EMU Pia Nilsson Fondbolagens Förening

Rolf Englund IntCom internetional

nejtillemu.com

Pia Nilsson

EMU är värt ett försök
Pia Nilsson i Aftonbladet 2001-04-01
Pia Nilsson är VD Fondbolagens Förening

Finansmarknadsminister Peter Norman menar att det är ohållbart med en bransch som bygger på information som många kunder inte förstår.
–Det är inte acceptabelt. Mycket opolitiskt svar inser jag, men det är det inte.
Stoppar du in pengar i en pensionsförsäkring när du är 25 och låter den vara till du fyller 65 så kan hälften av kapitalet ha gått till avgifter.
Fondavgifterna är tydliga, men jag tror att få förstår effektern

Peter Norman vill i stället se ett mått som ger kunden en uppfattning om vad sparandet kostar i kronor och ören.
Fondbranschen delar dock inte Normans övertygelse. Pia Nilsson, vd för Fondbolagens förening, hänvisar i stället till ett nytt fondfaktablad som införs i EU 2012. Här ingår inte någon redovisning i kronor och ören. Men när SvD Näringsliv frågar henne om hon tror att spararna förstår hur mycket de betalar i avgifter, vill hon inte ge något entydigt svar.

Svenska fondförmögenheten rekordstor
– Jag tycker att det här visar på optimism. Att konstatera att finanskrisen och det värsta har vi bakom oss och redan 2009 så blev det en uppgång som överträffade allas förväntningar.
Pia Nilsson intervjuad av Louise Andrén Meiton Ekot 13/4 2010

Värdet är 1 800 miljarder kronor och det är mer än under förra toppen sommaren 2007 innan finanskrisen bröt ut.

Storbankernas fondbolag har de senaste fem åren inkasserat 8 miljarder kronor
Affärsvärlden 23/19 2002

När aktiespararna har förlorat 400 miljarder kronor på tre år börjar förvaltare, analytiker och företagsledare se till att de har ryggen fri. Somliga har dock mer anledning att skämmas än andra. Storbankernas fondbolag har de senaste fem åren systematiskt slarvat bort pengar för sina kunders räkning och samtidigt inkasserat 8 miljarder kronor för besväret.

Bankerna smiter från sitt ansvar
Riksgäldskontorets chef Thomas Franzén riktar dräpande kritik mot bankerna för att de byggt upp vinster på att rekommendera usla affärer.
Veckans Affärer oktober 2002

Riksgäldskontorets chef Thomas Franzén riktar dräpande kritik mot bankerna för att de byggt upp vinster på att rekommendera usla affärer. Och för att smällen för börsraset får tas av andra.

Analytikerna liknar han vid bilhandlare och bankerna har ett förtroende hos allmänheten som de alls inte förtjänar.

Sin lågmälda stämma till trots är Riksgäldskontorets chef Thomas Franzén skoningslös i sin kritik mot finansbranschens aktörer, till vilka han själv måste anses höra i egenskap av styrelseledamot i Stockholmsbörsens ägare, OM.

”När människor kommer in på en bank tror de fortfarande att rådgivaren tänker på deras behov och inte har bankens kortsiktiga vinst för ögonen. Men i stället tittar banken i hög grad på vad som är lönsamt att sälja på kunderna och var den får ut högst avgifter”, säger han och pekar på bankernas incitamentssystem och kvartalsrapportering från kontoren.

I en reservation skrev Anne Wibble m fl att
I den mån störningarna sammanhänger med den ekonomiska politiken framstår inte längre maximal stabiliseringspolitisk handlingsfrihet som önskvärd.

Pia Nilsson: "Rejäl fonduppgång"
Aktiefonderna har rasat med över 50 procent sedan toppen i mars 2000.
Nu spår Pia Nilsson, VD för Fondbolagens Förening, en vändning och hon utesluter inte att den blir kraftig.
DI 2002-08-14

"Det finns chans för en kraftig uppgång", säger hon, men påpekar det omöjliga i att exakt säga när den kommer.

"Det är bara att hoppas på att det värsta nu är över. Flera realekonomiska faktorer talar för det.

- Efter nedgång kommer alltid uppgång, det är bara svårt (läs omöjligt) att i förväg säga när", skriver Pia Nilsson i en ny krönika med rubriken "Råd och tröst till fondsparare efter ett tungt första halvår".

EMU är värt ett försök
Pia Nilsson i Aftonbladet 2001-04-01
Pia Nilsson är VD Fondbolagens Förening

Nog är det väl bra att vi är med när EU träffas. I förra veckan ägde ett toppmöte rum i Stockholm och gav oss en inblick i vad det innebär när ministrar från 15 länder möts. På det finansiella området togs ett stort kliv framåt, men för övrigt var omdömet att det mest var små steg som togs. Viktigast är dock att de tas i rätt riktning och att Europas ledare träffas och diskuterar.

