Charlotte Cederschiöld
"Från 1994 till 2002 anlitade vi städhjälp med viss regelbundenhet", skriver de i ett uttalande.
Men 1999 sade Carl Cederschiöld att han inte hade städhjälp.
- Nej, vi får städa själva, sade han till DN den 15 april.
- Vi har tagit en städfirma någon enstaka gång när det varit för skitigt.
Annars får man försöka hinna med lite då och då, sade Carl Cederschiöld till TT några dagar senare.
Ingen av de moderater som under det senaste året avslöjats som skattefuskare och licensskolkare har vare sig försökt förklara eller försvara sina handlingar, tvärtom har ursäkterna framstått som så patetiska att de gränsat till krokodiltårar.
Anders Isaksson DN 2007-11-06
"Jag är väldigt ledsen för det här, det finns ingen ursäkt och det borde inte ha skett", sade exempelvis statssekreteraren Nicola Clase om de 68 000 svarta kronor som hon och hennes make för några år sedan betalade till hantverkare som byggde om deras hus.
Nicola Clase är säkert ledsen och kanske också bekymrad över sin framtida karriär, men i likhet med alla andra i samma situation - från finansminister Anders Borg med sin svarta barnflicka till Carl och Charlotte Cederschiöld och deras son Sebastian, tidigare riksdagsman (m) och nu kollega med Göran Persson på JKL, med deras svarta städhjälp - är pengar den lika enkla som självklara förklaringen. Om inte svarta transaktioner vore lönsamma för både köpare och säljare skulle de inte komma till stånd.
Charlotte Cederschiöld (m) om fördelarna med ett nytt EU-fördrag.
Europaportalen 2007-09-10
- I mina ögon skapar det ofta ett mervärde att samarbeta. Hur hade andra världskriget slutat om inte några länder hade samarbetat?
Under lördagen diskuterade den moderata stämman 2007 Europafrågor i Gävles konserthus. Debatten blev stundtals hätsk mot de två muf: are som företrädde en EU-skeptisk hållning. Frontalangrepp EU-politiker Charlotte Cederschiöld var mycket kritisk och inledde med ett frontalangrepp mot Muf som hon menade inte kan tas på allvar i Europafrågan. Särskilt angrep hon ett resonemang om ”makthungriga regeringschefer” i Muf:s motion om det nya EU-fördraget. — Motionen innehåller märkliga punkter och rena felaktigheter som visar på bristande kunskaper om EU. Man skriver om makthungriga statschefer men varför inte då inte ge europaparlamentet mera makt så vi får en maktbalans. Mufs resonemang håller helt enkelt inte, fortsatte Cederschiöld. Muf kritiserar föraktfullt välfärdsrättigheterna, skrivningar som är kopplade till Europarådet. Ska vi gå ur både EU och Europarådet? Det är fel någonstans. Muf:s EU-fientliga inställning är farlig för vårt parti, sade Cederschiöld.
Mats Svegfors i SvD: Charlotte Cederschiöld talar också om "majoritetsbeslut" i rådet. Parlamentet har, i hennes föreställning, därmed blivit Europas riksdag och rådet har blivit dess regering. Moderaterna företräder uppenbarligen en fullt utvecklad Europafederalism i EU- parlamentet. Det är åtminstone för mig en stor nyhet. Charlotte Cederschiöld har fel när hon framställer min och SvD:s skepsis till denna Europafederalism som en avvikande röst i en europeisk kör. I Europa, om än inte i EU- parlamentet, är det denna långt drivna Europafederalism som är extremståndpunkten.
Socialdemokraterna säljer ut Sveriges
inflytande
Charlotte Cederschiöld (m), Europaparlamentets vice
talman
2002-08-29
Starkt behov av en EU-stadga
Charlotte
Cederschiöld i SvD 2000-04-06
Socialdemokraterna säljer ut
Sveriges inflytande
Charlotte Cederschiöld (m), Europaparlamentets
vice talman
2002-08-29
- Den svenska regeringen har genom att konsekvent betona mellanstatligheten blivit ett redskap för de krafter som vill koncentrera allt större del av EU:s beslutskraft till ministerrådet, EU-regeringarnas organ.
