-
Nytt - Index A till Ö
- EMU-skeptiker - Statsvetare -
Den bästa
EMU-boken
|
|
Anna DiamantopoulouFör många för gamla plåga i
EU Missing the point on Europe's jobless För många för gamla
plåga i EU Inte ens en fördubblad immigration till EU tillsammans med kraftigt förhöjda barnkullar kan lösa de problem som Europas åldrande befolkning står inför. Det konstaterar EU-kommissionen i en ny rapport. På sikt kommer EU-länderna med sina stora och åldrande grupper fä svart att klara pensionssystem och arbetskraftsförsörjning. En kraftigt ökad invandring till EU, tillsammans med fler barn har beskrivits som en lösning - i exempelvis Asien och Nordafrika finns ett överskott i just de åldersgrupper som EU saknar. Men inte ens om immigrationen, som år 2000 var 680 000, fördubblas, och antalet födda barn per kvinna samtidigt stiger från dagens 1,4 till 118, så är detta tillräckligt för att möta befolkningskrisen. - Immigration kan fylla luckor på vår arbetsmarknad men har ingen inverkan på vår grundläggande uppfattning om sysselsättningen, säger EU-kommissionären Anna Diamantopoulou.
Missing the point on Europe's jobless
FT, September 17 2000 Sir, It is disturbing that a senior member of the ECB's executive should conjure up such a caricature while apparently being unaware of the EU's current approach. At their recent summits in Feira and Lisbon, Europe's leaders called, unanimously, for a strengthening of the European employment strategy. This strategy is based on higher investment in human resources, higher productivity and higher skills, backed up by an active welfare state. We are building a modern European social model. This is the current European reality, which has little to do with Mr Issing's two extremes of a Social Union versus a completely deregulated free-for-all. There is no room for complacency but already we have seen results. If we push on with our efforts, there will be no cause for anyone to argue that Europe's labour markets are holding back growth. Full sysselsättning år 2010 nytt mål i
EU-länderna Konkreta mål om full syssel sättning inom Europeiska unionen diskuteras nu i kommissionen i Bryssel. Vid ett möte på onsdagen presenterade den ansvarige kommissionären Anna Diamantopoulou ett preliminärt dokument där målet om full syssel sättning ska vara uppnått till år 2010. Full sysselsättning ska anses gälla när 70 procent av arbetskraften är i jobb. I dag ligger nivån på knappt 60 procent. Hittills har det inte gått att nå enighet bland medlemsländerna om att sätta upp konkreta mål för arbetslöshet och sysselsättning. De politiska riskerna med ett misslyckande har ansetts som alltför stora. Sverige har sedan några år sådana tydliga mål, som säger att den öppna arbetslösheten ska ner till 4 procent och sysselsättningen upp till 80 procent. I EU-kommissionens preliminära dokument sägs att sysselsättningen till år 2005 ska stiga till 65 procent, för att alltså nå nivån 70 procent fem år senare. Om man når de uppsatta målen för sysselsättningen skulle arbetslösheten sjunka från dagens nivå på knappt 10 procent ner till 6 procent år 2005 och 4 procent år 2010. Något beslut i kom missionen att lägga fram dessa förslag för medlemsländerna finns ännu inte. De personer som driver frågan menar dock att man bör ut nyttja de just nu mycket ljusa ekonomiska utsikterna. Den ekonomiska tillväxten är god under de närmaste åren, vilket skulle göra det lättare att nå målen för sysselsättningen. Göran Greider i Dala-Demokraten 2000-04-17 Regeringen Persson hoppas att före utgången av år 2000 ha pressat ner arbetslösheten till runt fyra procent och till 2004 är målet att minst 80% av den arbetsföra befolkningen är i arbete. Imponerande? Det som inträffade under loppet av nittiotalet var att alla ambitioner radikalt skruvades ned. Så här ligger det till: 1991 - alltså för nästan tio år sedan - uppgick antalet sysselsatta i Sverige till nästan 4,4 miljoner. 2001 räknar man med i runda tal 4,2 miljoner i arbete - alltså färre sysselsatta! 1991 jobbade ca 83 % av befolkningen i åldern 16-54 år. 2001 räknar man med att 77% gör det. Och 2004 hoppas regeringen att sysselsättningsgraden ligger på minst 80 procent - dvs långt under 1991 års nivå! 1991 jobbade 1,4 miljoner människor i stat, kommun och landsting. År 2001kommer ca 1,2 miljoner människor att jobba där. Alltså tvåhundratusen färre anställda i offentlig sektor. Dessa siffror speglar ett ideologiskt systemskifte. Dagens framtidsförhoppningar är sämre än till och med gårdagens realiteter! Vad hände med Sveriges ekonomi? SOU 1999:150
|
