Proposition 2001/02:72
Ändringar i den svenska
grundlagen
Regeringen erkänner att lagligheten i riksdagens ratificering av Nice-fördraget kan ifrågasättas
Bilden är ur en broschyr utgiven av Sveriges
Riksdag
Den är en talande symbol för riksdagens plats - under
EU
De styrande har nu drivit igenom en ändring av
grundlagen innebärande
att det skall bli möjligt att
överföra makt från Sveriges riksdag till Bryssel utan att
behöva fråga folket i val. Men den nu beslutade ändringen
träder inte i kraft förrän ett
riksdagen i ett nytt beslut
efter valet i höst har accepterat förslaget än en
gång.
Det betyder att höstens val i hög grad handlar om
denna grundlagsändring.
Det är hela idén med att
ändringar av grundlagen kräver två beslut med mellanliggande
val.
Det är således i högsta grad legitimt att de partier
och kandidater som ställer upp i höstens val
tillfrågas om
sin inställning till denna grundlagsändring.
DI-ledare 2002-08-14
Propositionen, som i
vår har dragits i långbänk i KU, har inget att göra med
frågan om hur grundlag ska stiftas och ändras.
SvDs ledarskribent Maria
Abrahamsson 2002-05-24
I dag kräver en grundlagsändring två
riksdagsbeslut med ordinarie val emellan.
I en proposition om
överlåtande av beslutsmakt till EU vill regeringen ta bort denna
obekväma friktion.
DN-ledare 2002-05-19
Majoritet i KU för
regeringens förslag om ändringar i regeringsformen
KU
kompletterar grundlagstexten med en regel att ingen överlåtelse av
beslutanderätt som täcks av grundlag kan ske förrän
riksdagen genom två beslut med mellanliggande riksdagsval har
godkänt en fördragsändring som förutsätter en
sådan grundlagsändring.
Riksdagens Pressmeddelande TORSDAG 30
MAJ 2002
Regeringen erkänner att lagligheten i riksdagens ratificering av Nice-fördraget kan ifrågasättas
Plan för ärendets
behandling i KU
KU18
1:a Pelaren = EG, som grundlagen nu ger rätt
att överföra makt till från Riksdagen
Alltihopa skall man
kunna överföra makt till, utan att behöva fråga folket i
val,
enligt det aktuella förslaget.
Kommissionen vill ha ändå
mer makt:
Romano Prodi: Dual ambitions
Financial Times, May 23 2002 20:42
Romano Prodi, a
desperate integrationist
May 23rd 2002 From The Economist print
edition
Europe's bigger nation-states will turn their guns on Brussels's
latest plan for ever closer union
I 10 kap. regeringsformen föreslås ändringar som
dels ger riksdagen möjlighet att överlåta beslutanderätt inom ramen för samarbete i Europeiska unionen (EU),
dels innebär att det av grundlagen uttryckligen framgår att riksdagen kan godkänna en ännu inte slutförhandlad internationell överenskommelse inom ramen för samarbetet i EU.
Slutligen föreslås att det införs en bestämmelse om att regeringen fortlöpande skall informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom samarbetet i EU. Sistnämnda förslag föranleder även en ändring i riksdagsordningen.
Propositionen fanns inte på riksdagens website 2001-12-19
http://justitie.regeringen.se/propositionermm/propositioner/pdf/p200102_72.pdf
Regeringen erkänner att
lagligheten i riksdagens ratificering av Nice-fördraget kan
ifrågasättas
Ur Prop. 2001/02:72
Ändringar i
regeringsformen samarbetet i EU m.m.
Sid 31 ff
Genom Nicefördraget har samarbetet inom EU utvecklats ytterligare, bl.a. genom att möjligheterna att fatta beslut med kvalificerad majoritet i andra pelaren har ökat (prop. 2001/02:8).
Vid remissbehandlingen av departementspromemorian Nicefördraget EU:s regeringskonferens 2000 (Ds 2001:29) ifrågasatte Justitiekanslern om inte de nya möjligheterna att fatta beslut om internationella avtal med kvalificerad majoritet (artikel 24 i Unionsfördraget) innebär en överlåtelse av regeringens traktatmakt och därmed överlåtelse av beslutanderätt till EU.