Vi får ju aldrig glömma att det genuina syftet med EU är att verka för fred i Europa. Visst förekommer det struntsaker på alldeles för hög nivå samtidigt som mer övergripande frågor får för lite utrymme. Men det får man försöka förändra successivt.

På det finansiella området kom ministrarna nu överens om en sådan förändring. EU-s beslutande organ skall ägna sig åt att dra upp riktlinjer medan expertgrupper ska utarbeta de detaljer som krävs. På så sätt ska lagstiftningsprocessen gå snabbare för att inte Europa ska komma på efterkälken gentemot USA.

Genom att underlätta tillväxt genom en gemensam marknad i Europa skapas förutsättningar för välfärd för medborgarna.

Är det inte dags för Sverige att också vara med i EMU? Många andra länder tycker att det är märkligt med vår hållning att först vänta och se hur det går med euron för de andra länderna. Vad är det för solidaritet? Den senaste tiden har vi också blivit påminda om att vi är ett litet land och att kronan är utsatt när det är kris i världen.

En lågt värderad krona innebär att exportföretagen tillfälligt kan gynnas, men importen blir istället dyrare. Det kan i sin tur leda till högre inflation som kräver högre räntenivåer.

Folket förlorar medan de som spekulerar i kronans värde kan tjäna stora pengar.

Spekulationer kan visserligen också förekomma mot en större valuta, men med euron påverkas i så fall inte våra valutakurser till övriga euro-länder.

Ingen har facit om vad som egoistiskt skulle vara bäst för vårt land på lång sikt. Olika expertgrupper har analyserat frågan och är inte eniga.

Det är dock inte många som i förväg har pekat på det som sägs vara en av förklaringarna till att kronan nu sjunker i värde, nämligen att svenska folket sparar mer i utländska tillgångar.

Tänk att det skulle vara så svårt att lista ut att vi till exempel alltmer sparar i fonder som också placerar i andra länder, inte minst i Europa.

Tyvärr har vi inte alltid facit till de stora frågorna i förväg. Varför inte göra beslutet lättare för oss i stället? Vill vi handla med en eller två valutor? Från och med nästa år finns inte längre finska mark, tyska mark, franska franc och så vidare. Ska vi ha kvar svenska kronor och därmed valutarisker mot euron och vara mer utsatta mot andra valutor?

Kom ihåg att det inte är mer än drygt hundra år sedan vi hade olika valutor (och till och med olika tider) i olika delar av vårt land.

Beslutet gäller inte vad som privatekonomiskt är bäst för oss ( även om jag tror på euron även i det avseendet) utan om att ställa upp på de försök som görs för att länderna i Europa ska komma närmare varandra.

I juni togs det ut mer pengar från aktiefonder än det sattes in. Det visar färska siffror från Fondbolagens Förening. För första gången sedan terrordåden den 11 september förra året är uttagen från aktiefonder större än insättningarna. Under juni tog svenskarna ut 700 miljoner kronor.

Trots oroligheterna och den jobbiga börsnedgången rekommenderar Pia Nilsson aktiefonder för den som sparar på långsiktigt. "Sparar man på lång sikt är det aktiefonder jag vill rekommendera, för annars tror man på en väldigt dyster framtid. I det långa perspektivet ger aktier mer än andra alternativ", säger Pia Nilsson.

Åtta av tio fondbjässar går sämre än index
Mats Wester Chefredaktör Sparöversikt

Många av Sveriges största fonder håller inte måttet. Nästan 70 procent av jättefonderna går sämre än genomsnittsfonden i sin kategori och 80 procent går sämre än sina jämförelseindex. Det visar Sparöversikts specialgranskning av de svenska fondbjässarna.

Svenska fondsparare har tappat värden på över 100 miljarder kronor det första halvåret enligt DI:s uppskattningar. Värdeförlusten sedan börsraset började är 280 miljarder kronor - mer än dubbelt så mycket som svenskarna handlar mat och dryck för under ett år.

Börsraset har blivit ett riktigt blodbad för fondspararna. Aldrig tidigare har de drabbats så hårt av en börsnedgång.

Den samlade fondförmögenheten har minskat med en fjärdedel sedan it-bubblan sprack och utlöste fallande börskurser. När raset började, i mars 2000, var svenskarnas samlade fondbesparingar värda 916 miljarder kronor, enligt siffror från Svensk fondstatistik.

Per den 31 mars var motsvarande siffra 35 miljarder kronor lägre, 881 miljarder kronor. Men under de drygt två åren har svenskarna satt in 175 nya miljarder i fonder, bland annat via PPM.

Och från den 31 mars har börsraset fortsatt och världsindex backat ytterligare 14 procent. Beräknat på de omkring 520 miljarder kronor som fanns i aktiefonder den 31 mars har fondförmögenheten backat ytterligare 84 miljarder kronor. Summerade blir alla värdeminskningar 280 miljarder kronor.

"Det har varit en förfärligt lång nedgångsperiod och det är otroligt mycket pengar. Men man måste också titta på de sju årens starka uppgångar åren innan raset började", säger Pia Nilsson, VD för Fondbolagens Förening.