ABB
Wallenbergssfären
"Det ska finnas en viss balans mellan vad en vanlig
löntagare tjänar och vad en VD får betalt. Tidigare
tjänade svenska chefer för lite, men nu kanske det har gått
för långt åt andra hållet", säger Claes
Dahlbäck. (DI20020817)
Percy Barnevik
ABB-kursen DI 2002-08-17,
reporter Per Lindvall
Av de två krisdrabbade Wallenbergföretagen ABB och
Ericsson så framstår ABB:s aktie som den starkaste
turn-aroundkandidaten.
Ägarsambandet och de fatala strategiska misstag som
begåtts på styrelse- och VD-nivå är de enda gemensamma
nämnare som finns för de två företagens allvarliga
problem.
Ericssons problem grundas på kundernas,
teleoperatörernas, finansiella högmod, där Ericssons egna ansvar
främst består i att underblåsa den kortvariga men extremt
kostsamma kulten av "tredje generationens" mobiltelefonteknik, vilken alltmer
tydligt framstår som en kommersiell återvändsgränd.
ABB:s stora problem är en effekt av bolagets egna grepp.
Fjolårets dyra återköp av egna aktier och hög utdelning
framstår som ett allvarligt menat finansiellt
självmordsförsök.
Dessa åtgärder sammanföll med beslutet att
införa de amerikanska redovisningsprinciperna US Gaap, vilka visade att
koncernens intjäningsförmåga tidigare hade varit starkt
överdriven. Under fjolåret blev aktiemarknaden också varse att
ABB satt på en tickande asbestbomb i sitt avvecklade amerikanska
dotterbolag Combustion Engineering.
Kombinationen aktieåterköp, utdelning och
fjolårets förlust medförde att ABB-koncernens egna kapital
minskade med drygt 60 procent, där återköpen och utdelningen
svarade för merparten. Samma åtgärder medförde dessutom
att koncernens nettoskuld, exklusive pensionsåtaganden, mer än
fördubblades.
De tillgängliga likvida medlen räcker med råge
för att betala de lån som förfaller under det kommande
halvåret.
ABB:s problem är framför allt den svaga
balansräkningen och den klena lönsamheten.
Full
text
Början på sidan
Början på sidan
|