Tidigare debatt EMU Folkomröstning

nejtillemu.com

Tidigare debatt om
Folkomröstning - eller ej ?

Folkomröstning eller ej år 2007

Irland - Folkomröstningen 1994 - Riksdagsbeslutet - Danmark 2000
De som var emot folkomröstning - Plattläggningsparagrafen

Folkomröstning om EUs nya grundlag

Vem är för, vem är emot folkomröstning?

News

Göran Persson:"Euro-omröstningen mitt största beslut"
intervjuad i DI 2002-01-15
"Det är angeläget att tidigt påverka debatten så att vi inte hamnar i en diskussion om ett slags federal superstat som enligt en och annan i Europa är attraktivt"

EMU-beslutet större än EU-beslutet
Göran Persson i Europa-Posten nr 7/2002

Folkomröstningen kommer att ske när vi är mogna att gå till svenska folket och säga
ja, vi ska gå med i EMU. (Göran Persson, SvD 2001-12-29)

Moderaterna har i tysthet flyttat sig allt längre bort från den position som
dåvarande moderatledaren Carl Bildt angav 1997.
I en partiledardebatt i oktober det året pläderade han oväntat för en folkomröstning.

EU2004-kommittén
en parlamentarisk kommitté, EU 2004-kommittén, som har i uppdrag att stimulera en bred offentlig debatt

- To Be, Or Not To Be A Country - that is the question
Sir Oliver Wright, GCMG, DCVO, DSC, April 2001 .... more

news

Jag var en millimeter ifrån att rösta nej till EU i folkomröstningen hösten 1994
Jakampanjen hade varit hemsk. Den låtsades som om frågan gällde ett frihandelsområde
jag höll på att spy när jag på valdagens kväll såg de hånflinande fånarna fira segern på Södra Latin i Stockholm.
PM Nilsson, Expressen 24/8 2003

Mot partistyrelsens vilja bestämde S-kongressen att
EMU-frågan skulle avgöras i en folkomröstning
Anders Jonsson, SvD 23/8 2003

Efter ett ganska omfattande rådslag beslutade partiets extra kongress i mars 2000 att säga principiellt ja till euron. Men mot partistyrelsens vilja bestämde kongressen också att frågan måste avgöras i en folkomröstning.

Kommentar av Rolf Englund:
Därav splittringen inom regeringen.
Göran Persson, Bo Lundgren, SvD med flera ville inte ha folkomröstning.

Det är Carl Bildts fel eller förtjänst att sju miljoner väljare avgör om Sverige ska byta valuta eller inte.
Lena Mellin, Aftonbladet 22/8 2003

Det är redan klart, det blir ett nej
Experterna på finansmarknaden tar ut nejsegern i förskott
Mats Johansson, SvD 22/7 2003

Det är Carl Bildts fel eller förtjänst att sju miljoner väljare avgör om Sverige ska byta valuta eller inte.
Lena Mellin, Aftonbladet 22/8 2003

RE: Riksdagens protokoll
8 oktober 1997 Protokoll 1997/98:12, Anförande nr 1

Det var den 8 oktober 1997. Carl Bildt hade just kommit tillbaka till svensk politik efter knappt tre år på Balkan. Under tiden hade Sverige bytt statsminister. Göran Persson hade efterträtt Ingvar Carlsson och nu skulle Persson och Bildt för första gången mötas i en partiledardebatt.

Med mindre än ett år kvar till nästa val hade Bildt inte bara behov av att komma in på plan. Han behövde stuka Göran Persson. Verktyget blev att plötsligt föreslå en folkomröstning om euron.

- Jag skulle vilja att vi prövade möjligheten att /.../ underställa det svenska folket frågan om vårt fulla deltagande i den europeiska valutaunionen för prövning i samband med att vi går till val till Europaparlamentet i juni 1999, sade Bildt i talarstolen.

Utspelet var inte förankrat hos de andra borgerliga partiledarna. För moderaterna var det ett lappkast. Dittills hade partiet bekämpat alla tankar på en folkomröstning.

Men Bildt fick givetvis som han ville. Förslaget var nämligen omöjligt att gå emot. Det hade verkat ogint mot väljarna, som om svenska folket inte var betrott att besluta i en så viktig fråga.

Folkomröstningen kan betraktas som en onödig piruett. När svenska folket röstade om medlemskapet i EU 1994 var EMU redan en realitet. Men regeringen, ledd av Carl Bildt, hade under medlemsförhandlingarna deklarerat att riksdagen senare skulle ta ställning till fullt medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen. Det blev en folkomröstning i stället.

Officiellt var Göran Persson positiv till Bildts förslag. Däremot opponerade han sig starkt mot tidpunkten. För det första skulle regeringen snart föreslå att Sverige inte gick med i euroområdet från starten 1999. För det andra hade det socialdemokratiska partiet ännu inte sagt ja till den nya valutan. Det gjorde det först 2000.

Det är alltså Carl Bildts fel eller förtjänst att sju miljoner väljare om knappt tre veckor avgör om Sverige ska byta valuta eller inte.

Möjligen är det därför han nu i ett våldsamt tempo turnerar land och rike runt för att övertyga väljarna att ta ja-sedeln. Den förre statsministern och partiledaren känner ansvar för att föra projektet i hamn. Frågan är bara om det lägger till vid ja- eller nej-kajen.

Carl Bildts anförande i riksdagen 1997
Klicka här

Dessa personer var emot folkomröstning

i en rad länder ser vi nu en diskussion om hur man kommer att ta ställning till denna författning. Danmark har redan sagt att man kommer att ha en folkomröstning, vilket är alldeles nödvändigt mot bakgrund av de s k undantag man haft sedan mötet i Ediburgh i slutet av 1992. Blir man inte av med dessa, kommer Danmark att hamna i en allt svårare situation i allt bredare delar av samarbetet.
Även i Spanien och Frankrike talas om en folkomröstning om författningen, och i Storbritannien förs en mycket aggressiv kampanj med tydligt anti-europeiska företecken för att få till stånd en sådan där också.

Sverige behöver sannolikt ingen folkomröstning, även om det kan vara klokt att vänta med ett definitivt ställningstagande intill dess att vi mer i detalj vet regeringskonferensens resultatet. Men Sverige behöver en rejäl diskussion, och redan nu finns det all anledning att inrikta sig på att efter avgörandet om den gemensamma valutan i folkomröstningen i september i år måste en betydande uppmärksamhet ägnas åt en europeisk författningsdebatt som leder fram till ställningstagande integrerat med valet till Europaparlamentet i juni nästa år.

Kommentar av Rolf Englund:
Säga vad man vill om Carl Bildt, men det var kanske hans inhopp som gjorde att höstens folkomröstning kom till stånd:
"Moderaterna har i tysthet flyttat sig allt längre bort från den position som dåvarande moderatledaren Carl Bildt angav 1997.
I en partiledardebatt i oktober det året pläderade han oväntat för en folkomröstning.

De som var emot folkomröstning

By the end of the Convention's plenary session on Friday (30 May), some 92 delegates, including vice
president Guiliano Amato, had signed a petititon calling on Member states to have a referendum on the constitution
EU Observer 31/5 2003

The draft constitution unveiled at the beginning of the week by Convention president Valéry Giscard d'Estaing shows that it will have to be ratified by all 25 member states of an enlarged Union or it will not come into force. This fact is coupled with a growing movement in the Convention to have a referendum on the blueprint at the same time through out Europe. By the end of the Convention's plenary session on Friday (30 May), some 92 delegates, including vice president Guiliano Amato, had signed a petititon calling on Member states to have such a poll.

Det kan ju faktiskt inträffa att valdeltagandet i höst blir mycket lågt och att nejsidan vinner en knapp seger
Maria Abrahamsson, SvD ledarsida 8/502003

Finansutskottets betänkande 2002/03:FiU24
Folkomröstning om införande av euron (prop. 2002/03:46)

Gordon Brown seems to be winning his fight to put off a euro referendum
The Economist print 27/2 2003

statsbidraget, Nej-sidans fördelning av

Danmark kommer troligen att folkomrösta om EU:s nya grundlag. Det säger Henning Christophersen, den danska regeringens man i EU:s framtidskonvent.
DN 11/2 2002

Förslag klart till regler för folkomröstningen om euron
Pressmeddelande Statsrådsberedningen 2003-01-23

Av de 90 miljoner kronorna för kampanjkostnader får nej-sidan 48 miljoner och ja-sidan 42 miljoner. Bidraget till partierna fördelas så att varje parti får en miljon kronor i grundstöd.
Resterande bidrag fördelas proportionellt efter partiernas storlek.
Detta innebär följande:

oklokt och felaktigt uttalande sade statsminister Göran Persson
I ett ovanligt både oklokt och felaktigt uttalande sade statsminister Göran Persson för inte så länge sedan att ett nej i folkomröstningen i Sverige skulle leda till att det snabbt blev folkomröstning igen. Men så fungerar det faktiskt inte. Vi har en tradition av bred majoritet bakom beslut om folkomröstningar, och att det skulle vara möjligt att få en bred riksdagsmajoritet bakom en sådan linje efter ett nej tror jag knappast någon med erfarenhet egentligen tror på.
Carl Bildts veckobrev 22 januari 2003

The French minister of Foreign Affairs, Dominique de Villepin has backed the idea of a Europe-wide referendum on a future European Constitution.
Mr Villepin said it was important to have a foundational act that would see all the peoples of Europe reunite on the same day backing simultaneous referenda in the EU on the future Constitution as an excellent idea.

Varför tvingar JA-sidan fram en folkomröstning omedelbart före omvälvande förändringar av EU?
Björn von der Esch
Radions Klarspråk 4 jan 2003

Moder Svea överlever
Statsministern: ”Sverige kan inte leva med ett nej till EMU.”
Johan Hakelius
Aftonbladet 15/1 2003

"Ny folkomröstning möjlig efter 2006"
Olof Ruin DN Debatt 2003-01-04

"Statsministern antyder i sin argumentation att det i förlängningen skulle vara tvärt omöjligt för Sverige att stå utanför EMU. Naturligtvis är det inte så"
Expressen 24/12 2002

Det kan ju faktiskt inträffa att valdeltagandet i höst blir mycket lågt och att nejsidan vinner en knapp seger
Maria Abrahamsson, SvD ledarsida 8/502003

Det kan ju faktiskt inträffa att valdeltagandet i höst blir mycket lågt och att nejsidan vinner en knapp seger. Ett sådant nej skulle inte vara mycket värt som folkets råd åt regering och riksdag. Ändå blir det i det läget svårt att undvika en långvarig politisk låsning i frågan eftersom det inte finns någon fastlagd bortre gräns för hur länge ett rådgivande folkomröstningsresultat ska gälla.

Ruin menar att giltigheten bör begränsas till hur länge en riksdag sitter, en mandatperiod. Det är en både rimlig och tilltalande lösning, särskilt mot bakgrund av det mer än 20 år gamla debaclet med kärnkraftens vara eller icke.

Men eftersom landets beslutsfattare inte har velat eller vågat befatta sig med frågan kommer Sverige tyvärr att få leva med ett eventuellt nej till euron långt efter valet 2006. Och det även om låt säga bara 30 procent av de röstberättigade masar sig i väg till valurnorna den 14 september.

Full text

Början på sidan

Göran Persson:
"det vore väldigt märkligt att snabbt köra en ny folkomröstning.
Så går det inte till"

Statsminister Göran Persson tror inte att det skulle kännas naturligt för flertalet svenskar att i längden stå utanför EMU. Men om det blir nej i folkomröstningen i höst blir det inte snabbt en ny omröstning.

- Det är svårt att säga, men jag kommer inte att vara kvar i politiken då det kan bli aktuellt, säger Persson i en TT-intervju.

Han fick skarp kritik strax före jul sedan han sagt att ett eventuellt nej i EMU-omröstningen kommer att leda till en ny omröstning. I en intervju med TT på lördagen 28/12 2002 vill han reda ut nyanser i resonemanget:

- Visst kan vi hanka oss fram ett tag utanför EMU, men allt eftersom andra europeiska länder går in blir det allt mindre naturligt. När det går en stor politisk och framgångsrik process över Europa kan jag inte se att vi skulle vilja stå utanför - det är så jag resonerar.

Samtidigt betonar han att "det vore väldigt märkligt att snabbt köra en ny folkomröstning. Så går det inte till".

- Då tar det ett tag.

Handlar det om flera år?

- Ja, något sådant kan jag se framför mig. Det kan handla om, ja, jag tror inte att jag är kvar i politiken då.

Göran Persson preciserar till att det absolut inte skulle bli aktuellt under den här mandatperioden, alltså före 2006 års val.

Enligt statsvetaren Sören Holmberg är det troligare att detta uttalande gagnar nej-sidan. ”Det skapar engagemang och ilska, folk knyter näven i byxfickan”, säger Holmberg. Holmberg tror att de som i dag ställer sig tveksamma till EMU kan retas av Perssons uttalande och därmed sporras att engagera sig mer för sin sak.

Vidare säger Holmberg att om debatten blir sådan att ett ja är ett ja för evigt, medan ett nej innebär en ny omröstning, så gynnar det också nej-sidan.
TT, 021225

"Statsministern antyder i sin argumentation att det i förlängningen skulle vara tvärt omöjligt för Sverige att stå utanför EMU. Naturligtvis är det inte så"
Expressen 24/12 2002

Rent konstitutionellt går det inte att angripa Persson. EMU-folkomröstningen är endast rådgivande. Folket får säga sitt men till sist krävs en politisk majoritet för att godkänna resultatet. Så länge det finns en majoritet i riksdagen kan folket tvingas rösta om och om igen i en sakfråga till dess att politikerna fått det svar de önskar.

Men i fallet med höstens EMU-omröstning har samtliga partier förbundit sig att lyssna till folkets röst och omedelbart acceptera valutslaget. Därför blir Perssons utspel ett exempel på maktfullkomlighet och bristande respekt gentemot väljarkåren och de politiska motståndarna.

Regeringen vill på klassiskt socialdemokratiskt manér skrämma väljarna i den riktning de önskar. Mönstret går igen från 1994 års EU-omröstning.

Persson och EMU-anhängarna behöver inte använda skrämselpropaganda för sin sak. Argumenten för en gemensam valuta är goda och står sig väl: ökad export- och hemmamarknad för svenska företag, ökad köpkraft för svenska hushåll och ökad integration mellan Europas folk och länder.

