Home - Nytt - Index A till Ö - EMU-skeptiker - Statsvetare- Sök/Search



Sylvia Asklöf


Ännu är ingen stolt över att vara europé
Sylvia Asklöf, politisk redaktör
Barometern, Onsdag 18 December 2002

Vet ni vad julen och EU-utvidgningen har gemensamt? Kejsar Augustus. Han beordrade den skattskrivning som förde Josef och Maria till Betlehem. Han tillhörde dessutom den skara av män som lade under sig Europa allra först - som härskade över kontinentens snart sagt alla hörn. Det antika Grekland var en stormakt, intellektuellt och geografiskt, men blev aldrig en supermakt som romarriket.

Euron är det första exemplet på gemensam europeisk valuta sedan detta romarrike försvann in i dimman för 1500 år sedan.

Ett inte helt angenämt historiskt perspektiv - även om det är ganska hisnande. För Europas moderna rötter springer delvis ur en sjuk politisk kultur.

Roms främsta maktkamper skedde mellan anhängarna av senaten och anhängarna av kejsardömet. Peter Graves filmade romansvit Jag, Claudius har gått på tv flera gånger. Det är en brittisk dramaserie om giftmord, svek och intriger i det romerska kejsarhuset - den snurrar för tillfället på dvd-tallriken därhemma.

Man kan inte låta bli att reflektera över det nyligen genomförda EU-toppmötet i Köpenhamn medan kejsarfamiljen intrigerar och Augustus själv dör redan i avsnitt fem - i akut fikonförgiftning sedan han vägrat att utse rätt tronföljare.

Nej, jämförelsen mellan romarriket och EU går förstås inte helt jämnt ut. EU är ett fredsprojekt med demokratiska ambitioner för sina invånare - hittills har det rört sig om att understödja handeln - hela euroidén är ju ett resultat av den ambitionen.

Kejsar Augustus slapp motivera för besvärliga medborgare varför han ville utöka sitt territorium. I ett demokratiskt EU måste vi däremot debattera kring vad vi vill åstadkomma med en utvidgning.

Fredlig samexistens är visserligen ett motiv så viktigt som något - och handel är ett av de kraftfullaste medel som finns för att förhindra konflikter, gemensam valuta inräknat.

Men vi måste också våga ta debatten på ett något djupare plan. Hittills har EU förändrats medan processen pågått. Vad händer när alla länder som ska anslutas, har anslutits? Vi kan inte riskera att EU:s utveckling då blir beroende av enskilda politiker, alternativt hamnar i händerna på maktpersoner som Augustus. Ty människan är sig lik och makt korrumperar.

För att förhindra detta finns det bara en väg. Vi måste komma närmare, inte fjärmas. För att det ska ske måste EU:s makt minska - inte öka. För med mer centraliserad makt upplever människor att makten försvinner - och då ökar spänningarna inom unionen.

Rom byggdes inte på en dag, heter det. Nej, den vägen gick över många lik - inte minst i maktens korridorer. Det ska inte vara lika lätt att ta död på EU som att förgifta en kejsare. Men då måste unionen förankras demokratiskt hos människor.

Romarrikets medborgare var stolta över att vara romare. Där har EU mycket att lära. Man sade "romanus sum" - jag är romare.

När ska du lika stolt säga "europaeus sum"?


The Wall Street Journal Interactive Edition - Editorial December 24
In Hoc Anno Domini
This editorial was written in 1949 by the late Vermont Royster and has been published annually since
When Saul of Tarsus set out on his journey to Damascus the whole of the known world lay in bondage. There was one state, and it was Rome. There was one master for it all, and he was Tiberius Caesar. Everywhere there was civil order, for the arm of the Roman law was long. Everywhere there was stability, in government and in society, for the centurions saw that it was so.....more

IN THE FIRST CENTURY AD, a merchant setting off from Rome on a journey to Cologne was able to pay his bills with the same coin, the denarius, over his entire journey. Initially, Rome safeguarded cohesion of its large empire by fire and sword, then increasingly by placing even the most remote provinces under the legal system and administration of Rome. The precise lessons to be drawn from such historical episodes may not be entirely clear.
By Otmar Issing, earlier chief economist at Bundesbank, now vice president ECB, read more here

Europa och folken - EU:s demokratiska underskott och den europeiska identiteten
Ingmar Karlsson

Med utgångspunkt från kulturarv och historia låter sig således en europeisk identitet inte definieras och än mindre en europeisk in- och utrikespolitik som baseras på en sådan. Förklaringen är lika enkel som uppenbar. Den ekonomiska och politiska integrationen mellan Europas national stater har ännu inte nått så långt att man kan tala om sammanfallande intressen. Dessa har kanske nu snarare minskat efter kommunismens kollaps, då ett gemensamt hot försvann.... mer

Holy Ro·man Empire (Abbr. H.R.E.)
A loosely federated European political entity that began with the papal coronation of the German king Otto I as the first emperor in 962 and lasted until Francis II's renunciation of the title at the instigation of Napoleon in 1806. The empire was troubled from the beginning by papal-secular squabbles over authority and after the 13th century by the rising ambitions of nationalistic states in Europe. By 1273 the empire consisted primarily of the Hapsburg domains in Austria and Spain.


Claudius, Emperor

Mer ur Barometern

Statsvetare

Början på sidan

Tillbaka till startsidan