Problemet är bara det att Sverige tillhör ministerrådets lättviktare.
Starkt behov av en EU-stadga
Charlotte
Cederschiöld i SvD 2000-04-06
SvD:s ledare den 18 mars tog upp EU:s arbete med en rättighetsstadga. Det är bra, frågan bör bli väl och allsidigt belyst innan saken slutligen avgörs. Dessvärre förekommer en del missförstånd angående stadgans syfte och omfattning som bör klaras ut.
Vårt jobb i stadgegruppen, det s k konventet, som tillsatts av Europeiska rådet, är att leverera ett förslag till rättighetskatalog i enlighet med direktiven för uppdraget. Det slutliga beslutet tas sedan av Europeiska rådet.
Rättighetsstadgan syftar till: att stärka den enskilde mot myndigheter och politiska ingrepp från EU-myndigheter och institutioner
- att ge medborgarna garantier för rätten till en opartisk, rättegång
- att ge en koncentrerad kodifiering av befintliga rättsprinciper inom EU som skall kunna användas av enskilda medborgare i prövning av EU-rätt
- att rätta till en lucka i lagen när det gäller övergrepp från polisiära EU-myndigheter (OLAF, Euro- pol).
Den syftar inte till:
- att öka kollektiva rättigheter (uppdraget gäller befintliga individuella rättigheter)
- att göra ingrepp i nationell rätt eller konstitution (gäller uttryckligen EU-myndigheter och gemenskapsrätt)
- att införa nya rättigheter (två undantag: integritetsskydd mot dataövergrepp och mot bioteknologiska övergrepp
samt kloning av människor och organstöld). I övrigt följer man Europarådets konvention för mänskliga rättigheter men i modern språkdräkt
- att blanda sig i de nationella konstitutionsdomstolarnas arbetsområde.
Liten risk
Risken för oförenliga domslut mellan Strasbourg (Europarådet) och Luxemburg (EU) har överdrivits; hittills finns bara ett fall som har justerats.
Anslutningen till Europarådets konvention för mänskliga rättigheter är direkt kopplad till bindande stadga, och kommer sannolikt att ske i en flerstegsutveckling. Enbart anslutning till Europarådets konvention skulle få orimliga konsekvenser.
Beträffande konstitutionsfrågan är alla ense om att behålla vetorätten vid fördragsändringar (utvidgad EU-kompetens).
Behov av EU-stadga
Det finns ett starkt behov av en EU-stadga för grundläggande rättigheter, inte minst inför utvidgningen.
De flesta medborgare kommer när de läser stadgan att 'konstatera ätt den står helt i linje med den europeiska civilisationens grundvalar och fråga sig: Vem är emot detta?
Charlotte Cederschiöld
Charlotte Cederschiöld Ledamot i EUs konvent för grundläggande rättigheter, samt ansvarig för frågan inför Europaparlamentets rättsutskott.
Charlotte Cederschiöld försäkrar att den nya EU-stadgan bara skall gälla för EU:s institutioner och i övrigt knappast innehålla något annat än vad som redan gäller enligt Europakonventionen.
Men varför då detta storstilade konvent, tillsatt av EU:s stats- och regeringschefer, lett av Tysklands förutvarande president och bestående av ett drygt sextiotal företrädare för europeiska regeringar och parlament?
Cederschiöld får ursäkta; det förefaller orimligt att så många framstående och strängt upptagna personer skulle ägna en stor del av sin tid till att i stort sett bara ta fram en förteckning över de rättigheter som medborgarna redan har.
Det vore ren och skär symbolpolitik,som ingen är betjänt av.
Allt talar för att konventets arbete i själva verket är inledningen till ett gigantiska federalistprojekt, som ytterst syftar till att de medborgerliga fri- och rättigheterna skall garanteras av Bryssel och inte främst av medlemsstaternas egna konstitutioner.
Dessvärre är Charlotte Cederschiöld inte ensam om att vägra inse detta.
Charlotte Cederschiöld på EU-parlamentets website
CBI: European, Union Charter 'threat to sovereignty'
Moderata debatten om Superstaten