Men Persson väljer att spela isoleringskortet. Om svenska folket röstar nej till euron kommer vi inom några år att stå isolerade tillsammans med Ryssland, fjärmade från övriga Europa. Regeringens pragmatism och brist på politiskt mod verkar gränslös. I frågan om en eventuell svensk Nato-anslutning menar Göran Persson bestämt att Sveriges utanförskap skapar handlingsfrihet. Statsministern kallade moderatledaren Bo Lundgren ansvarslös när denne argumenterade för ett svenskt Nato-medlemskap vid ett besök i Washington. Detta i en situation när till och med de baltiska staterna ingår i försvarsalliansen.

Det ska vara Göran Persson till att använda ett och samma argument för att försvara två vitt skilda uppfattningar. Ena stunden skapar utanförskap isolering. I den nästa handlingsfrihet.

Statsministern antyder i sin argumentation att det i förlängningen skulle vara tvärt omöjligt för Sverige att stå utanför EMU. Naturligtvis är det inte så. Vi kan välja att stå utanför såväl EMU som Nato med förlorat internationellt inflytande som följd. Det är fullt möjligt, men inte på något sätt önskvärt.

Full text

I Ekots lördagsintervju sa Persson att det blir aktuellt med en ny folkomröstning om svenska folket säger nej nästa år. 21/12 2002

"Inget framkom som motiverar en folkomröstning"
SvD-ledare 10/12 2002

Inget framkom som motiverar en folkomröstning, annat än att partierna har kommit överens om en sådan, i stället för att debattera frågan i valrörelsen och avgöra den i riksdagen, som andra stora frågor där opinionen är delad i befolkningen.
De som var emot folkomröstning

Att det måste bli en folkomröstning
är numera ett politiskt faktum.
RE: Bra historik
Mats Hallgren SvD 29/11 2002

"Folkets utslag behöver inte följas"
Olof Ruin på DN Debatt 27/11 2002

Medborgare mot EMU
www.mmemu.org

26/11 2002

Pressmeddelande

Uttalande av Margit Gennser, ordf. i Medborgare mot EMU, med anledning av de kommande partiledaröverläggningarna om folkomröstningen:

Väljarna bör i folkomröstningen ställas inför två klara alternativ. I förhandlingarna inför folkomröstningen om EU 1994 gjorde Sveriges regering en deklaration av innebörden att ett framtida deltagande i EMU skulle föregås av ett särskilt riksdagsbeslut. Någon tidsgräns för beslutet sattes inte.

Den fråga som svenska folket i folkomröstning ska besvara bör således vara om Sverige nu ska ansluta sig till EMU. Ordet nu ska därför finnas med i själva frågan, t.ex.:

”Anser du att Sverige nu ska med i EMU?”

Svarsalternativen blir därför två klara alternativ - ja eller nej.

Margit Gennser

Medborgare mot EMU

Att det måste bli en folkomröstning
är numera ett politiskt faktum.
RE: Bra historik
Mats Hallgren SvD 29/11 2002

Men så har det inte alltid varit. Från början, när Sverige gick in i EU 1995, var det tänkt att frågan skulle beslutas av riksdagen. I formell mening hade svenska folket redan sagt ja till EMU i folkomröstningen om EU-medlemskapet på hösten 1994.

I propositionen om EU-medlemskapet (94/95:19) står att "Sverige vill deltaga i den framväxande ekonomiska och monetära unionen... Riksdagen har det slutliga avgörandet".

Den underförstådda meningen var att Sverige, efter ett riksdagsbeslut, skulle vara med, om och när valutaunionen startade. På EU-toppmötet i Florens i juni 1996 hände dock två saker; statsminister Göran Persson sade sig på demokratiska grunder vara mycket tveksam till EMU och ställde frågan på en osäker framtid.

Då krävde den moderate partiledaren Carl Bildt en snabb folkomröstning för att driva processen framåt. (Bildt var i Florens för att rapportera som fredssamordnare i Bosnien.)

Det var alltså Carl Bildt som först spelade ut tanken på en folkomröstning om EMU. Därmed var proppen ur flaskan. Det är nämligen en politisk realitet att när något parti har sagt "folkomröstning" blir det svårt för andra partier att säga nej. EMU-motståndarna i miljöpartiet, centern och vänsterpartiet kasserade också in folkomröstningen som en självklarhet.

Socialdemokratins ledning däremot försökte undvika en låsning till folkomröstningen. Folket skulle självklart få ta ställning till EMU-frågan, men det skulle kunna ske antingen i ett vanligt riksdagsval eller i ett extraval eller i folkomröstning. Denna öppna formulering blev också den socialdemokratiska partistyrelsens förslag till den extra partikongressen i mars år 2000, där ledningen ville få ett principiellt ja till EMU.

Men se det gick inte. Debatten på kongressen visade på fortsatt djup splittring och inför risken att förlora omröstningen valde partistyrelsen att backa från sitt eget öppna förslag och i stället stödja ett förslag, som låste partiet vid en folkomröstning. Beslutet, med 234 röster för och 113 emot, blev ja till EMU, men först en folkomröstning.

Där står Sverige alltså nu. Det blir en folkomröstning, troligtvis nästa höst. Varje röstberättigad medborgare ska själv ta ställning. Det blir inte lätt. EMU-frågan har nämligen många dimensioner; ekonomiska, politiska och känslomässiga.

Inte i något annat EU-land har EMU-frågan utretts så grundligt som i Sverige. Utredningarna är seriösa, hederliga akademiska analyser; men just därför ger aldrig någon klar och entydig vägledning till den vilsne medborgaren. Den nationella nyttokalkyl finns inte, som kan "räkna hem" en övergång till euron. Folkomröstningen blir därför ytterst en förtroendefråga. Vem litar man mest på?

Resultatet avgörs troligtvis av hur mycket av sitt förtroendekapital de etablerade politiska ledarna vill satsa i potten; det gäller inte minst partiledaren och statsministern Göran Persson.

Början på sidan

"Ny folkomröstning möjlig efter 2006"
Olof Ruin
DN Debatt 2003-01-04

Hur som helst: statsministerns uttalanden och de reaktioner de väckt har medverkat till att vi fått en offentlig debatt om hur länge ett eventuellt nej i folkomröstningen skall gälla. En debatt härom försvåras dock av att vi inte har några regler på detta område. Över huvud har våra politiker, samtidigt som de visat sig vara pigga på att då och då anordna folkomröstningar, dragit sig för att uttryckligen reglera detta ofta svårhanterliga institut.

I den nu aktuella diskussionen kring giltigheten av vår kommande EMU-omröstning måste emellertid ytterligare en omständighet uppmärksammas. Det gäller typen av folkomröstning. Den vi nu skall ha är ju formellt av rådgivande slag, beslutad av riksdagen. Det ankommer alltså på riksdagen att ta ställning till hur man skall förhålla sig till det "råd" man fått. Enighet råder dock om att riksdagen skall följa folkomröstningsresultatet om deltagandet varit något så när högt och utslaget också något så när klart. Däremot har en del, bland annat jag själv, uttryckt tvekan om det rimliga i en sådan automatisk följsamhet om deltagandet kommer att vara lågt och utfallet därtill mycket jämnt.

Det förefaller inte rimligt att en och samma riksdag vänder sig direkt till folket för att få "råd" i en och samma fråga två gånger under sin mandatperiod. Den riksdag som valdes i höstas har ju fattat beslutet om att ha en folkomröstning om EMU i september detta år. Enligt detta resonemang utesluter detta beslut att dagens riksdag, om det blir ett nej, skulle kunna anordna en ny folkomröstning i EMU-frågan under sin återstående mandatperiod, det vill säga under åren 2004, 2005 och under förra delen av år 2006.

Situationen blir principiellt en annan för den riksdag som kommer att väljas i september 2006 liksom för de riksdagar som följer därefter. Självfallet måste de anses vara i sin fulla rätt att på nytt diskutera EMU-problematiken, kanske under intryck av hur det monetära samarbete, som man inte är en del av, har utvecklats. Men en sådan vilja och beredskap att på nytt ta upp denna problematik kommer med all sannolikhet att medföra en ny folkomröstning i frågan.

Ett annat skäl för en sådan ny folkomröstning är detsamma som i mycket bestämde att vi över huvud har en nu i september. Flera partier är splittrade i EMU-frågan och de kan också framdeles förväntas vara det efter ett eventuellt nej i höst. De spänningar som följer av sådan intern splittring kan i någon mån pacificeras om den kontroversiella frågan inte behöver dryftas i en valrörelse utan i stället blir föremål för diskussion inom ramen för en folkomröstning. Ett ofta framfört värde med folkomröstningar är just att de kan bidra till att desarmera spänningar inom ett och samma parti.

En skillnad kommer dock, skulle jag tro, att föreligga mellan framtida valrörelser och förra höstens i vad gäller EMU om det blir ett nej i september och om frågan på nytt aktualiseras. Ett löfte om en folkomröstning kommer sålunda knappast att hålla frågan borta från själva valdebatten. Många av dem som röstat nej kommer att vädra bitterhet inför denna återaktualisering. Besked kommer att krävas om var olika ledamöter står i partier som är splittrade. Visst kunde det vara av värde att få en uttrycklig EMU-debatt i en valrörelse. Riksdagen som sådan skulle därmed få ett betydligt klarare mandat i denna fråga än vad den har i dag. Men med all sannolikhet skulle denna klarhet ha sitt politiska pris, särskilt för partier som förblivit splittrade.

Full text

"Folkets utslag behöver inte följas"
Olof Ruin på DN Debatt 27/11 2002

övermorgon möts partiledarna för att diskutera EMU och eventuellt fastställa datum för folkomröstningen. Att vi skulle få en sådan var ingalunda förutsatt under de förhandlingar som fördes i Bryssel i början av 1990-talet om ett svenskt medlemskap i EU. Då förbehöll vi oss bara rätten att låta riksdagen längre fram i tiden på Sveriges vägnar ta ställning till ett eventuellt svenskt inträde i EMU.

Efter hand har dock olika centrala politiker utfärdat löften om en folkomröstning. Nu är man självfallet bunden av dessa löften _ men det är samtidigt skäl att ännu en gång påminna om alla de problem som en sådan omröstning inrymmer.

Det skall dock först medges att folkomröstningar generellt har den fördelen att de kan bidra till att lösa upp tilltrasslade parlamentariska lägen. Och ett sådant läge har inställningen till EMU utvecklats till. Riksdagens partier är inbördes splittrade. Motsättningar finns inte bara inom socialdemokratin där de formella partiinstanserna med stora majoriteter tagit ställning för men det samtidigt finns högljudda grupper och personer inom partiet som är emot.

Motsättningar markeras numera också på den borgerliga sidan. De senaste veckorna har till exempel ett antal klart borgerligt placerade personer tagit bestämt avstånd från ett EMU-inträde.

Medborgare mot EMU

Det är beklagligt att flera av våra partier, bland annat på grund av dessa interna spänningar, undvikit att över huvud taget diskutera EMU eller andra EU-relaterade frågor i allmänna val. Vid dessa tillfällen skall vi ju, enligt enkel demokratisk teori, bli informerade om vad olika partier och deras kandidater står för så att vi sedan skall kunna välja representanter i överensstämmelse med våra preferenser. Dagens tystnad kring EU i våra egna allmänna val blir särskilt märklig eftersom Sverige samtidigt så starkt brukar framhålla den mellanstatliga dimensionen i Europasamarbetet.

Tystnaden

Inför EU-folkomröstningen 1994 förklarade de i riksdagen representerade partierna att de i sitt eget ställningstagande skulle komma att känna sig bundna att följa majoriteten i denna folkomröstning trots att den i sig endast var av rådgivande karaktär. Det är sannolikt att riksdagspartierna kommer att uppträda på samma sätt också inför den EMU-folkomröstning som nu förestår. Men då måste denna fråga ställas: Hur stort bör deltagandet i folkomröstningen vara för att dess utslag automatiskt skall följas av riksdagen?

Och kommer det att kraftigt understiga de 80 procent som uppnåddes i årets val till riksdagen bör folkomröstningsresultatet enligt mitt sätt att se behandlas just som det "råd" som det formellt är. Riksdagen kan i en sådan situation inte bara utan vidare avhända sig eget beslutsansvar och automatiskt följa vad en mindre del av befolkningen råkar tycka.

Riksdagen äger ju ändå i detta läge, även om EU-frågor inte diskuterades i den omfattning som hade varit önskvärt i årets valrörelse, större demokratisk legitimitet än ett råd, avgivet i en folkomröstning med betydligt mindre medborgardeltagande.

En risk kan alltså finnas för att en allmän ovilja mot den socialdemokratiska regeringen som sådan eller mot Göran Persson som statsminister kan vara så stark att den i EMU-omröstningen lockar till ett nejröstande även om denna handling inte behöver vara förenad med uttryckligt motstånd just till det monetära samarbetet.

Det är alltså viktigt att de alternativ som medborgarna ombeds ta ställning till i EMU-folkomröstningen inte får en utformning som binder det politiska systemet för en orimligt lång tid. Ett ja, som riksdagen väljer att följa, innebär troligen i sig ett långsiktigt engagemang. Denna bindning ligger dock mindre i själva folkomröstningens karaktär än i arten av det beslut som fattas.

Blir det däremot ett nej i folkomröstningen och riksdagen också väljer att följa detta nej måste man samtidigt på förhand undvika att bli bunden av ett EMU-nej för en mycket lång tid. En handlingsfrihet måste finnas; den framstår som särskilt önskvärd på det ekonomisk-politiska området.

I formuleringen av de alternativ som medborgarna har att välja mellan i EMU-folkomröstningen vore det därför klokt att inte efterhöra någon allmän syn på EMU utan snarare fråga om man gillar eller inte gillar att Sverige vid en viss given tidpunkt ansluter sig till det monetära samarbetet.

Full text

Bengt-Ola Ryttar (s) skrev i en motion att regeringens förslag till sitt syfte överensstämmer med det grundlagsförslag som lades fram av grundlagsutredningen inför EG- anslutningen 1993 under ordförandeskap av professor Olof Ruin.

