Bryssel/Rom (2004) och nu till Lissabon.
När alla detaljer är på plats inbjuds allmänheten till diskussion. Till vilket syfte, undrade Annika Ström Melin i en syrlig kommentar häromdagen.
Ingenting i innehållet kan ju längre förändras.
Rolf Gustavsson, SvD 14/10 2007

nejtillemu.com

Annika Ström Melin

Desillusionerade Europaanhängare längtar efter en
djupare mening med den gemensamma valutan

nejtillemu.com

Annika Ström MelinDesillusionerade Europaanhängare längtar efter en djupare mening med den gemensamma valutan

Annika Ström Melin

Desillusionerade Europaanhängare längtar efter en
djupare mening med den gemensamma valutan