- Nytt - Index A till Ö - EMU-skeptiker - Statsvetare |
Hans-Eric HolmqvistRegeringen skeptisk till EU:s överstatlighet Den 13:e januari - den sedvanliga dagen för att kasta ut julgranen skrev statsvetaren Sverker Gustavsson på Brännpunkt en artikel om förslaget att ändra regeringsformen så att Sverige kan överlåta beslutsbefogenheter till Europeiska unionen och inte bara Europeiska gemenskaperna. Gustavsson såg inte bara julpyntet kastas ut, utan även den nationella rätten att besluta över militär, skatter, polis mm. Som statssekreterare i justitiedepartementet har jag ansvar för det förslag som Gustavsson kritiserar. Har Gustavsson verkligen läst den proposition, som jag varit med om att skriva? En socialdemokratisk regering skulle aldrig lägga en proposition med den påstådda innebörden. Partiets väl kända skepsis mot ökad överstatlighet inom EU borde väl borga för det. Det skulle inte heller gå att få sex riksdagspartier av sju att i en parlamentariskt sammansatt utredning lägga fram ett sådant förslag. Propositionen om förändringar i regeringsformen innehåller flera förslag med EU-koppling. Riksdagens ställning när det gäller EU-samarbetet blir tydligare och starkare. När det gäller samarbetet i bland annat polisfrågor kan riksdagen komma in tidigare i processen. Den kan i ett första steg godkänna en överenskommelse, som ännu inte är färdigförhandlad, för att sedan i ett senare steg besluta om det lagförslag som kan bli följden. Vidare grundlagsregleras regeringens samrådsskyldighet vad gäller EU-samarbetet. Slutligen införs en möjlighet för riksdagen att överlåta beslutanderätt inom ramen för samarbetet inom EU istället för som idag inom EG. Gustavssons farhågor gäller det sistnämnda förslaget. Här kan det för det första konstateras att propositionen inte handlar om vad som får överlåtas utan till vem. Någon vidgad möjlighet att lämna över beslutanderätt, utöver vad som gäller i dag, föreslås inte. För det andra gäller den föreslagna utvidgningen det samarbetet inom EU som är mellanstatligt. I det samarbetet har varje land vetorätt i alla viktiga frågor och de beslut som fattas om lagstiftning måste godkännas av riksdagen innan de kan tillämpas i Sverige. Att göra det lättare för Sverige att delta i detta samarbete - vilket är förslagets syfte - är ett sätt att motverka ökad överstatlighet, inte tvärtom. För det tredje måste konstateras att vad som skall överlåtas slutligen bestäms av riksdagen. Ett sådant beslut kan bara tas av riksdagen om tre fjärdedelar av riksdagsledamöterna röstar för eller - som vid grundlagsändringar - genom två riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval. Den nationella julgransplundring som Gustavsson befarar ska äga rum kan med andra ord inte ske mot svenska folkets vilja. Förslaget ger Riksdagen en tydligare och starkare roll samt ökad handlingsfrihet. Detta kommer att tydliggöras när KU inom kort kommer att genomföra en offentlig utfrågning i ärendet.
|