Han hade föreslagit en ny portalparagraf i regeringsformens första kapitel som löd:

Har överenskommelse träffats om Sveriges anslutning till Europeiska unionen och riksdagen beslutar överlåta beslutsbefogenheter gäller de förpliktelser, som följer av anslutningen utan hinder om vad som sägs i grundlag eller annan lag.

Förslaget fick i debatten det talande namnet Plattläggningsparagrafen.

De som var emot folkomröstning

Början på sidan

Utformningen av EMU-valsedeln het fråga
DN 27/11 2002

Inga besked väntas redan på fredagen. Göran Persson har sagt att han ser det som ett förberedande möte och att det kommer att behövas ett till i december.

Det svåraste blir formuleringen på valsedeln. Det får inte finnas några kryphål, säger centerns kampanjledare Lena Ek. Miljöpartiets kampanjledare Per Gahrton kräver att den visar att det handlar om kronans avskaffande. Lars Ohly (v) vill inte krångla till det med att tala om EMU:s tredje steg medan Fredrik Reinfeldt (m) vill ha med det tredje steget "eftersom det är det frågan de facto handlar om".

Den traditionella valdagen, tredje söndagen i september, är ett alternativ som kd, c, fp, m ser fördelar med. Anders sundström vill dock vänta till senare under hösten.

Margit Gennser, ordf. i Medborgare mot EMU:
Pressmeddelande 26/11 2002
Den fråga som svenska folket i folkomröstning ska besvara bör således vara om Sverige nu ska ansluta sig till EMU. Ordet nu ska finnas med i själva frågan.

Nej-sidans framgång kan skjuta på EMU-val
Finansvision 26/11 2002

Det ökade stödet för ett nej till EMU i den svenska opinionen ökar möjligheterna för ett senare folkomröstningsdatum än i september nästa år, bedömer statsvetaren Mikael Gilljam.

På fredag överlägger partierna om valdatum.

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson håller fast vid uppfattningen om att folkomröstningen ska hållas först 2006.

- Förändringen i opinionen har skett snabbare än jag trodde. Om vi väntar ett tag till med folkomröstningen tror jag att den aldrig behöver hållas, frågan kommer redan att var utagerad, säger han.

Full text

Nejsidans ekonomer och några tidigare Riksbankschefer varnar för ekonomiska chocker och framtvingade lönesänkningar om Sverige går med i EMU. De vill ha fortsatt flytande krona.
DN 16/11 2002, reporter Henrik Brors

Göran Persson : 47-53 procent, men åt vilket håll får vi se
DN 16/11 2002

Alla omröstningar i Europa visar att avgörandena hamnar i ett snävt utrymme. I Sverige kommer det att röra sig inom spannet 47-53 procent, men åt vilket håll får vi se.
- Om det blir ett ja i omröstningen kan vi tidigast införa euron som sedlar och mynt den 1 januari år 2006.

Det kan bli tre linjer i folkomröstningen, enligt SEBs chefsanalytiker, Robert Bergqvist.
Det är den danska tidningen Börsen som i dag citerar Bergqvist:
- De svenska politikerna vill möjligen ge väljarna möjligheten att säga "Ja, men senare", som vid kärnkraftsomröstningen.

De som var emot folkomröstning

"Jag har aldrig tidigare upplevt manipulation, mörkande och 'låtsaspolitik' som i fråga om Sveriges relationer till EU"
Villy Bergström DN 2002-11-05

Det finns ingen anledning till brådska, anser mp:s språkrör Peter Eriksson.
- Sverige har en fördel i att inte vara med. Vi kan se hur detta gigantiska experiment går och kan avvakta under en konjunkturperiod, säger han.SvD 2002-10-29

Inte i första hand för att EMU-inträdet brådskar
Regeringens närmaste uppgift blir att uppnå ett svenskt folkomröstnings-ja till EMU. Ju förr det händer desto bättre - inte i första hand för att EMU-inträdet brådskar, utan för att när folkomröstningen är över, då kanske regeringen äntligen kan börja förbättra villkoren för företagande, ägande och arbete i Sverige.
DI-ledare 2002-10-22

s beslutar om EMU-omröstning i november
DI 2002-10-04

Statsminister Göran Persson bjöd in till partiöverläggningar om folkomröstningen i riksdagen i går eftermiddag.
Ekot onsdag 2 oktober 2002

Förslag till överenskommelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet
13. Vi vill att frågorna kring folkomröstningen om EMU skall lösas i bred enighet. Vi vill att det ska vara två tydliga alternativ. Resurserna för ja- och nejsidan skall fördelas rättvist.
Ur Uppgörelsen mellan mp och s i sin helhet - punkt för punkt "Hundratjugo punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige" - förslag till överenskommelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Svenskt näringsliv satsar inför EMU-omröstning
Ekot måndag 30 september 2002

Riksbanken rensar ut försvarare av grundlagen
Riksbanken utser ny chefsjurist DI 2002-09-24

Johan Lybeck: Sverige bör vänta med EMU!
Dagens Industri 2002-09-25

Var EU verkligen värt att fira?
Åsa Tillberg DI 2002-09-23

Folkpartiet liberalerna har länge förespråkat ja till EMU, ja till folkomröstning och ja till debatt. Det viktigaste är inte exakt vilket datum det bestäms att Sverige ska få euron som valuta – men ju förr desto bättre. Lars Leijonborg har föreslagit datumet 23 mars 2003 för en folkomröstning.
Vi vill diskutera sakfrågan och söka stöd för ett ja till svenskt EMU-medlemskap.
Här hittar du dokument och länkar till folkpartiets åsikt om EMU.

FOLKOMRÖSTNING I VÅR.
Den tillträdande regeringen bör i samband med regeringsförklaringen sätta ett datum för EMU-folkomröstning, helst i vår, enligt Svenskt Näringsliv. (DI 2002-09-12)

Dublin to present referendum bill next week

Taktik gömma EMU-frågan
Mats Hallgren, SvD 2002-09-02

Folkomröstning redan i vår?
Efter att ha förespråkat en svensk EMU-omröstning hösten 2003 öppnade statsminister Göran Persson på torsdagen åter dörren för en folkomröstning redan i vår.

”Jag kan mycket väl tänka mig en höstomröstning, men det kan också bli så att vi kommer överens om våren”, sa Persson, enligt nyhetsbyrån Reuters. Något datum är alltså ännu långt ifrån bestämt.
(Dagens Industri, 020823)

Två vallok och en tidtabell
Blair och Persson
Gunnar Örn Dagens Industri 2002-08-19

Persson vill egentligen hålla EMU-frågan utanför valrörelsen
Dagens Industri 2002-08-15

Schyman hoppas på EMU-debatt
Fp-ledaren Lars Leijonborg och moderatledaren Bo Lundgren hakade på
DN 8 augusti 2002 18:58

För en handfull pund
Niklas Ekdal
DN 2002-05-17

Lyckas han /Göran Persson/ bluffa sina egna gräsrötter /om EMU/?
Viktor Munkhammar
Dagens Industri 2002-05-13

EMU-omrösta tidigast vid EU-valet 2004
Östersunds-Posten 2002-01-29
Sven Bergström
riksdagsledamot, c, Gävleborg
Håkan Larsson
riksdagskandidat, c, Jämtlands län

Mera

Det här borde vi rösta om
Gunnar Örn, DI 25/11 2002

Debatten inför den kommande folkomröstningen om EMU lär bli hätsk redan när riksdagen ska bestämma vad som ska stå på valsedlarna.

På valsedeln bör det finnas en mycket kort, upplysande text om vad omröstningen gäller. Till exempel vore det fel att påstå att omröstningen gäller ett svenskt inträde i EMU. Formellt är Sverige redan med i valutaunionens första och andra fas.

I stället handlar det om en övergång till EMU:s tredje steg, som innebär att Sverige går över till EMU:s gemensamma myntenhet, euron, samtidigt som Riksbankens rätt att besluta om ränte- och valutapolitiken överförs till Europeiska centralbanken i Frankfurt.

Framför allt gäller det att hindra de båda sidorna från att utforma sina egna valsedlar. I så fall skulle euroanhängarna antagligen ställa frågan ungefär så här:

"EU har, i syfte att främja fred och välstånd för Europas folk, beslutat om inrättandet av en ekonomisk och monetär union (EMU). Tolv länder har redan antagit den gemensamma europeiska valutan, euro. Anser du att även Sverige bör delta i EMU:s tredje steg och övergå till euro, och därmed göra Sverige till en fullvärdig medlem... (och så vidare)."

Medan motståndarna troligen skulle välja något i den här stilen:

"Sverige har för närvarande en egen valuta (kronan) och en egen centralbank (Riksbanken). Anser du att Sverige bör delta i EMU:s tredje steg, och därmed avskaffa den svenska kronan och överlåta Sveriges penningpolitiska suveränitet åt Europeiska centralbanken, där Sverige bara får en representant, som inte får ta emot instruktioner hemifrån... (och så vidare)".

Kommentar RE:
Många, däribland Ulf Bernitz, hävdar att vi måste gå med i EMU
eftersom Bildt-regeringen inte krävde något undantag, som England och Danmark.
Frågan bör därför vara om Sverige bör gå med nu.
Ordet "nu" kan bli avgörande.

Folkomröstningen 1994

Början på sidan

s beslutar om EMU-omröstning i november
DI 2002-10-04

Socialdemokraternas partistyrelse beslutade på fredagen att partiets förtroenderåd den 16 november ska ta ställning till när de anser att en folkomröstning om EMU ska hållas, eftersom partiet först vill se hur EU:s utvidgningsförhandlingar har fortskridit.

Bosse Ringholm svarade han att om exempelvis något dramatiskt händer med eurokursen eller den ekonomiska utvecklingen inom EU skulle det kunna utgöra risker.

En EMU-undersökning från Demoskop visade på torsdagen att stödet för EMU minskat, framförallt bland s-väljare. "Man får räkna med att opinionsmätningar inte prickar rätt med tiondelar. Vi har goda skäl för ett EMU-medlemskap", sa finansministern.

Samtidigt visar undersökningen att var åttonde socialdemokrat nu ändrat åsikt och är emot EMU.
För första gången på drygt ett år är det en klar övervikt bland socialdemokraterna för ett nej till EMU.
41 procent av s-sympatisörerna skulle säga ja i dag, medan 44 skulle säga nej.

Senaste Demoskop

Han ansåg inte att stämningen inom partiet beträffande EMU-frågan förändrats den senaste tiden, och påminde om att socialdemokraternas extrakongress i mars 2000 med stor majoritet stödde ett svenskt EMU-inträde.

LO om EMU - Fackliga EU-kritiker

Utredningen om stabiliseringspolitik för full sysselsättning vid svenskt medlemskap i valutaunionen
Hur hög blir EMU-skatten? Hur förhindra hög arbetslöshet utan egen ränta?

Göran Persson:
Jag vill inte ha en federativ utveckling. Svenska folket har inte gått med i en federation. EMU kan mycket väl komma att kräva en europeisk finanspolitik. En sådan är inte möjlig att utveckla, om den ska vara kraftfull, utan att man också bygger upp europeiska, gemensamma politiska organ.

Folkomröstningen 1994

S om EMU

Början på sidan

Statsminister Göran Persson bjöd in till partiöverläggningar om folkomröstningen i riksdagen i går eftermiddag.
Ekot onsdag 2 oktober 2002

Persson sa ingenting om när dessa överläggningar ska hållas. Men enligt vad Ekot erfar blir det inte förrän tidigast i slutet av den här månaden. Och om överläggningarna ska komma igång avgörs i hög grad av vad som händer på EU:s toppmöte i Bryssel om tre veckor.

Då går det att avläsa hur det går med EU:s ambition att låta en rad nya länder komma med i EU. Ser förhandlingarna om att ta in nya medlemmar ut att gå dåligt är statsminister Göran Persson, enligt uppgifter till Ekot, tveksam till att låta Sverige gå till folkomröstning om svenskt EMU-medlemskap.

Klarar inte EU att ta in nya medlemmar kommer många socialdemokrater, och andra också för den delen, att ställa sig frågan om vad det är för slags europeisk union Sverige är med i och genom ett EMU-medlemskap skulle förstärka banden med.

Regeringens bedömning är att svaren på sådana frågor innebär att det i så fall helt enkelt kan bli svårt att vinna en folkomröstning. Och i en sådan situation kan det enklaste vara att inte ha någon folkomröstning nästa år.

Hur det går i den irländska folkomröstningen har i det här sammanhanget mindre betydelse för den socialdemokratiska bedömningen av ett EMU-omröstningen. Irland har tidigare sagt nej till förändringar i EU:s fördrag, förändringar med regler för ett utvidgat EU.

Början på sidan

Svenskt näringsliv satsar inför EMU-omröstning
Ekot måndag 30 september 2002

Svenskt näringsliv satsar inför EMU-omröstning Så här efter valet ligger både ja- och nej-lägret i startgroparna för att dra igång sina EMU-kampanjer inför en framtida folkomröstning. På organisationen Svenskt Näringsliv, som är för EMU, planerar man en storsatsning nu i höst för att övertyga allmänhet och företag om Eurons alla fördelar. Och det här är organisationens viktigaste fråga, säger Jonas Frycklund, EMU-ansvarig på Svenskt Näringsliv.

Så här efter valet ligger både ja- och nej-lägret i startgroparna för att dra igång sina EMU-kampanjer inför en framtida folkomröstning. På organisationen Svenskt Näringsliv, som är för EMU, planerar man en storsatsning nu i höst för att övertyga allmänhet och företag om Eurons alla fördelar. Och det här är organisationens viktigaste fråga, säger Jonas Frycklund, EMU-ansvarig på Svenskt Näringsliv.

Hur mycket pengar Svenskt Näringsliv tänker lägga på sin kampanj, varken vill eller kan man säga idag. Inte heller finns det någon siffra på hur mycket dåvarande SAF och Industriförbundets kampanjer kostade inför folkomröstningen om EU 1994. Då klagade Nej-sidan högljutt på att man hade betydligt mindre resurser - enligt folkrörelsen Nej till EU hade ja-linjen 20 gånger så mycket pengar – eller en miljard mot Nejs futtiga 50 miljoner. En överdriven siffra menar Svenskt Näringsliv.

