Bengt Dennis
Förra gången vi skulle in i det europeiska
valutasamarbetet slutade det med 500 procents ränta, ett utbombat
banksystem, 15 procents arbetslöshet och ett samlat budgetunderskott som
var ungefär lika stort som alla gemensamma pensionspengar vi hade sparat
ihop sen 50-talet.
Carl A Hamilton,
Aftonbladet 30/8 2003
Förra gången vi skulle in i det europeiska valutasamarbetet var det två personer som fattade beslutet. Allan Larsson och Bengt Dennis. Dennis tycker numera att flytande valuta och egen riksbank är bäst för Sverige. Larsson ligger lågt.
Bengt Dennis:
Jag kommer
att rösta Nej till EMU
(TV8 19/11 2002)
En brokig samling
på var sida
Lars Wohlin Rune Andersson Per-Olof Eriksson Bengt
Dennis Hans Lindqvist Sören Wibe
Dagens Nyheter 2002-10-07
Reporter Anders Bolling
Bengt Dennis säger nej till EMU
DN 29
augusti 2002
Dennis mot EMU
Förre riksbankschefen
Bengt Dennis tänker rösta nej till EMU i den kommande
folkomröstningen.
Dagens Industri 30/8 2002
"Med flytande växelkurs är vi i den
bästa av världar"
Intervju med Bengt Dennis i DI 2001-05-17
Bengt Dennis säger nej till EMU
DN 29 augusti 2002 19:58 Reporter Juan Flores
Förre riksbankschefen Bengt Dennis skulle rösta nej till EMU om det var val i dag. Det är en övertygelse som vuxit fram, säger han.
Bengt Dennis är den andre i raden av före detta riksbankschefer som säger nej till EMU.
Bengt Dennis säger nej till EMU. Men han vänder gärna på frågan. Vad finns det för skäl att säga ja?
- Det är det ställningstagandet som krävs av medborgarna, säger Bengt Dennis, som inte tycker att EMU-frågan brådskar.
Hans huvudinställning är att "vänta och se".
- Om man ser det historiskt har vi bytt växelkursregim när det varit kriser, när den tidigare regimen inte fungerat. Man kan inte hävda att flytande växelkurs varit till skada för Sverige, tvärtom. Det här är en lysande "success story" med de sista tio årens flytande växelkurs, det är ett system som fungerat bra och det ska vi vara rädda om, säger Bengt Dennis.
Men du försvarade den fasta växelkursen starkt?
- Man kan väl säga att världen har förändrats oerhört mycket. Om man tittar på valutafonden alla medlemsstater och vilken växelkursregim de har och om de har förändrat dem de senaste tio åren så är trenden väldigt tydlig att de går mot mer flexibla system. Det har blivit allt svårare att upprätthålla fast växelkurs, det är en tydlig slutsats, säger han.
Bengt Dennis delar upp EMU-frågan i en politisk och en ekonomisk del:
- Ekonomiskt förlorar vi ett utrymme i stabiliseringspolitiken, vi tappar ett instrument. Vi vet alla att finanspolitiken är ett trubbigt instrument medan penningpolitiken är ett flexibelt instrument som snabbt kan sättas in vid obalanser, det förlorar vi vid ett inträde, säger han.
Det är också det tyngsta skälet bakom Bengt Dennis ställningstagande.
- Kvar är frågan om vi förlorar i attraktionskraft för utländska portföljer och direktinvesterare. Och det är möjligt att vi gör det i viss utsträckning.
- Sedan finns det en politisk sida, och det är ett personligt ställningstagande för var och en om man vill vara med eller inte. Det här är ju en politisk fråga.
Hur länge har du haft den här uppfattningen om EMU?
- Den har jag haft länge, fast den har gradvis vuxit fram till mitt ställningstagande i folkomröstningen. Jag har tagit del av den analys som finns, och tänkt själv, säger han.
Klarar Sverige att stå utanför?
