- Nytt - Index A till Ö - EMU-skeptiker - Statsvetare- Sök/Search |
Camilla Sköld Jansson- Tror Göran Persson att han kan lura i människor vad
som helst för att få dem att rösta ja till EMU? Tidigare lät det minst
sagt annorlunda när Göran Persson beskrev EMU. Här om dagen fattade riksdagen beslut om ändring i den så kallade regeringsformen (en del av vår grundlag), som gäller regler för hur riksdagen kan överlåta makt till EU. - Beslutet öppnar för att Sverige ska kunna lämna över makt till EU på en mängd centrala politikområden, säger riksdagsledamot Camilla Sköld Jansson...mer Schyman hoppas på
EMU-debatt - Tror Göran Persson att han kan
lura i människor vad som helst för att få dem att rösta ja
till EMU? Förra året kom regeringens utredning om vad som kan göras för att motverka den ökande instabilitet som vi förväntas få om vi går med i EMU. Där föreslogs bland annat höjt överskottsmål i de offentliga finanserna för att hantera ekonomiska kriser som vi drabbas av vid ett EMU-medlemskap. Härom veckan föreslog också Bosse Ringholm höjt överskottsmål till 2,5 procent, vilket skulle innebära 10 miljarder mindre till välfärden per år som EMU-medlem. - Nu säger Persson att vi måste höja överskottet mer om vi står utanför EMU. Stick i stäv med regeringens egen utredning och med de direktiv utredarna fick. - Utspelet visar att det inte är mycket som går den socialdemokratiska ledningens väg just nu. De är på kant med opinionen om Irakkriget och EMU-frågan håller på att glida dem ur händerna. Det förklarar de smått desperata försöken att bortförklara risken för ökad arbetslöshet och mindre pengar till välfärden som är följden om vi går med i EMU. Tidigare lät det
minst sagt annorlunda när Göran Persson beskrev EMU. Göran Perssons uttalande, om att vi kan förvänta oss ett nytt beslut i EMU-frågan om det blir ett nej i folkomröstningen, har väckt stark kritik. Statsministerns demokratisyn har med rätta ifrågasatts både av ja- och nej-partierna i riksdagen. Hans uttalande riskerar att undergräva förtroendet för demokratiska institutioner i allmänhet och folkomröstningar i synnerhet. Budskapet från den svenske statsministern är att oavsett hur människor röstar kommer den politiska eliten att driva igenom sin uppfattning. Göran Persson har på senare tid också kraftigt förminskat betydelsen av ett EMU-medlemskap. Nu, när det är bestämt att folket ska få avgöra frågan, hävdar han att "vi redan är inne i EMU-projektet" och att det enbart handlar om att ta ett sista steg som innebär det "positiva och roliga med att ha samma pengar som resten av Europa kommer att ha" (presskonferensen efter partiöverläggningarna 17/12). Varför vi ska folkomrösta om ett så obetydligt och småtrevligt inslag får vi däremot inte veta. Kan det vara så illa att statsministern med sina uttalanden medvetet försöker skapa ett lågt röstdeltagande i folkomröstningen? Den frågan är berättigad att ställa. Tidigare lät det minst sagt annorlunda när Göran Persson beskrev EMU. Då återspeglade hans uttalanden en uppfattning om att beslutet om EMU är historiskt och mycket långtgående. "Frågan om Sverige skall bli medlem av en europeisk valutaunion är ett av de största och mest vittomfattande beslut som vårt land stått inför på mycket lång tid" skrev han till exempel i SvD 961229. Varför gav statsministern EMU-frågan denna dignitet? AB-journalisten Olle Svenning lyssnade till Persson när han 1999 höll ett tal inför Göteborgs partidistrikt. Där beskrev statsministern EMU som en i högsta grad politisk fråga. Han menade att i dess spår måste följa "samordnad ekonomisk politik, gemensam skattepolitik och arbetsmarknad". Och han såg "federalismen resa sig som överbyggnad". En diskussion som Persson redan 1997 (Veckans affärer nr 43) utnämnde som det "centrala i EMU-sammanhanget." I sin bok Den som är satt i skuld är inte fri (1997) skriver Göran Persson: "Inrättandet av en gemensam centralbank utgör en oerhört kraftfull förändring av den ekonomisk-politiska maktbalansen i Europa. Med införandet av en gemensam valuta tar edlemsländerna ett historiskt steg. När steget tagits finns ingen väg tillbaka." Vidare att EMU:s gemensamma penningpolitik "driver fram en gemensam finanspolitik. En gemensam finanspolitik handlar om att gemensamt fatta beslut om skatter och utgifter /.../ Om besluten om skatter och utgifter förs över till europeisk nivå är det frågan om en oerhörd förändring av förutsättningarna för vår samhällsmodell." Vad som är taktik och vad som eventuellt är en ärlig uppfattning är omöjligt att säga. Däremot framstår det med all tydlighet att Persson nu beskriver EMU på ett helt annat sätt. Och det är inte EMU som har förändrats. Det är exakt samma valutaunion som statsministern ena gången beskriver som ett riskfyllt projekt som i sin federalistiska förlängning kan innebära ett hot mot vår samhällsmodell, och andra gången som en kul grej där vi får samma pengar som övriga Europa. Perssons agerande bekräftar att EMU är ett eliternas projekt där folkligt inflytande och demokratiska processer närmaste ses som hinder. Det är något som kännetecknar både statsministerns syn på kommande folkomröstning och EMU:s konstruktion med en mäktig centralbank som inte kan ställas till svars inför några väljare och som är förbjuden att ta hänsyn till folkliga opinioner. Med sina uttalanden har Göran Persson lyckats med konststycket att själv utgöra den demokratiska risk han varnade för i SvD 961229: "EMU får inte bli något som Europas politiska och ekonomiska eliter bestämmer sig för att genomföra ovanför huvudet på Europas folk." EMU får inte "överlämnas till Sveriges och Europas medborgare som ett färdigt och fullbordat faktum där deras uppgift bara blir att bestämma tidtabellen, inte ett ställningstagande till saken" Sannolikt väcker Perssons utspel mer ilska och kamplust än uppgivenhet, tvärtemot vad som förmodligen var avsikten. För demokratins skull får vi hoppas på ett högt valdeltagande och på att EMU-kampanjen fortsättningsvis präglas av respekt för och tilltro till människors förmåga att avgöra viktiga samhällsfrågor.
|