Full text

Början på sidan

Gratis propaganda ersätter läroboken
Dagens Industri, 2002-08-20
reporter Gunnar Örn

Skräckexemplet är materialet från kampanjorganisationen "Folkrörelsen Nej till EU", som fortfarande finns kvar sedan folkomröstningen 1994.

Men även på Ja-sidan är det illa ställt. Det mesta materialet kommer från Svenskt Näringliv, som använder sin väl beprövade metod att kalla sitt kampanjmaterial för "fakta".

I den tjocka broschyr som Eurofakta skickar till lärare finns ett engagerat försvar för projektet som sådant, men mycket lite konkret information om vad det innebär i praktiken.

Det är dock ett intet mot det material som riktar sig till eleverna. Det består till 90 procent av bilder på vackra ungdomar som säger saker i stil med "euron cool, kronan töntig".

Eleverna får ingen som helst information om vad en valutaunion är, hur övergången till euro går till, hur EMU styrs eller vilka krav som ställs på ett land som vill gå med.

Eurofaktas lärarkonferens

Folkrörelsen Nej till EU- eurofakta - Svenskt Näringsliv

EMU - en snabbkurs
nejtillemu.com

Början på sidan

Schyman hoppas på EMU-debatt
Fp-ledaren Lars Leijonborg och moderatledaren Bo Lundgren hakade på
DN 8 augusti 2002 18:58

Frågan om Sverige och EMU höjde valtemperaturen på torsdagen. Vänsterpartiledaren Gudrun Schyman efterlyste debatt i valrörelsen om svensk anslutning till euron och manade statsminister Göran Persson att inte mörka.

Fp-ledaren Lars Leijonborg och moderatledaren Bo Lundgren hakade på och ville ha beslut redan före valet om datum för folkomröstningen.

Schyman kritiserade vid en pressträff på torsdagen främst socialdemokraterna för att "av partiegoistiska skäl" inte vilja diskutera Sverige och EMU:

- Man vill inte stöta sig med den stora väljaropinion som har samma åsikt som vi om att Sverige inte ska gå med i EMU, sade Schyman. Hon vill inte nöja sig med debatten inför den förmodade folkomröstningen nästa år. Partiernas vallöften måste sättas i relation till vad ett EMU-inträde skulle innebära.

- Hur ska sysselsättningen klaras och reformer genomföras om vi går med i EMU? undrar Schyman.

Både hon och riksdagsledamot Camilla Sköld Jansson (v) anser att det är viktigt att den kommande riksdagen har så stor andel nej-anhängare som möjligt. Det är ju den som ska fastställa reglerna om folkomröstningen och tolka resultatet. Schyman anser att det behövs åtminstone ett år för debatt och folkbildning från det att folkomröstningen formellt proklameras och beslutas.

Vänsterpartiets presskonferens

Vänsterpartiets EMU-sida

Statsminister Göran Persson har talat om att ta upp frågan "efter valet". Det skulle alltså kunna innebära folkomröstning på senhösten 2003.

Men folkpartiet och moderaterna vill gå fortare fram. De kräver nu beslut om datum redan före valet 15 september. De förordar folkomröstning i mars - kanske den 23 eller möjligen 16 mars. En första debatt om tidpunkt for EMU-omröstning skedde redan under nyårshelgen i vintras. Statsministern öppnade då för folkomröstning 2003, kanske redan på våren. Efter kort tid var kristdemokraterna, centern och folkpartiet också positiva till 2003. Moderaterna och mp kunde tänka sig hösten 2002 - något som sedan länge är överspelat.

Göran Persson skisserade en tidtabell med folkomröstning våren eller hösten 2003. Vid ett ja skulle Sverige anslutas till växelkurssamarbetet ERM i februari 2004, till EMU 2005 och få euron i butikerna 2006.

Början på sidan

Sotlugg och Sotlugg hakar på

Det är bra att också Lars Leijonborg nu ställer krav på folkomröstning om införandet av euron i mars nästa år. Moderaternas och folkpartiets gemensamma krav bör vara utgångspunkt för en överenskommelse om folkomröstningen före valet. Göran Persson bör snarast ge ett positivt besked. Det säger moderatledaren Bo Lundgren i en kommentar till Lars Leijonborgs utspel.

Det står så, två gånger, på moderaternas website
http://www.moderat.se/index.asp?mainid=5&subid=13&artid=2669

Om Palme, Sotlugg och Linlugg (Bildt och Bengt Westerberg)

Väljarna måste ta kommandot!
Årets val gäller bl.a. ett vilande grundlagsförslag med ändringar av 10.2 och 10.5 i regeringsformen (RF).
Inga löften om att kassera det vilande grundlagsförslaget, inga röster från oss väljare! Varför rösta, när det gör detsamma om våra lagar stiftas i Stockholm eller i Bryssel!
Margit Gennser i Barometern 2002-08-03

Början på sidan

Två vallok och en tidtabell
Gunnar Örn Dagens Industri 2002-08-19

Det handlar om taktiken inför en svensk respektive brittisk folkomröstning om euron. Både Göran Persson och Tony Blair förnekar i och för sig att de ägnat sin trevliga pratstund åt att samordna sina tidtabeller, men sådana dementier hör till spelets regler.

Göran Persson har mer eller mindre lovat väljarna att en folkomröstning om EMU ska hållas under 2003.

Tony Blair har å sin sida lovat att hans regering ska ta ställning till euron senast i juni 2003. Om regeringen finner att den brittiska ekonomin klarar "de fem ekonomiska testerna" kommer den att utlysa folkomröstning några månader senare.

De fem testerna handlar om saker som konvergens och flexibilitet. Men det finns också ett sjätte, hemligt och direkt avgörande test: kan de brittiska medborgarna övertygas om att avskaffa pundet till förmån för euron?

Det troligaste scenariet ser i stället ut så här:

September 2002: Tony Blair meddelar att utvärderingen av de fem testerna inte blir klar förrän i juni. Samtidigt startar han en "förkampanj" för EMU. Han håller också en nödutgång öppen: vid en negativ utvärdering (läs: om opinionen inte vänder) skjuts folkomröstningen upp på obestämd framtid.

Oktober 2002: Göran Persson (förutsatt att han sitter kvar som statsminister) kallar till partiledaröverläggningar om EMU. Datum för folkomröstningen spikas till juni.

Juni 2003: Positiv utvärdering av de fem testerna i Storbritannien.

September 2003: Folkomröstning i Sverige.

Oktober 2003: Folkomröstning i Storbritannien.

The economic case agarins the euro pdf
"required reading for the Treasury when it assesses the government's five economic tests"
- Alan Budd, Chief Economic Advisor to HM Treasury 1991-97
and member of Bank of England's Monetary Policy Committee 1997-99

Engelska finansdepartementets euro-sida

Bank of England´s euro-sida

Mer om England och EMU

Början på sidan

För en handfull pund
Niklas Ekdal
DN 2002-05-17

Med en stark brittisk ekonomi och politiska försäljare som Tony Blair och Gordon Brown blir resten en fråga om tajmning.

Inte ens högern är enad i motståndet. Torypolitikern Kenneth Clark har just bildat ett "nätverk för Europa" som får eurofobin i övrigt att verka oseriös och stirrig i blicken.

EMU må uttalas på tyska - det militära maktspråket är numera engelska. Symboliken i den egna valutan och den självständiga penningpolitiken blir därmed mindre laddad. Ytterligare ett hinder på euro-vägen undanröjdes i veckan, när EU-kommissionen mildrade sina tidigare anmärkningar på den brittiska budgetbalansen.

London anser sig ha Europas sundaste statsfinanser och Bryssel säger inte längre emot. Från parlamentet är det inte många steg till Downing Street 10. Tony Blairs äldste son släntrar förbi i hallen, när jag går in för att tala med EU-rådgivaren Stephen Wall.

Han visar sig vara mer intresserad av att ställa frågor om Göran Persson än av att svara om EMU; "En skicklig politiker, eller hur? När kommer ni att ha er folkomröstning?" Jag får en bestämd känsla av att Wall vet mer om den saken än jag. All politik är numera kontinental.

Ingen politiker törs säga något till en journalist från ett annat EU-land som han inte skulle säga till landsmän. Och kretsen kring Blair vet förmodligen mer om Perssons framtidsplaner än svenska folket.

Ett nej i en svensk folkomröstning skulle påverka britterna, gissar Wall, medan däremot ett ja inte betyder så mycket.

Ur svenskt perspektiv ter det sig tvärtom: om Storbritannien skrotar pundet vore det patetiskt att hålla fast vid kronan, men ett England som röstar nej till EMU kommer knappast att imponera på svenskarna.

Intervjuad av BBC säger Tony Blair att argumenten för att gå med i EMU nu är "överväldigande". Han spelar det patriotiska kortet - "vi sviker våra nationella intressen om vi inte deltar" - och räknar med att britternas sommarsemestrar i Euroland ska vända opinionen inför en folkomröstning 2003.

Fallgroparna är fortfarande många: ekonomisk turbulens, ett krig med Irak som ändrar prioriteringarna, allmänna protester mot regeringen i omröstningen. Blairs utgångsläge är många gånger tuffare än Perssons.

Likväl kan Sverige bli sist in i EMU.

Lyckas han /Göran Persson/ bluffa sina egna gräsrötter /om EMU/?
Viktor Munkhammar
Dagens Industri 2002-05-13

Någon gång under nästa år är det tänkt att svenskarna ska folkomrösta om inträde i den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Det senaste året har det mesta gått EMU-entusiasternas väg och opinionen har svängt från negativ till positiv. Men segern är långtifrån säkrad. Nyckeln till svenskt inträde i unionen är att s-väljarna röstar ja i omröstningen.

Två stora hinder finns.

Det första är frågan om hur EMU-zonens krav på låg inflation påverkar Sveriges arbetslöshet och arbetsrätt.

Det andra är högervinden som för tillfället blåser i EU. Det är svårt att i dagsläget framställa EMU som ett “vänsterprojekt”.

De senaste veckorna har två studier presenterats som borde oroa svenska EMU-förespråkare. Den ena kommer från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD och den andra från fackföreningarnas forskningsinstitut FIEF. Båda behandlar relationen mellan arbetslöshet och inflation.

Sten Johansson, chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, på DN Debatt 98-02-28

OECD hävdar att om den nuvarande svenska ekonomiska politiken ligger fast, så måste arbetslösheten vara minst 5 procent för att Riksbanken ska klara sitt inflationsmål på 2 procent plus/minus 1 procentenhet. Bristen på flexibilitet på arbetsmarknaden gör att lägre arbetslöshet leder till för höga löneökningar, vilka i sin tur driver upp inflationen till nivåer över det av riksdagen fastställda inflationsmålet. Bakom ordet flexibilitet döljer sig politiskt känsliga åtgärder som gör det billigare att anställa, lättare att avskeda och mer lönsamt att arbeta.

Den europeiska centralbanken ECBs mål för inflationen är 0 till 2 procent, det vill säga 1 procentenhet lägre än det svenska.

FIEF har i sin studie kommit fram till att en anpassning till ECBs inflationsmål skulle kräva en svensk arbetslöshet på närmare 6 procent i stället för dagens knappa 4 procent.

Här börjar vi närma oss pudelns kärna. Om Sverige blir medlem i EMU måste den svenska arbetarrörelsen välja antingen avregleringar på arbetsmarknaden eller högre arbetslöshet.

För s-ledningen finns i det läget tre alternativ:

1. Att driva linjen att den högre arbetslösheten är ett pris värt att betala.

2. Att argumentera för att avregleringar på arbetsmarknaden kan vara av godo.

3. Att bluffa.

Återstår gör alternativ 3: Att inte låtsas om att ett EMU-medlemskap kräver uppoffringar av arbetarrörelsens gräsrötter, vars ja-röster är avgörande för att Sverige ska gå med.

Frågan är om Göran Persson kommer att lyckas med bluffen.

Det blir betydligt svårare att beskriva valutaunionen som ett socialistiskt, och därmed mer aptitligt, projekt när de flesta EMU-regeringar är blåa. Vill svenska vänsterväljare verkligen dela valuta med Silvio Berlusconi och Jörg Haider?

Full text

Socialdemokratiska EU-kritiker

Början på sidan

"Min bedömning är att folkomröstningen kommer att hållas under 2003. Det är fortfarande en öppen fråga om det blir under våren eller hösten", sa Göran Persson till nyhetsbyrån Reuters.
"Persson säger egentligen inte så mycket nytt. Tidigare har tonvikten legat på våren. Nu öppnar han för en omröstning på hösten. Jag tror att det handlar om en eftergift åt LO, som vill ha mer tid på sig mellan valet och EMU-omröstningen", säger Stefan Mellin, analytiker på Nordea. DI 20020508

EMU-omrösta tidigast vid EU-valet 2004
Östersunds-Posten 2002-01-29
Sven Bergström
riksdagsledamot, c, Gävleborg
Håkan Larsson
riksdagskandidat, c, Jämtlands län

mera

Persson säger "ja"
Dagens Industri 2002-01-21
Reporter Gunnar Örn

Pagrotsky säger "nej"
Dagens Industri 2002-01-21
Reporter Gunar Örn

"Euroomröstningen mitt största beslut"
Göran Persson intervjuad i
DI 2002-01-15
"Det är angeläget att tidigt påverka debatten så att vi inte hamnar i en diskussion om ett slags federal superstat som enligt en och annan i Europa är attraktivt"

Folkomröstningar som politisk humbug
Anders Isaksson
Kolumn DI 2002-01-11

Taktisk navigering av Persson mot euron (och tidsplan)
Mats Hallgren i SvD 2002-01-10

Sweden’s turn
Financial Times editorial
January 9 2002 19:45

Folkomröstning överflödig?
SvD-ledare 2002-01-05

Argentina är en annan historia
DN-ledare 2002-01-05

Hasta inte fram omröstningen om EMU
Ledare av Håkan Larsson i Östersunds-Posten 31 december 2001

Europasuccé med avigsida
Borås Tidning 2002-01-02

LO säger nej till EMU-omröstning i höst
DN 2002-01-03

Ringholm säger nej till EMU-röstning vid valet
DN 2002-01-03

Eurobomben desarmeras före valet
SvD-ledare 2001-12-29

”Forcera inte en EMU-anslutning”
Bosse Ringholm
Sydsvenskan 28 december 2001

Klas Eklund SEB: “Folkomröstning om EMU 2003”
Johan Schück i DN 2001-11-27

LO spår tre valsedlar i EMU-omröstningen
DI 2001-11-15

Om svenskarna röstar ja vid en folkomröstning under vintern/våren 2002-2003 skulle Sverige kunna vara med i EMU år 2005.
Ingela Georgii-Hemming EMU-koordinator på SEB
2001-10-02 15:22

“EMU-planen hotar spricka”
Finanstidningen 2001-09-27
Regeringen måste lägga fram en proposition om ändringar i grundlagen före årsskiftet, annars kan Sverige inte gå med i EMU förrän tidigast 2007. Den varningen utfärdar Riksbankens chefsjurist Robert Sparve.