- Visst klarar vi av det. I den här debatten som är ganska vulgär målar man upp extremer, antingen går Sverige under eller så far vi upp i himlen, det där har ingen förankring i en analys. Vi klarar oss om vi går med - och vi kan stå utanför, säger han.
Varför går du ut med det här just nu?
- Nu var det plötsligt en journalist som frågade. Hade de frågat mig för ett år sedan hade jag sagt samma sak.
Dennis mot EMU
Förre
riksbankschefen Bengt Dennis tänker rösta nej till EMU i den kommande
folkomröstningen.
Dagens Industri 30/8 2002
Det avslöjade han i en TV 4-intervju på torsdagen. Han tror att Sverige klarar sig bättre med en flytande krona än med euron.
"Jag röstar nog nej i folkomröstningen, beroende på att den fråntar oss en del av vår självständighet över den ekonomiska politiken", säger han. "Den nuvarande växelkursregimen, med inflationsmål och flytande krona, fungerar alldeles utmärkt."
Rune
Andersson och Per-Olof Eriksson
och tidigare riksbankschefen Lars Wohlin
varnar för EMU
DN Debatt 2002-07-02
"Med flytande växelkurs är vi i
den bästa av världar"
Intervju med Bengt Dennis i DI
2001-05-17
Reporter: Gunnar Örn
I dag är det på dagen tio år sedan Sverige knöt kronan till ecun. Bengt Dennis, som var riksbankschef när kopplingen gjordes, är inte angelägen om att återgå till en fast växelkurs mot ecuns efterföljare, euron.
"Med flytande växelkurs och prisstabilitet är vi i den bästa av världar", tycker han.
Om Sverige bestämmer sig för att gå med i EMU blir det åter aktuellt att låsa kronan mot den gemensamma europeiska valutan. Med anledning av detta har vi intervjuat Bengt Dennis, riksbankschef mellan 1982 och 1993, som tillsammans med dåvarande finansministern Allan Larsson var den som drev igenom ecukopplingen (Allan Larsson har avböjt en intervju).
"Bakgrunden till ecukopplingen var riksdagens beslut i december 1990 att söka svenskt medlemskap i EG", berättar Bengt Dennis. Norge hade kopplat sin krona till ecun redan i oktober 1990. Finansdepartementet drev på för att Riksbanken skulle följa det norska exemplet, främst för att få ned räntorna, men Riksbanken spjärnade emot.
Huvudargumentet var att Sverige inte fått inflationen under kontroll, ännu mindre fått ned den i nivå med EG-ländernas. "Ska man söka medlemskap i en nykterhetsloge bör man inte vara alltför berusad när man kommer dit", sas det i debatten. I och för sig trodde Riksbanken också att räntorna skulle sjunka om kronan knöts till ecun. Ned till samma nivå som i EG-länderna skulle de däremot inte kunna sjunka förrän den ekonomiska politiken lagts om.
Men med EG-ansökan fick frågan en ny dimension. "För Riksbanken blev frågan inte längre om vi skulle koppla kronan till det europeiska valutasamarbetet utan när och hur vi skulle göra det", säger Bengt Dennis. Förberedelserna kom i gång och sent på eftermiddagen den 17 maj 1991 nådde nyheten ut på skärmarna: Riksbanken knyter kronan till ecun med en fast växelkurs på 7,40054 kronor per ecu.
Rent tekniskt var kopplingen inte så märkvärdig. Tidigare var kronan kopplad till en valutakorg, där de viktigaste konkurrentländernas valutor fanns med. Vad som hände var bara att Riksbanken ökade EU-valutornas vikter i korgen samtidigt som den kastade ut icke-europeiska valutor som dollar och yen.
Nyheten fick både finansmarknaderna och den borgerliga oppositionen att jubla. Nu var devalveringsvägen stängd för gott. Räntorna sjönk och valutan strömmade in i landet. Några veckor senare följde även Finland efter. Det beslutet föregicks av större dramatik än i Sverige, eftersom det finska näringslivet krävde att marken skulle devalveras innan det kunde bli aktuellt att knyta den till ecun.