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet påpekade i sitt remissyttrande att Nicefördraget bidrar till den pågående utvecklingen av unionssamarbetet mot en mindre strikt uppdelning mellan pelarna. Fakultetsnämnden fann därför att det skulle vara lämpligast om ratifikationen av Nicefördraget kunde anstå till dess att Författningsutredningens föreslagna grundlagsändring hunnit genomföras.
Även om det enligt regeringens uppfattning står helt klart att de ändringar som har gjorts genom Nicefördraget inte innebär att beslutanderätt överlåts till EU utan endast till EG är det av allmänna och principiella skäl inte tillfredsställande att det alls har kunnat ifrågasättas om Nicefördraget är förenligt med 10 kap. 5 § första stycket RF.
Regeringen vill här särskilt peka på vad Justitiekanslern har anfört i sitt remissyttrande över Nicefördraget.
Sammantaget anser regeringen att övervägande skäl talar för att 10 kap. 5 § första stycket RF nu bör ändras så att beslutanderätt kan överlåtas inom ramen för allt samarbete i EU.
Olagligt godkännande av Nice-fördraget Rolf Englund i Finanstidningen 2002-02-05
Vad
ska vi med grundlagen till när politikerna ändå struntar i att
följa den?
Martin Lindblom, chefredaktör LO-Tidningen
Aftonbladet, debatt 2002-01-21
Ratifying Nice treaty
poses big challenge (Ireland)
Financial Times, May 19 2002 21:17
Riksdagen kan tvinga fram folkomröstning om EU-lag
DN, Anders Bolling 7/10 2004
Regeringen verkar orubblig i sin inställning: Ingen folkomröstning om nya EU-grundlagen. Förslaget bör med hjälp av dagens trygga ja-majoritet baxas igenom riksdagen snabbt nästa höst.
Men de riksdagsledamöter som vill ha folkomröstning har trots allt ett hyggligt stabilt halmstrå att hålla sig i. Genom en möjlighet i regeringsformen som kommit bort i debatten kan minoriteten trumfa igenom en beslutande folkomröstning på valdagen 2006.
EU-grundlagen kan klubbas antingen genom ett beslut med tre fjärdedelars majoritet eller på samma sätt som när svensk grundlag ska ändras. Om det senare alternativet används måste riksdagen anta EU-grundlagen genom två beslut: ett före och ett efter nästa riksdagsval.
Riksdagen har ännu inte slutligt tagit ställning till om EU-grundlagen kräver ändring av svensk grundlag. Om juristerna i Lagrådet i sin behandling nästa sommar drar slutsatsen att så är fallet kommer riksdagen att följa det.
Eftersom konstitutionen för Europa i praktiken innebär en grundlagsändring, bör den godkännas i samma ordning som gäller för stiftande av grundlag.
Ulf Öberg, doktorand och kursansvarig i konstitutionell Europarätt vid Stockholms universitet
SvD Brännpunkt 7/10 2004
Riksdagen kan för det första besluta om sådan maktöverlåtelse till EU genom ett enkelt beslut, "varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig". Detta är regeringens linje.
Riksdagen kan för det andra fatta sitt beslut i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. I så fall ska riksdagen fatta två likalydande beslut med riksdagsval emellan, enligt samma förfarande som gäller för stiftande av grundlag. Detta skulle möjliggöra att konstitutionen för Europa diskuteras inför nästa riksdagsval och att riksdagens sammansättning påverkas av väljarnas uppfattning i frågan.
För det tredje måste riksdagen först ändra grundlagen innan den kan besluta om att godkänna konstitutionen för Europa, om denna kan anses röra principerna för vårt statsskick.
Vad som står utom allt tvivel är att ett godkännande av konstitutionen för Europa i praktiken skulle innebära en grundlagsändring när det gäller normgivningsmakten på straffrättens område.
För närvarande ska enligt regeringsformen regler om brott och straff meddelas genom lag. Denna makt kan riksdagen i princip inte överlåta till regeringen. Genom att godkänna konstitutionen för Europa skulle riksdagen emellertid överlåta åt Europaparlamentet och en kvalificerad majoritet av regeringarna i ministerrådet att bl a besluta om minimiregler om brott och straff inom en rad områden av särskilt allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag.
Europa behöver federalism
Inom några
år kan EU vara en politisk, ekonomisk och mänsklig gemenskap
för 450 miljoner européer
KU-ledamoten Tobias Krantz (fp).