GRANSKNING AV EU-KRITIKEN
Marika Ehrenkrona granskar i en Timbro-skrift EU-kritiken, från 1990-talets rädsla för nedtrampat blåbärsris till de neddragna svartluvornas kravaller i Göteborg och Genua 2001.
Läs boken online (PDF-format)

Början på sidan

Ur Bo Lundgrena avslutningsanförande partistämman 2 september 2001
Med länk till Bo Lundgren i SvD 2000-01-26 "Riksdagsbeslut om EMU räcker"

Bo Lundgren på moderat.se 2001-02-13
Det är allvarligt att Göran Persson nu utesluter att Sverige inför euron före 2005. Medborgarna går därmed i flera år miste om lägre priser till följd av bättre konkurrens och lägre räntor till följd av mindre osäkerhet. Man skulle kunna genomföra en folkomröstning redan i höst eller nästa vår.

Mats Svegfors i SvD 99-01-02
Nej till folkomröstning om EMU

Göran Persson intervjuad i SvD 2000-12-04
EMU-medlemskapet ska ju avgöras av en folkomröstning där du och din partiledning förväntas stå på ja-sidan. Ska då hela partiorganisationen också driva ja-linjen?
- Vi har inte diskuterat den frågan ännu. Vid tidigare folkomröstningar har vi skapat en särskild kampanjorganisation som partiledningen står bakom. Sedan är det upp till aktivister och andra att engagera sig i vilken kampanj de vill. Så blir det nog också med EMU-omröstningen.

Taktiska EMU-läxor från Danmark för Ja-sidan
Mats Hallgren i SvD 2000-10-09

En folkomröstning kan vi vara utan, DN-ledare 2000-09-30

Stefan de Vylder: EMU eller inte: Tänka själva!
Tidskriften Socialpolitik nr. 1/2000

- Det vi kan lära av Danmark är att som man ropar får man svar. Och att det är skillnad mellan att övertala och att övertyga.
DN:s ledarskribent Hanne Kjöller 2000-07-19

Riksbankens chefsjurist Robert Sparve på DN Debatt 2000-07-22

Mats Hallgren i SvD: EMU-frågan har avförts från dagordningen.
Folkomröstningen är ställd på framtiden.

Ingen brådska med folkomröstning.
I dagsläget är risken stor att ja-sidan drabbas av bakslag.
- Johan Schück i DN 2000-05-27

LO säger ja till EMU - dock först efter riksdagsvalet 2002.

SAP-kongresssens beslut om folkomröstning

Partiledardebatt 99-11-30 - utdrag

Början på sidan

Ferm, Anders

Larsson, Janerik

Leijonhufvud, Sigfrid

Rindborg, Axel

För folkomröstning

Norrländska Socialdemokraten

Mot folkomröstning

Källa: Dagens Industri 1999-09-24 Reporter: Gunnar Örn

"Jag vill inte ha någon folkomröstning nästa höst. Ingen regering går till folkomröstning utan att vara säker på ett ja", sa Kjell-Olof Feldt på torsdagen i samband med en debatt ordnad av Fackliga röster för Europa.

"Det är ingen stor risk med att vänta så länge vi behåller vår handlingsfrihet", sa Kjell-Olof Feldt.

"Men om vi säger nej för alltid vore det ett fördragsbrott."

Erik Åsbrink försvarade däremot beslutet att inte delta i valutaunionen från start. Han påpekade att inför folkomröstningen 1994 så hävdade flera ledande personer på jasidan att ett ja till EU inte var ett ja till EMU.

"Den formella grunden för den linjen var mycket svag, eftersom Sverige inte har någon formell rätt att stå utanför", sa Åsbrink.

"Men hur svaga grunderna än var måste man leva upp till sina uttalanden.
Det går inte att efteråt säga till väljarna: Haha! Vi lurade er!"

Aftonbladet

Visst ska folket rösta om EMU Aftonbladet 2000-02-22

Folkomröstning om EMU? Ja, säger folkpartiet
Ja, folkligt stöd är en förutsättning för ett medlemskap i EMU.
Demokrati kräver opinionsbildning och information före ställningstagande. Socialdemokraternas kompakta motvilja mot att tala om vad de tycker undergräver den demokratiska beslutsprocessen.
Vi bör ansöka om medlemskap i EMU före 2001. Sverige ska vara ordförandeland i EU första halvåret 2001. Det blir svårt för Sverige att vara ett effektivt ordförandeland om vi inte är med i den viktigaste delen av det ekonomiska samarbetet, EMU.
En folkomröstning bör därför kunna hållas senast under sista halvåret av år 2000.

Taktisk navigering av Persson mot euron (och tidsplan)
Mats Hallgren i SvD 2002-01-10

Det finns ett mönster i statsminister Göran Perssons olika utspel under de senaste åren i EMU-frågan. När opinionsläget drar åt det EMU-positiva hållet prövar han att tydligt flytta fram positionerna närmare ett svenskt inträde. Möter han då kraftigt motstånd backar han något och återskapar en viss otydlighet. När dimman sedan lättar har han ändå fört Sverige ett litet politiskt steg närmare EMU-medlemskapet och den gemensamma valutan euro.

I ett samtal med Dagens Nyheter presenterar han också en tidtabell över de olika stegen mot euron, efter ett ja i en folkomröstning i mars eller april 2003.

Så här skulle några av stegen kunna se ut:

Ett riksdagsbeslut i december 2003.

Kronan går in i växelkursmekanismen ERM i februari 2004.(ERM är en "förskola" till EMU för att skapa en fast kronkurs mot euron.)

Sverige examineras som EMU-kandidat under våren och EU-toppmötet i juni 2004 säger ja till inträdet.

Sverige ansluts den 1 januari 2005 till det tredje och sista steget i EMU. Euron blir elektronisk och finansiell valuta också i Sverige.

Sedlar och mynt i euro sätts i omlopp den 1 januari 2006 och de sista februari upphör kronan som legalt betalningsmedel. Euron har tagit över också i Sverige. Göran Persson betonar att tidtabellen är "rent teoretisk"; ingenting är spikat ännu. Det är ändå nu uppenbart att Göran Persson personligen skulle vilja se denna tidtabell förverkligad; annars skulle han inte ha presenterat den ens som en teori.

Om Göran Persson leder regeringen även efter valet i höst får vi se om han anser läget moget för att gå från teori till praktiskt handlande.

Början på sidan

Sweden’s turn
Financial Times editorial
January 9 2002 19:45

Having successfully negotiated one of its toughest hurdles, the euro’s next important political test is taking shape in Sweden.

Goran Persson, the Swedish prime minister, has spelt out for the first time a tentative timetable for euro entry. The first possible date for the referendum would be in March or April next year. Parliament could pass the necessary legislation by the following December and entry into the European exchange rate mechanism could follow in February 2004.

Assuming that the prescribed two-year exchange rate mechanism membership period could be reduced to a year, as it was for Greece, membership in the single currency could follow a year later and notes and coins in early 2006.

By mapping out such a timetable, Mr Persson has separated the euro referendum from the general election, due in September. Assuming his Social Democratic party forms a government, he will be able to use the mandate to press the case for euro membership, a path that Tony Blair, British prime minister, eschewed after last year’s general election.

Mr Persson’s growing and welcome boldness has coincided with a remarkable change in Swedish opinion. A fifth of the public has changed its mind over the past year. According to one opinion poll, a small majority of 51 per cent of people supports euro entry, up from 31 per cent a year ago, while 44 per cent opposes entry, down from 64 per cent.

Opinion appears to have been influenced by a variety of factors. Since January 1, the currency has had tangible form. Also - Mr Blair please take note - public opinion begins to shift when politicians show leadership on the issue, as Mr Persson has begun to do. More tangibly, Swedes were worried by last year’s krona depreciation.

Sweden was a late entrant to the European Union, which it joined only in 1995, and its commitment to the European idea has always been more economic than political - in contrast, for example, to neighbouring Finland.

Sweden did not negotiate the opt-out of the other euro hold-outs, Britain and Denmark, but nonetheless delayed entry.

The economic arguments for Sweden’s joining the euro would be stronger if the UK and Denmark, its second and third largest export markets, were to join too. Last year about 40 per cent of Sweden’s exports went to the eurozone and a further 15 per cent to Britain and Denmark.

Yet it is Sweden that seems likely to lead the way into the common currency. If a referendum is held there next year, the impact on the euro debate in the other two countries could be substantial.

Full text

Början på sidan

- Pessimist som jag är, sa Anders Ferm, så tror jag att Sverige om kanske fem år har gått med i EMU, med stöd av en svag majoritet hos ett tvivlande folk. Men till dess får man försöka bilda opinion så gott man kan, efter fattig förmåga.

Margit Gennser i Riksdagen januari 20000:

EMU-frågan är en stor och ovanlig fråga. Därför måste den avgöras genom folkomröstning. Det går inte att på en gång i ett riksdagsval rösta om att ansluta Sverige till en federation, rösta om maxtaxa för barnomsorg och om reformer på sjukvårdens område.
Att frågan är så svar att folket inte klarar av den, som en del debattörer hävdat, innebär ett underkännande av en av grundbultarna när det gäller liberal frihet. Sådana tankegångar måste bekämpas och måste bekämpas envist men också med den optimism som en frihetlig livssyn ger.

Isaksson, Anders

Att acceptera verkligheten Anders Isaksson i Dagens Industri 2000-03-17, utdrag

Hittills har allt gått Perssons väg, men vill han erövra mästerskapet måste han också vinna kongressens bifall till maximal handlingsfrihet, utan krav på folkomröstning. I riksdagsdebatten i onsdags duckade han inför Gudrun Schymans hot att bryta samarbetet om inte EMU-frågan avgjordes i en folkomröstning, rimligen för att han föredrar ett avgörande i riksdagen. Sakligt och politiskt finns heller inga skäl att fråga folket, även efter nästa val lär ju s, m, fp och kd representera en 80-procentig majoritet.

Niklas Ekdahl på DN:s ledarsida 2000-04-26
- "en upplyst opinion kan fastna i mindre upplysta ståndpunkter som i sin tur bildar grund för dimmig politik."

Början på sidan

DN-ledare 2000-03-10, utdrag
Lova inte folkomröstning

En vanlig analys inför den extra s-kongressen lyder så här: Göran Persson får lätt igenom sin linje att säga ja till EMU men vänta med beslut om tidpunkten för svenskt inträde.

För att blidka motståndarna och hålla samman partiet måste han dock under kongressens gång lova att det ska bli folkomröstning. Formuleringen från partistyrelsen håller öppet även för riksdagsval; den säger bara att saken ska "underställas svenska folket för prövning".

Men detta är medveten taktik från partiledningen. Efter behandling i redaktionsutskottet kan den låta EMU-motståndarna vinna en seger på kongressen, i folkomröstningsfrågan. Då blir de på bättre humör och känner sig mer hemma i partiet även i fortsättningen.

Vi vet inte om det är så här statsministern tänker. Vi vet bara att motsvarande tankebana har förstört rationaliteten i svensk politik en gång tidigare, i energipolitiken.

Har man väl, de facto, lyft bort en fråga från riksdagen är det svårt att återföra den till den normala parlamentariska processen. Så hamnar vi i en dansk typ av folkomröstningscykel, med återkommande folkomröstningskampanjer som bryter sönder det parlamentariska systemet - eller blockeringar som hindrar anpassning till nya verkligheter.

Vid ett nej i en folkomröstning om EMU kommer, snabbt som e-post, krav på folkomröstning om utträde ur EU. En fråga ur det förflutna, som var avgjord och bortförd till förmån för framtidsfrågor, gör åter entré.

Folkomröstningar är inte heller så oskyldiga i förhållande till partierna som dessa tenderar tro. De mobiliserar starka känslor i delar av väljarkåren, även där dessa känslor ursprungligen var rätt svala (som i EMU-frågan). Medan partier försöker bli av med en splittrande och känslig fråga kan folkomröstningen som metod tvärtom ge den extra glöd.

Hade miljöpartiet de gröna bildats och tagit sig in i riksdagen utan känslorna efter folkomröstningen 1980 och den organisatoriska mobilisering som den bidrog till?

Hade vänsterpartiet och miljöpartiet kunnat lyfta till omkring 20 procent utan den successiva tillvänjning att rösta mot socialdemokratin som två folkomröstningar, 1980 och 1994, gav bland många s-väljare?

I Danmark har de återkommande folkomröstningarna alstrat ny energi åt missnöjespartier. För ett högerpopulistiskt parti som Dansk folkeparti ger det livsluft att kunna ackumulera missnöjesanledningar till nejets enkla slutsats.

Omvändningen, att en folkomröstning ordnas utan att den väcker nämnvärt intresse hos medborgarna, är inte mindre problematisk. Man kan inte utesluta att detta skulle kunna hända inför en folkomröstning om EMU, frågan kan te sig teknisk och komplicerad. "Om inte ens statsministern har kunnat ta ställning till den utan mångårig vånda, varför då begära att lilla jag ska kunna veta?"
Hur skulle riksdagen tolka en nejövervikt på 51-49 efter en folkomröstning där 40 procent av väljarna deltagit?

Den främste svenske experten, professor Olof Ruin, gav följande svar på DN Debatt 5/12 1999: "Det är orimligt att begära att en riksdagsmajoritet skall känna sig bunden av ett råd som går emot vad den själv anser, om detta råd bara avgivits av ett tämligen begränsat antal röstande och röstresultatet därtill varit mycket jämnt."