Den finska ecukopplingen höll bara i ett halvår. I november 1991 tvingades Finland devalvera med 12 procent.
Sedan Finland devalverat lyckades Riksbanken aldrig riktigt övertyga omvärlden om att Sverige aldrig skulle göra detsamma. Den svenska ecukopplingen höll i 17 månader, en tid som präglades av utdragen ekonomisk nedgång och en allt mer dramatisk ränte- och valutakris, som kulminerade med Riksbankens räntehöjning till 500 procent i september 1992 och kronans fall i november samma år. Men under samma period lyckades Sverige också få ned sin kroniskt höga inflation. Nu när du sitter med facit i hand, skulle du ha handlat annorlunda?
"Nej, inte som den politiska logiken såg ut då. Det var en total uppslutning kring beslutet att knyta kronan till ecun, både bland politiker och näringslivsföreträdare. Enda avvikaren var Hubert Fromlet (chefsekonom på Sparbanken, red anm) som tyckte att tajmingen inte var den bästa. Men om man sett att det bara skulle hålla i 17 månader, kanske vi lika gärna kunde ha hållit fast vid den gamla korgen. Men sådana var ju inte omständigheterna då. Ingen förutsåg att det skulle bli en valutakris i Europa bara ett år senare."
Nu kan det bli aktuellt att låsa kronan igen. Vad är viktigast att tänka på då?
"Det är ett politiskt beslut. I dag är det mycket långt dit, så långt bort att frågan saknar intresse. Regeringen avgör valet av växelkursregim, och den har sagt att en ERM-koppling inte blir aktuell förrän vi bestämt oss för att gå med i EMU."
"Jag delar inte motiveringen, men erfarenheten av flytande växelkurs är bra, jag ser inget bättre alternativ. Trenden internationellt är också bort från rigida mot mer flexibla växelkursarrangemang. Riksbanken ville ha en ERM-koppling för några år sedan och drev frågan ganska energiskt, men den debatten tog snabbt slut."
När tror du att det blir folkomröstning om EMU?
"Nu förefaller det inte aktuellt. Inte förrän regeringen är övertygad om att vinna. En eventuell knytning av kronan till euron ligger så långt fram i tiden att den saknar relevans för prissättningen på ränte- och valutamarknaden."
Kommer den svenska opinionen att svänga om britterna skulle rösta ja?
"Opinionen - nej. Men den politiska eliten i Sverige kan uppmuntras att ta större risker för att få väljarna att rösta ja till euron."
Vad är en lämplig knytkurs om kronan ska låsas mot euron?
"Det är tre parter som ska vara överens: regeringen, Riksbanken och dess motparter på EU-sidan. Hittills har det inte varit något problem. Prejudikat är hur kursen utvecklats på senare tid. Till slut får marknaden en känsla för var knytkursen hamnar."
Hade det varit möjligt att rädda ecukopplingen, så att vi fortfarande haft kvar den nu i dag?
"Nej. Oron i Europa fortsatte ju även efter det att vi låtit kronan flyta, till augusti 1993 då EU i praktiken inte hade något fastkurssystem längre. Obalanserna i Sverige uppstod långt tidigare, det hade behövts förtroendeskapande åtgärder under många år. Institutionella förändringar ger sällan bestående resultat, de måste följas av ekonomisk-politiska åtgärder."
"Men det är ingen dålig lösning med flytande växelkurs. Vi är i den bästa av världar, med tillväxt och stor tilltro till prisstabilitetsmålet. EMU-medlemskap är i allt väsentligt en politisk fråga."
Rune
Andersson och Per-Olof Eriksson
och tidigare riksbankschefen Lars Wohlin
varnar för EMU
DN Debatt 2002-07-02