För ett internt splittrat socialdemokratiskt parti kan det te sig farligt att söka mandat i EMU-frågan i det vanliga riksdagsvalet år 2002. Men det behöver inte vara mindre äventyrligt att vänja väljarna vid att de kan frikoppla enskilda sakfrågor från en samlad bedömning av olika partiers ansvarsförmåga.

I ett riksdagsval måste väljarna ta ställning till helheten. Är ändå inte helhetsansvaret i längden det starka argumentet för socialdemokraterna gentemot dess konkurrenter till vänster?

Svensk demokrati mår heller inte väl av att frågor ska föras bort från riksdagsvalen så snart de blir viktiga. Tvärtom behöver riksdagsvalen tillföras mer av verkliga skiljefrågor, i förhållande till de påhittade som sänker valdeltagandet och lämnar medborgarna oberörda.

Partistyrelsen bör inte lättvindigt överge sin icke-bindande skrivning om folkomröstning.

Början på sidan

Undvik folkomröstning om EMU
DN-Ledare 2000-01-25

Socialdemokratiska EMU-motståndare är bekymrade inför den annalkande extrakongressen. Efter partistyrelsens och statsminister Göran Perssons förordande av svenskt EMU-medlemskap, om än senare och med en rad reservationer, förefaller det nämligen föga sannolikt att kongressens beslut blir ett nej till EMU. Därför, argumenterar Socialdemokratiska EU-kritiker med Sören Wibe i spetsen, kan kongressombuden ingalunda få sista ordet. Blir det ett ja till EMU på extrakongressen ska frågan underställas en allmän medlemsomröstning och därefter även en folkomröstning.

Ingen möjlighet att nå fram till ett nej till den europeiska valutaunionen får lämnas oprövad, resonerar Wibe och hans meningsfränder. På måndagen fick han eldunderstöd av det socialdemokratiska kvinnoförbundet som efter en medlemsomröstning (med 25 procents valdeltagande) tagit ställning mot EMU och för en folkomröstning.

Partistyrelsens inställning är att hålla frågan om folkomröstning öppen. Ett beslut om EMU ska “underställas svenska folket för prövning”, har det hetat, vilket också kan ske i ett vanligt riksdagsval. Men genom vaga uttalanden om att en folkomröstning nog ändå skulle vara “det naturliga” låter Göran Persson frågan glida sig ur händerna.

Varför skulle en folkomröstning vara mer naturlig än att riksdagen fattar beslut. Tvärtom vore väl inget annat naturligare i en representativ demokrati än ett riksdagsbeslut? Partitaktiska skäl skulle kunna tala för att socialdemokraterna låter EMU-frågan avgöras i folkomröstning. Det skulle vara ett sätt att undvika väljarförluster till de rödgröna nej-partierna i valet 2002. Men strategin har redan prövats en gång - i EU-frågan - och med för socialdemokraterna föga uppmuntrande resultat.

Ett vanligt argument för folkomröstning är att den skulle vara en lösning på frågor som delar ett parti. Men sanningen är att folkomröstningar oftare söndrar än samlar. Inom socialdemokratin ledde EU-omröstningen till en bestående klyvnad mellan dem som godtog resultatet och dem som ännu inte accepterat att Sverige är EU-medlem. Danmark är ett talande exempel på att upprepade folkomröstningar ingalunda avfört EU-frågan från dagordningen. Tvärtom har de blivit till prejudikat som fört landet in i en cykel av omröstningar om snart sagt varje fördragsändring, en cirkus som kan pågå i gott och väl 20 år framåt.

Stödet för den gemensamma valutan har under det senaste året vuxit sig starkare i opinionsmätningarna, vilket sannolikt var ett av skälen till att s-ledningen landade i ett ja som var tydligare än vad många förväntat.

Partiledningens ställningstagande kan nu i sin tur förväntas ge EMU-stödet ytterligare ett lyft, vilket inte minst den Gallupundersökning som Dagens Industri redovisade på lördagen tydde på. Men andelen osäkra är fortfarande stor. I Gallupundersökningen är 23 procent av alla tillfrågade och hela 29 av s-sympatisörerna osäkra.

Den Temoundersökning, utförd under perioden 19-21 januari, som DN publicerar i dag är mindre dramatisk. Sedan mer än ett år tillbaka har de som anser att ett EMU-medlemskap vore bra för Sverige haft ett övertag i Temo. Andelen EMU-anhängare har ökat från 39 procent i oktober till 42 procent, medan andelen som anser att EMU inte vore bra för Sverige ligger kvar på 31 procent.

Förändringarna ligger inom felmarginalen. Osäkra är 27 procent av de tillfrågade. Även bland s-sympatisörer finns en övervikt för EMU-anhängarna (39 procent mot 30 procent), men hela 31 procent av s-väljarna säger sig inte veta om EMU är bra eller dåligt för Sverige.

Både Temo och Gallup visar på ett ökande stöd för den gemensamma valutan, men också på att osäkerheten är utbredd och att temperaturen i EMU-frågan är sval, trots socialdemokratiska EMU-kurser och trots s-ledningens ställningstagande. Nej-partierna och socialdemokratiska EMU-motståndare lär göra sitt bästa för att piska upp känslorna inför en eventuell folkomröstning, men det är tveksamt om ens de förmår lyfta det folkliga intresset för frågan.

Göran Persson borde fråga sig vad Sverige skulle ha att vinna på att låta EMU-frågan avgöras i en folkomröstning där valdeltagandet kanske inte blir högre än 50 procent. Ett beslut av Sveriges folkvalda riksdag kan knappast sägas sakna legitimitet.

Början på sidan

Bo Lundgren på DN Debatt 2000-03-19 "Håll EMU-omröstning i höst"

Bo Lundgren intervjuad i SvD 2000-01-26 "Riksdagsbeslut om EMU räcker"

Statsminister Göran Persson har upprepade gånger sagt att folket måste få säga sitt om EMU, antingen genom en folkomröstning eller i ett riksdagsval. Men moderatledaren Bo Lundgren anser att det räcker med ett beslut i riksdagen för att föra Sverige in i EMU.

- Sett från vårt perspektiv är en folkomröstning inget självändamål av det enkla skälet att vi under lång tid, på stämmor och inför väljare, talat om var vi står. Vi kan utan vidare omgående fatta beslut i riksdagen om ett EMU-medlemskap, förklarar han.

Samtliga partier utom moderaterna och socialdemokraterna kräver i dag en folkomröstning om EMU. Moderaterna har i tysthet flyttat sig allt längre bort från den position som dåvarande moderatledaren Carl Bildt angav 1997. I en partiledardebatt i oktober det året pläderade han oväntat för en folkomröstning.

- Hans resonemang gick ut på hur vi skulle hantera den låsning som socialdemokraterna har skapat för sig själva och för hela frågan, säger Bo Lundgren och menar att Bildt erbjöd socialdemokraterna en utväg ur sitt dilemma. Somliga menar också att Carl Bildts utspel var taktiskt betingat. Genom att hänvisa EMU-frågan till en folkomröstning bäddade Bildt för ett trovärdigt regeringsalternativ mellan EMU-positiva moderaterna och folkpartiet och EMU-skeptiska centern och kristdemokraterna i valrörelsen 1998.

Men socialdemokraterna nappade inte på inviten om en folkomröstning. Bo Lundgren menar nu att läget är ett annat och att ett riksdagsbeslut räcker. Legitimitet för ett EMU-medlemskap kan skapas på annat sätt. Bäst tycker Bo Lundgren att det vore om socialdemokraterna genomför en rejäl kampanj på grundval av sitt kongressbeslut och deklarerar var de står.

- Socialdemokraterna har skapat problem för sig själva och det bästa vore om de bestämde sig för att det här är något vi kan ta i riksdagen och göra det snabbt. Men det är möjligt att situationen inom socialdemokratin gör att en folkomröstning blir oundviklig. En folkomröstning eller en chans för väljarna att ta ställning till EMU i riksdagsvalet år 2002 innebär, menar Bo Lundgren, att ett EMU-medlemskap dröjer till 2003 eller 2004, vilket han ser som mycket olyckligt.

I gårdagens SvD antydde Göran Persson att det kan komma att behövas ett raskt beslut om EMU. Bo Lundgren delar den uppfattningen. Vid ett våldsamt börsras eller med världsekonomi i gungning kan Sverige behöva agera snabbt, menar moderatledaren.

- Då kanske det finns ett folkligt krav att utnyttja den stabilitet som ett medlemskap skulle ge.

Mer av Bo Lundgren

Början på sidan

Carl B Hamilton

Carl B Hamilton i Sv D 2000-01-14

Dagens Nyheter mot folkomröstning

DN-ledare 99-12-27, utdrag
De flesta partier har nu tagit ställning till EMU. Den socialdemokratiska parti-kongressen sammanträder i mars.

Första halvåret 2001 har Sverige ordförandeskapet i EU. Vilket inflytande ett ordförandeland utanför EMU får vet vi inte. Dagens huvudledare Han som inte kan bestämma sig "Jag tror att man kommer att kunna samla kongressen kring den linje som Göran Persson skisserat. Det vill säga att man inte säger principiellt nej, utan att man avvaktar." Det säger Sven Hulterström, socialdemokratisk gruppledare i riksdagen, i en intervju i Finanstidningen (21/12). Det handlar alltså om partiets inställning till svenskt medlemskap i EMU. Den socialdemokratiska partiledningens position i frågan är sådan att Hulterströms formulering kan tolkas både som grov ironi och trivialt allvar. Var god välj!

Statsministern är i alla uttalanden klart och tydligt mycket vag om EMU-medlemskapet. Han har sagt nej till ett nej men inte ja till ett ja. I en intervju i DN (21/12) säger han bara att den svenska lönebildningen måste "fungera" för att vi ska komma med; om den fungerar kan vi veta först i slutet av 2001, eller början av 2002. I riksdagsdebatten (30/11) sade han att om det blir en folkomröstning ska den stå mellan ett ja och ett nej. Det blir alltså ingen "linje 2", inget av det taktiska tricksande med tre alternativ som socialdemokraterna genomdrev i folkomröstningen om kärnkraften 1980. Alltid något. I en mening är Göran Perssons vägran att välja begriplig. En socialdemokratisk statsminister har som huvuduppgift att hålla ihop partiet, inte att leda landet. Och partiet är splittrat inför EMU. Detta är i sin tur en logisk följd av att Perssons parti i 29 år förklarade att medlemskap i EU är absolut oförenligt med neutraliteten, Sveriges nya statsreligion. Många inom partiet lever kvar i denna tro, och har ännu inte hunnit följa med i Ingvar Carlssons lappkast hösten 1990. Men inför partikongressen i mars nästa år tar alltfler ställning. Samtliga avhoppade statsråd utom Carl Tham förklarar att de hela tiden varit bestämt för ett medlemskap. En rad skånska socialdemokratiska riksdagsledamöter säger bestämt nej (DN Debatt 25/11).

Ett antal andra anser (DN Debatt 6/12) att Sverige förlorar inflytande inom EU om vi står utanför EMU. Etc, etc. På partikongressen har kanske alla bestämt sig för att säga ja eller nej till EMU, utom partiledaren, som står fast vid sitt "kanske, fast inte nu". Det finns argument för och mot EMU som konstruktion. Men invändningarna är överspelade i en enkel teknisk mening: EMU finns; valutaunionen är en realitet; och vi lever i verkligheten, hur mycket man än kan ogilla den.

Diskussionen måste därmed handla dels om vi kan bryta avtalet, dels om det i längden är bättre för Sverige att stå utanför än att gå med. Mona Sahlin förklarade i en bisarr tevedebatt att hänsyn till demokratin hindrade partiledningen att ta ställning. Det ligger inget odemokratiskt i att ledningen för ett parti gör en intellektuell ansträngning för att analysera ett problem, och visar det moraliska modet att resonera sig fram till en ståndpunkt och argumentera för den i öppen debatt. Detta är tvärtom en normal eller åtminstone önskvärd process i en demokrati. I ett kortare perspektiv bör diskussionen handla om Sverige som ordförandeland. Sverige har ordförandeskapet i EU första halvåret 2001.

Risken för Sverige är då att vi inte har någon större auktoritet eftersom vi står utanför EMU och kan ske inte ens har deklarerat en tydlig vilja att komma med. Det faktiska inflytandet koncentreras i så fall till de stora medlemsländerna. Det här perspektivet har varit märkligt frånvarande i svensk debatt. Göran Persson hänvisar till att "lönebildningen ska fungera" i ett EMU-medlemskap. Visst. Men det handlar inte om den generella "löneökningsnivån", som näringsdepartementet pratat om, utan om att lönebildningen måste vara flexibel för att kunna ta upp de bransch- och konjunktursvängningar som vi tidigare försökt hantera med räntor och växelkurs. Och om statsministern vill ha en mer flexibel lönebildning bör han rimligtvis börja tala om saken. I ett längre perspektiv måste vi diskutera om Sverige som litet land bör stå utanför en ekonomisk integration som huvuddelen av industrin tvingas delta i. De 20-25 storföretag som står för drygt halva industriproduktionen är via export och dotterföretag redan starkt integrerade i den europeiska ekonomin. För att väl klara att stå utanför EMU borde vi föra en ekonomisk politik i stil med Schweiz. Vilket socialdemokratiskt statsråd blir först ut med den diskussionen?

Början på sidan

EMU utan folkomröstning
DN-ledare 99-11-12

Pressen har betydelse, både när den talar och när den tiger. Aftonbladet har valt att tala i EMU-frågan. Det märks som en befrielse för tidningen själv att den bestämt sig för att sluta mumla. Ledarsidan har fått ny kraft och konsekvens. För andra dagen i följd ägnar Aftonbladet huvudledaren åt EMU, nu under rubriken "Dags för besked om EMU, Göran Persson".

Sören Wibe, tung företrädare för s-motståndarna till EMU, går så långt som att mena att AB:s position ändrar hela kalkylen inför partikon-gressen i mars.

"Hade Aftonbladet beslutat sig för ett nej, då hade det aldrig kunnat bli ett ja på kongressen. Nu är det möjligt att det blir ett ja."

Svenska Dagbladet fortsätter däremot sin halvkvädna visa. Det är varje dag lika språkligt intressant att se hur det moderata huvudorganet ska formulera det förhållandet att man inte vet vad man tycker. Torsdagens ledare rymde därvidlag följande mästerstycke:

"Ty oavsett de betänkligheter man kan ha om den europeiska valutaunionen, både som ett socialt experiment omfattande hundratals miljoner européer och som det vänsterprojekt som Aftonbladet beskriver den som, kan man ej heller utesluta att vårt lands långsiktiga intressen från och med en viss tidpunkt bättre betjänas av att vara en del i denna union än att stå utanför."

SvD:s linje kan väl bäst sammanfattas med devisen från de centerpolitiker som tidningen annars så gärna häcklar: "Säg Nja till EU".

Även Svenskans icke-position har betydelse. Den gör det lättare för Göran Persson att också hölja sig i dimma.

Dock håller vi med Svenska Dagbladet om att folkomröstning om EMU bör undvikas. Ståndpunkten är naturlig för en tidning som inte vet vilken linje den vill rekommendera.

Men det finns bättre skäl för den. Dit hör att partierna och regeringarna faktiskt deklarerade att riksdagen skulle avgöra saken, när det var folkomröstning om själva medlemskapet i EU hösten 1994.

Svensk parlamentarisk demokrati mår inte väl av att vi onödigtvis lyfter bort Europafrågorna från den normala politiska processen och från vanligt politiskt ansvarstagande. Här finns ett dilemma.

Å ena sidan bör besked ges om den svenska riktningen. Trycket växer när såväl Grekland som Danmark bestämmer sig under år 2000 för att gå in för den gemensamma valutan. Sverige bör ändra bilden av sig som motvillig europé innan vi tar över ordförandeskapet för EU den 1 januari 2001.

Den period då Sverige leder EU kan, högst sannolikt, visa sig laddad med stora frågor, främst bland dem EU:s grundlag och slutfasen av förhandlingarna om att ta in de första medlemmarna från Öst- och Centraleuropa, däribland Estland. Det blir en lätt absurd situation om den som leder klubben under en så viktig fas inte själv vill helhjärtat delta i centrala delar av dess arbete, som ekonomin och säkerhetspolitiken.

Å andra sidan är det inte värt priset av en folkomröstning för att komma med kanske ett år tidigare än annars.

Dilemmat går att lösa, på ett sätt som visserligen inte är perfekt men likväl praktikabelt. Statsministern bör deklarera vad han vill ifråga om Sverige och EMU. När han sedan får mandat för en positiv hållning från sitt parti på extrakongressen i mars vet alla att socialdemokraterna har en linje och att den av allt att döma också blir Sveriges. Detta ger klar upplysning till omvärlden och ökad respekt för Sverige i Europa.

Därefter kan regeringen och Riksbanken inleda den process som måste föregå Sveriges inträde i EMU:s slutsteg. Främst handlar det om att stabilisera valutan.

Regeringen kan också deklarera att den planerar för att Sverige ska vara med i den gemensamma valutan från år 2003, vilket då ingår i det medborgarna får bedöma i 2002 års val.

Den om socialdemokratins välgång plötsligt så omtänksamme Johan Hakelius menar i Finanstidningen att det är partipolitiskt farligt för socialdemokraterna att låta EMU finnas med i 2002 års riksdagsval.

Men partiet kan ju aldrig undgå att någon gång, i någon form, möta väljarna med ett ställningstagande i bagaget. En uppslitande folkomröstning, med partikamrater i skilda kampanjkommittéer, följd av riksdagsval kan vara lika riskabel som enbart ett vanligt riksdagsval i vilket väljarna måste bedöma den samlade ansvarsförmågan.

Gudrun Schymans kalkyl är att ta sitt parti upp mot 20 procent i 2002 års riksdagsval genom att gång på gång vänja socialdemokrater vid att rösta med henne: EU-parlamentsval, folkomröstning om EMU, riksdagsval; tripp, trapp, trull till tjugo fullt.

Ett handslag i det tysta bör utväxlas mellan Göran Persson och Bo Lundgren: mot att socialdemokraterna blir tydliga i sak om EMU slutar moderaterna att kräva folkomröstning.

Mer av DN om EMU

Svenska Dagbladet

SvD-ledare 2000-02-16: Vilken frihet ger utanförskapet?

Början på sidan

Krystat EMU-tvång

I ett brev till dagens ledarsida skriver Axel Rindborg att Sverige inte har "något undantag från skyldigheten att införa euron", att "Sveriges suveränitet i EMU-frågan" inte är intakt, samt att det är "mycket osäkert om en folkomröstning om euron går att genomföra".

Detta har hänt:

Före och i förhandlingarna om EU-medlemskap förklarade den svenska regeringen att Sveriges riksdag skall avgöra om Sverige blir medlem av EMU. Regeringarna i dåvarande EU invände inte mot detta, bland annat eftersom valutaunionen då var mycket långt från en realitet.

Vid ministermötet i Bryssel i november 1993 sade Ulf Dinkelspiel att Sveriges EMU-anslutning kommer att avgöras "i ljuset av den fortsatta utvecklingen och i enlighet med bestämmelserna i fördraget". Riksdag och folk informerades om att riksdagen skulle avgöra Sveriges eventuella EMU-deltagande. Regeringen sade, vilket framgår av kapitel 23 i Ds 1994:48 att en eventuell EMU-anslutning var "en intern svensk angelägenhet" och att besluten "skall fattas av riksdagen".

Av ja-sidans kampanjmaterial framgår att samma entydiga bild torgfördes inför den folkomröstningen. De som var för svensk EMU-anslutning gjorde klart att detta var deras ståndpunkt.

Har man ljugit för riksdag och folk?

Att frågan om Sveriges eventuella plikt att gå med i EMU har dykt upp beror på att vissa förespråkare för svenskt EMU-medlemskap är för lata och dryga för att argumentera och övertyga, och tror sig ha hittat en genväg genom tvång.

Det är en strategi som är både arrogant och odemokratisk. Men inte nog med det. Påståendet att Sveri ge inte har tillåtelse att säga nej till EMU är fel i praktiskt politiskt avseende, och korkat eftersom det i sig aldrig kommer att vara det som leder till vad brukaren önskar, nämligen EMU-medlemskap.

Att folkomröstning i EMU-frågan bör undvikas, men av andra skäl, är en annan sak.

SvD-ledare 1999-11-11
EMU-ansvaret är riksdagens

Den socialdemokratiska kvällstidningen Aftonbladets ställningstagande i går för ett svenskt deltagande från år 2002 i den europeiska valutaunionen EMU:s tredje fas skall närmast ses som ett inlägg i den pågående interna socialdemokratiska diskussionen.

Inför partiets extrakongress i mars nästa år skall partistyrelsen/regeringen snart ge ett besked om vilket beslut den vill att kongressen skall fatta. Åt vilket håll den rekommendationen lutar har framgått av olika uttalanden av de två ministrar, Leif Pagrotsky och Thomas Östros, vilka i denna fråga bäst återspeglar vad partiledaren/statsministern Göran Persson också tycker.

Pagrotsky och Östros budskap har gått ut på att det inte hastar med ett inträde i valutaunionen och att det inte finns någon anledning att sätta upp en tidtabell. Det betyder att Sverige, med Pagrotskys ord, "i lugn och sansad ton kan analysera för- och nackdelar" av de erfarenheter som Sverige vinner av att stå utanför valutaunionen.

Det innebär i sin tur att det så kallade snabbspåret in i EMU, med en folkomröstning hösten 2000, läggs ned. Väl är det.

Den i partistyrelsen förhärskande linjen om EMU-anslutning skulle alltså kunna sammanfattas: "Nej, inte just nu."

Mot denna ståndpunkt står den som nyligen artikulerats av den förre finansministern Erik Åsbrink, och som nu också är Aftonbladets: "Ja, men inte just nu."

AB:s argument för ett ja är de man kan förvänta sig i ett vänsterperspektiv. EMU ger "oss ett skydd mot de globala valutahajarna", och "politiken en starkare ställning gentemot kapitalintressena". Det är därför "ingen tillfällighet att center-vänsterpartierna och fackföreningarna i EMU-länderna nästan undantagslöst är för eurosamarbetet medan högerkrafterna bromsar eller säger nej".

Typiskt nog säger Aftonbladet ingenting om på vilket sätt ett beslut om svenskt inträde i EMU från år 2002 skall fattas. Som anhängare till en anslutning vore det givetvis våghalsigt att förorda en folkomröstning och därmed sätta det svenska medlemskapets framtid på ett enda kort.

Med den utgångspunkten är både socialdemokratins och Aftonbladets hållning välkommen. Sverige är i denna fråga betjänt av största möjliga handlingsfrihet.

Folkomröstningar är inte bara ett sätt att urgröpa en av den representativa demokratins grundprinciper om det ansvar som folkets valda ombud har, och att bejaka den politiska fegheten. De har också en olycklig benägenhet att, som t ex i fallet med kärnkraftsomröstningen, låsa fast nationen och framtida generationer i obsoleta beslut.

Ty oavsett de betänkligheter man kan ha om den europeiska valutaunionen, både som ett socialt experiment omfattande hundratals miljoner européer och som det vänsterprojekt som Aftonbladet beskriver den som, kan man ej heller utesluta att vårt lands långsiktiga intressen från och med en viss tidpunkt bättre betjänas av att vara en del i denna union än att stå utanför.

För svenskt vidkommande vore en folkomröstning om EMU-medlemskapets tredje fas därför olycklig. Det skulle innebära att ett beslut som vid varje enskilt tillfälle förutsätter avvägningar om för- och nackdelar i stället uppbands till ett binärt anammande eller ett (oåterkalleligt) förkastande vid en enda tidpunkt, alltså till en sinkadus.

Risken är givetvis den att en sådan folkomröstning resulterar i ett kategoriskt och för framtiden bindande nej till EMU. Denna insikt torde finnas även hos de partier som bestämt sig för ett tydligt ja till EMU. Det betyder i sin tur att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för att "besluten om Sverige skall gå över från fas två till fas tre skall fattas av riksdagen", som den borgerliga regeringen skrev efter att förhandlingarna om det svenska EU-medlemskapet stod klara våren 1994.

Vad som krävs är att denna majoritet har det politiska modet att stå fast vid den ståndpunkten.

Mer av SvD om EMU

Början på sidan

Axel Rindborg

Axel Rindborg: Rätten till folkomröstning tveksam

Jag skulle vilja göra följande kommentarer till Tom Heymans inlägg.

Lars Tobisson skrev nyligen på Brännpunkt om Sverige och EMU och redovisade att Sverige redan deltar i EMU-samarbetet samt att frågan om en folkomröstning därför blivit meningslös. Heyman åberopar nu bestämmelser i Regeringsformen som gör det möjligt för en minoritet av Riksdagens ledamöter att framtvinga en beslutande folkomröstning i samband med de grundlagsändringar som är nödvändiga för att införa Euron.

EMU-bestämmelserna fanns med i det fördrag Sverige skrev under vid EU-inträdet. Att Sverige först i detta mycket sena skede, när tåget egentligen redan gått, får en debatt om Sveriges rättigheter och skyldigheter när det gäller införandet av Euron är ett bevis på hur illa det svenska politiska systemet förmått hantera EU-debatten. Det är ingen överdrift att påstå att Sveriges EU-debatt är efterbliven vid en jämförelse med andra medlemsstater.

Vad gäller rådgivande eller tvingande folkomröstning om Euron gäller att beslut i bägge avseendena måste vara förenliga med EG-rätten. Enligt min uppfattning är det inte klart att Sverige har kvar tillräcklig suveränitet i EMU-frågan för folkomröstning. Landet har ju inte något undantag i EG-fördraget. Detta gäller oavsett vad som stadgas i Regeringsformen. Eftersom EG-rätten går före samtliga nationella regler skulle ett riksdagsbeslut om folkomröstning i praktiken kunna göras verkningslöst under hänvisning till EG-rätten. Frågan är svårbedömd och ingen av den offentliga svenska utredningar som gjorts om EMU har, såvitt jag vet, utrett vad som gäller.

Heyman verkar anse att EMU är kan vara nyckeln till en omfattande europeisk ekonomisk och politisk röra. Uppfattar Heyman att Euroområdet skulle bli mer eller mindre politiskt och ekonomiskt stabilt med Sverige som deltagare? Landets ledare verkar ju inte ens förmå att dra rätt slutsatser av EG-fördragets EMU-bestämmelser och har därför inte tydligt redovisat tillgängliga handlingsalternativ för folket. Vidare har ju Sverige, vilket Heyman påpekar, regelbundet injicerat opium i landets ekonomi genom rejäla devalveringar som enkla, verklighetsförskönande, lösningar på svåra problem. Har Sverige kommit ur sitt devalveringsberoende eller blir den svenska ekonomin en av Euroområdets svaga punkter?

Axel Rindborg

Början på sidan

Sverige har inte rätt att besluta - SvD 99-11-20
BREV TILL LEDARSIDAN/SVENSKT EMU-MEDLEMSKAP

SvD hävdade den 17/11 att Sverige har rätt att besluta om och när euron skall införas samt att ett sådant beslut kan ske genom folkomröstning. SvD hänvisar att till Dinkelspiel har sagt att det för håller sig på det viset. Det finns emellertid mycket som talar för att detta är fel.

Regeringen har officiellt de klarerat att frågan om införan det av euron slutligen skall avgöras antingen genom riksdagsbeslut eller folkomröstning. Att riksdagen skall fatta de avgörande besluten, är inget alternativ utan en självklarhet. När det gäller alternativet folkomröstning är läget oklart.

Inget undantag

Sverige har inte något undantag från skyldigheten att införa euron, vilket Danmark och Storbritannien har. Sveriges utanförskap hanteras nu formellt så att Sverige, tillsammans med Grekland, placerats i den grupp medlemsstater vars ekonomier inte är i till räckligt gott skick för att delta i eurosamarbetet. Så har ett andrum skapats för att göra det möjligt för Sverige att få ordning på den interna politiska röran i frågan.

Diskvalificerade

De medlemsstater som diskvalificerats från att delta i eurosamarbetet är emellertid skyldiga att söka rätta till felen i sina ekonomier och skall där efter införa euron som valuta. Något utrymme för folkom röstning om deltagande i eu rosamarbetet finns således sannolikt inte, varken för Sve rige eller för Grekland, oavsett vad en folkomröstningen om euron skulle handla om.

Om Sverige ändå skulle an ta en lag om folkomröstning om euron skulle det hela kunna sluta i domstol. En sådan process kan bli utdragen och komplicerad. Det är inte uteslutet att en folkomröstning inte skulle gå att genomföra förrän frågan vandrat hela vägen genom rättssystemet

Regeringen borde i ett tidigt skede ha utrett om det över hu vud taget är möjligt att folkomrösta om euron. Detta bor de rimligen ha analyserats först och sedan ha lagts till grund för en analys av effekterna av olika alternativ.

Att hänvisa till att EG i praktiken troligen inte skulle tvinga Sverige att införa euron är otillfredsställande.

I detta påstående underförstås nämligen att Sverige i praktiken kan bryta mot sina åtaganden i EG utan att behö va frukta några allvarliga kon sekvenser eftersom EG saknar effektiva sanktionsmedel mot ett sådant svenskt fördrags brott.

Ingen intakt suveränitet

SvD:s uppfattning vad gäller en folkomröstning om euron tycks vara baserad på missuppfattningen att Sveriges su veränitet i EMU-frågan skulle vara intakt. Så är emellertid in te fallet. Var gränser för Sveriges suveränitet går har tyvärr inte utretts ordentligt. Detta gör det mycket osäkert om en folkomröstning om euron går att genomföra.

Den utbredda osäkerheten om villkoren för införandet av euron i Sverige är ett uttryck för det svenska politiska sys temets ambivalens i EU-frågan i vid bemärkelse. Ambivalensen hos politiker och massmedier tycks vara så stor att Sveriges åtaganden i den viktiga frågan om euron kan förträngas kollektivt.

Axel Rindborg
Advokat verksam i Bryssel och i Stockholm

SvD SVARAR I DAGENS TREDJELEDARE

Början på sidan

Våra vägar kom att korsas, bland annat under det av partiet anordnade s k "uppfostringsseminarier" där ledande moderater skulle argumentera för de fritänkande stundenterna och överliggarna så att det inte kom någon marknadsliberal kritik mot den gemensamma valutan
om Lars Tobissons memoarer
Patrik Strömer, fd viceordförande Fria Moderata Studentförbundet, Svensk Linje nr 4/2009

Lars F Tobisson på SvD Brännpunkt 2000-02-03
Loyal supporter of Carl Bildt. Earlier member of the Board of Götabanken, Gota Bank, which crasched.

Lars Tobisson, Ledamot av revisionsrätten
Lön: Erhåller mellan 110 000 och 140 000 kronor i månaden. Extratillägg: Cirka 25 000 kr/mån.

I mars skall socialdemokraterna hålla extra partikongress. Den har inkallats för att regeringspartiet skall bestämma sig beträffande Sveriges förhållande till den Ekonomiska och monetära unionen (EMU). Socialdemokraterna har i denna för Sverige så betydelsefulla framtidsfråga avgörandet i sin hand. Vänsterpartiet, centern och miljöpartiet är emot att euron införs i Sverige. Moderaterna, folkpartiet och numera även kristdemokraterna å andra sidan vill att vårt land skall delta fullt ut i det europeiska valutasamarbetet. När regeringspartiet nu äntligen intar en ståndpunkt i sakfrågan, bestäms också var majoriteten hamnar.

Ställningstagandet gäller dock inte om Sverige skall gå med i EMU eller ej. Även om finansminister Bosse Ringholm i en interpellationsdebatt vi hade i slutet av förra året föreföll ovetande om detta, är vårt land med i EMU ända sedan inträdet i EU i januari 1995.

Frågan gäller övergången från EMU:s andra till dess tredje fas, dvs när euron skall införas i Sverige. Fyra av EU:s 15 medlemsländer har ännu inte tagit det steget. Grekland vill gärna men har ännu inte ansetts kvalificerat. Mycket tyder dock nu på att euron kan införas där från 2001. Danmark och Storbritannien har beviljats undantag från kravet på fullt deltagande i samband med tillkomsten av Maastrichtavtalet de är dock med i EMU:s andra fas.

I samförstånd mellan regeringen Bildt och den socialdemokratiska oppositionen begärde Sverige inget undantag i anslutningsfördraget inför inträdet i EU.

Vi gjorde bedömningen att med ett sådant krav skulle det ha varit svårt att få bli medlem.

Men dessutom framstod det inte som önskvärt.

Vid öppnandet av medlemsförhandlingarna gjorde statsrådet Ulf Dinkelspiel efter noggrann förankring ett uttalande, som sedan upprepades i propositionen till riksdagen:

”Sverige vill delta i den framväxande ekonomiska och monetära unionen (EMU)

"Ett slutligt svenskt ställningstagande avseende övergången från den andra till den tredje fasen kommer att göras i ljuset av den fortsatta utvecklingen och i enlighet med bestämmelserna i fördraget.”

I propositionen om Sveriges anslutning till EU klargjordes att beslutet om övergången till tredje fasen skulle fattas av riksdagen.

Men det är inget konstigt med det. Tvärtom är det högst rimligt att en så stor förändring som byte av valuta bekräftas av landets högsta beslutande organ.

Det är dock alldeles klart att Sverige iklädde sig en fördragsenlig förpliktelse att söka uppfylla villkoren för fullt deltagande i valutaunionen.

Det har i debatten hävdats att ja-sidan inför folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap förklarat att man i detta sammanhang inte tog ställning till valutasamarbetet.

Rättsligt är det förstås en omöjlig ståndpunkt. Jag kan inte gå i god för allt som sades under kampanjen. Men själv brukade jag framhålla det ekonomiska samarbetet och den gemensamma valutan som en av medlemskapets tre stora fördelar - de andra var freden och miljön.

Att Sverige trots sina åtaganden i medlemsfördraget fortfarande står utanför euroområdet förklaras av att vårt land inte har uppfyllt ett av konvergensvillkoren, nämligen det som gäller valutastabilitet. Detta konstaterades vid Europeiska rådets prövning av medlemsländernas kvalifikationer våren 1998, och det var en ståndpunkt som statsminister Göran Persson själv ställde sig bakom.

Regeringen har trots fördragets föreskrifter kunnat skaffa sig viss handlingsfrihet genom att utnyttja vad som kan kallas en lucka i lagen.

Enligt konvergenskriteriet om valutastabilitet skall ett medlemslands förmåga att hålla en fast växelkurs visas genom deltagande i den europeiska växelkursmekanismen (ERM, efter eurons införande ERM2) under en period av minst två år. Av hänsyn till undantagslandet Storbritannien har dock ett sådant deltagande gjorts frivilligt.

Förutom Grekland har Danmark, trots sitt undantag, anslutit sig till ERM2. Men Sverige har ställt sig utanför trots EU:s upprepade påpekanden att detta står i strid med vårt åtagande att fullt ut delta i valutasamarbetet.

Vi kan vara övertygade om att de länder som nu förhandlar om EU-medlemskap inte kommer att ges en chans att smita undan lika lätt. (Det är för övrigt inte aktuellt, eftersom de alla vill införa euron.)

Eftersom det är socialdemokraterna som i praktiken har avgörandet i sin hand, blir det de som bestämmer vilka steg som skall tas och när. Den senaste partikongressen beslöt att innan ett införande av euron kunde bli aktuellt, skulle frågan underställas svenska folket för prövning. Enligt vad som senare upprepades i proposition till riksdagen skulle det ske i ett allmänt val, men det kunde ”inte helt uteslutas att det i stället kan ske genom ett extraval eller en folkomröstning”.

Det bör noteras att huvudalternativet var prövning i ett allmänt val, medan folkomröstning beskrevs som en av två undantagslösningar.

Från början gjordes det klart att det enligt regeringen var alldeles för tidigt att ta ställning i samband med 1998 års val. Redan i partiledardebatten hösten 1997 tog moderatledaren Carl Bildt fasta på detta och föreslog att prövningen skulle komma till stånd i samband med valet till Europaparlamentet i juni 1999. Detta är i sig ett allmänt val, men det kunde ju också anordnas en folkomröstning i anslutning härtill.

Orsaken till att Carl Bildt var angelägen om ett snabbt ställningstagande var att han som eventuell statsminister efter 1998 års val inte kunde tänka sig att vara utestängd från detta viktiga samarbetsområde under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001. Det har hävdats att han då band sig för en folkomröstning. Det är inte korrekt.

Han höll öppet mellan val och folkomröstning. Inte minst genom EU-motståndarnas försorg kom dock den efterföljande debatten att koncentreras till frågan om en folkomröstning.

Utan tvivel är en folkomröstning om euron förenad med betydande problem. Det handlar om ett så tekniskt svårt ämne som valutapolitik. Med hänsyn även till det ringa intresset för valet till Europaparlamentet kan röstbenägenheten befaras bli låg.

Formellt rör det sig om en rådgivande folkomröstning, men enligt mönster från omröstningen om svenskt EU-medlemskap kan partierna pressas att i förväg ange den som bindande. Hur länge skall man då vara bunden av en knapp majoritet, uppnådd vid en låg röstfrekvens?

Göran Persson har länge skjutit avgörandet framför sig. När beslutet om extrakongress togs för ett drygt år sedan, gavs intryck av att ställning skulle tas hösten 2000 före EU-ordförandeskapet, varpå inträdet kunde ske i samband med att euron introduceras som sedlar och mynt den 1 januari 2002.

Nu förefaller tanken vara att beslut skall fattas tidigast hösten 2002. Sedan återstår minst två år av förberedelser inte bara med hänsyn till ERM-kravet utan också som följd av andra nödvändiga omställningar. Starka krafter inom regeringspartiet liksom dess båda stödpartier kräver då en folkomröstning. Den skall erbjuda två rena svarsalternativ: ja eller nej. Men till vad?

Frågans formulering blir besvärlig. Det går inte att rösta om huruvida Sverige skall gå med i EMU eller ej vi är ju redan med.

Inte heller går det att fråga om vi skall införa euron - det vore att folkomrösta om ett fördragsbrott.

Möjligen skulle man kunna tänkas rösta om tidpunkten för eurons införande. Men den förfogar vi inte själva över det är övriga EU-länder som bestämmer när Sverige är redo att inträda i euroområdet.

Återstår då att ställa frågan när Sverige tidigast skall begära inträde i valutaunionen. Men med den uppläggning som regeringen valt är det detsamma som tidpunkten för anslutning till ERM2. Men skulle det inte uppfattas som en fint och ett svek, om omröstningen kom att handla om ERM2? Själva syftet med en folkomröstning är oklart.

Så länge socialdemokraterna inte bestämt sig, är det ingen idé att gå till omröstning det saknas då en majoritet för att lämna vårt nuvarande utanförskap. Skulle ståndpunkten bli nej, blir det heller ingen omprövning. Det är i princip omöjligt att ta ett så stort steg som att byta valuta, om inte det största partiet står bakom beslutet.

Men när socialdemokraterna säger ja, varför då folkomrösta? Då föreligger det ju en klar parlamentarisk majoritet för euron.

Enligt min mening är det önskvärt att hålla fast vid det av riksdagen fattade beslutet om formen för folkets prövning. Utfallet i ett allmänt val om inte förr, så 2002 skulle då bli vägledande för riksdagens slutliga beslut. Folkomröstat har vi redan gjort.

En folkomröstning kan vara naturlig för Danmark och Storbritannien, som har medgetts undantag från fullt deltagande i valutasamarbetet. När t ex Finland beslöt att införa euron från starten, togs däremot beslutet av riksdagen utan annat stöd än resultatet av den ursprungliga folkomröstningen om EU-medlemskap.

Men återigen det är socialdemokraterna som har avgörandet i sin hand. Blir protesterna inom partiet för starka, får vi andra euroförespråkare finna oss i det.

Jag är övertygad om att en majoritet av de röstande kommer att se fördelarna med den gemensamma valutan.

Kruxet blir att formulera frågeställningen på ett sätt som tillgodoser alla krav inklusive vad som följer av våra fördragsenliga förpliktelser mot EU.

Lars F Tobisson riksdagsledamot (m)

Början på sidan

Replik på Internet SvD samma dag

Rubrik: EMU leder till att Sverige blir en delstat i Euroland

Följande meddelande postades av Rolf Englund, civilekonom och internetkonsult, (m)

1. Frågan om EMU är inte alls teknisk. Den handlar inte om att byta utseende på sedlarna och att man skall slippa växla pengar när man åker till Mallorca. Ytterst handlar EMU om Europa, snabbt, skall bli en ny stat där gamla länder som Sverige, England, Tyskland och Frankrike skall bli delstater.
2. En gemensam valuta leder till en gemensam ränta. En gemensam ränta i ett så stort och heterogent område kommer att bli en felaktig ränta för olika regioner. I dag är det t ex överhettning på Irland, men "underhettning" i Tyskland. Ända är räntan för företag och villaägare densamma i Irland och Tyskland. Detta skapar spänningar och krav på stora centralt beslutade transfereringar, något som i sin tur tvingar fram en stark central makt till Bryssel och/eller Frankfurt.

3. Svenska folket lurades i folkomröstningen om EU-medlemskapet. Nejdå, det handlar inte om EMU, det skall vi behandla senare, sade Ja-sägarna, något som har intygats av t ex Janerik Larsson.

4. Att genomföra EMU är att göra ett fullskaleexperiment på 300 miljoner människor. Om, eller snarare sagt när, det går illa och systemet havererar kommer 300 miljoner människor att utsättas för stora och onödiga påfrestningar. Man har anledning att tro att innan EMU uppges så kommer de styrande att kämpa lika tappert för Euron som Lars Tobisson och andra kämpade för den fasta svenska växelkursen.

5. Innan de styrande uppger den svenska statens suveränitet bör det svenska folket få säga sitt om detta. Frågan om EMU kan inte jämställas med max-taxa på dagis.

Mer information om EMU har jag samlat på http://www.internetional.se/emuskeptiker.htm

Rolf Englund

Margit Gennsers replik på Lars Tobisson:
Nya kockar bjuder på en annan soppa

Början på sidan

nejtillemu.com

Tidigare debatt om Folkomröstning - eller ej ?

Rubrik: EMU leder till att Sverige blir en delstat i Euroland

Följande meddelande postades av Rolf Englund, civilekonom och internetkonsult, (m)

Tidigare debatt om
Folkomröstning - eller ej ?