SvD Brännpunkt 17/5 2003
Kruxet är att EU- och EMU-motståndare ibland
använder ett grovt och alarmistiskt språkbruk som spelar
tokhögern i händerna. När riksdagen i höstas tog sitt andra
och definitiva beslut om överlåtelse av mer makt till EU
hävdade kritikerna att det var en "statskupp".
Sydsvenskan 23/2 2003
Miljöpartiets annars balanserade gruppledare, Claes Roxbergh, hävde ur sig att man i andra länder "hade gått ut i krig för att försvara det vi nu skickar iväg". För dem som använder så starka uttryck ligger det kanske nära till hands att i nästa andetag beskriva euron som en "ockupationsvaluta".
Här pågår en tyst,
konstitutionell revolution
Konventet
Rolf Gustavsson
Europaparlamentarikern Olle
Schmidt (fp)
Att Sverige inte hinner ändra den
nationella lagstiftningen tills dess (grundlagsändringar kräver
två beslut med riksdagsval emellan) gör inte så mycket. Detta
eftersom EG-rätten står över nationell rätt.
DI
20(1 2003
Varför tvingar JA-sidan fram
en folkomröstning omedelbart före omvälvande
förändringar av EU?
Björn von der Esch
Radions
Klarspråk 4 jan 2003
EMU-tabellen glömmer
/grund/lagen
Per Gahrton, Sydsvenskan 8/1 2003
Grundlagens bestämmelser om riksbankens ensamrätt att
utge sedlar och mynt måste ändras, innan Sverige kan anslutas till
EMU (RF 9:13)
Agne
Gustafsson. SvD Brännpunkt 17/12 2002
Miljöpartisterna bjöd hårt motstånd i
onsdagens fem timmar långa riksdagsdebatt om ändring av grundlagen.
Majoriteten
röstade igenom förslaget, som öppnar nya möjligheter
för riksdagen att lämna över makt till EU.
DN 20/11
2002
Statsvetaren Agne Gustafsson uppmanar
riksdagsmännen att göra revolt och rösta emot partilinjerna.
Sveriges riksdag riskerar att rösta bort sig själv när
ledamöterna den 20 november tar ställning till ett vilande
grundlagsförslag, som i praktiken ger hela makten till EU.
Vem bryr
sig om grundlagen?
Rolf Englund
Barometern 2002-10-25
A new
superpower is emerging
By Michael Prowse, Financial Times, Nov 01, 2002
Very Important Article
KU bortförklarar
grundlagen
Björn von der Esch på SvD/Synpunkt
2002-10-24
Tystnaden förblir
total
Riksdagens beslutet om maktöverlåtelse till
EU
antogs i strid med vår grundlags bestämmelser
Björn
von der Esch
Radions Klarspråk 2002-10-18
Till Medborgare mot EMU
Tack
för Ert brev av den 30 augusti 2002.
Bo Lundgren har bett mig besvara
det.
Stockholm 26 september 2002
Kristina Linhahl
handläggare
(m) i grundlagsfrågor och EG-rätt
Riksbanken rensar ut försvarare av grundlagen
Riksbanken utser ny chefsjurist
DI
2002-09-24
En svensk tiger när
demokratin hotas (grundlagen)
Carl A Hamilton i Aftonbladet 2002-09-12
Brev till Riksdagens
konstitutionsutskott
från Björn von der Esch (kd), ledamot av
KU
2002-09-06
Den offentliga makten
tog business class till Bryssel (Grundlagen)
Carl A Hamilton
Grundlagsändring oroar
väljare
DN Nyhetsplats, reporter Sophie Petzell
2002-09-05
Plötsligt har den pågående grundlagsändringen om EU dykt
upp i valrörelsen. Djupt bekymrade medborgare undrar om Sverige är
på väg att sälja ut all beslutanderätt till EU.
Folk
ringer till tidningarna, talar ut i radions ringa-in-program och frågor
ställs till partiledarna - bland annat i en tv-utfrågning av
statministern.
Öppet brev till partiledarna
Medborgare mot EMU
Om grundlagen i valrörelsen
Tidningsutgivarna har avgett remissyttrande över
EU-kommissionens förslag till förordning om vilket lands lag som
skall tillämpas i bl a ärekränkningsmål.
Enligt Tidningsutgivarnas mening är
bestämmelsen direkt oförenlig med svensk grundlag, då den, om
den genomförs, skulle sätta den svenska tryck- och
yttrandefrihetslagstiftningen ur spel.
Tidningsutgivarna avstyrker
därför bestämt Kommissionens förslag vad gäller regler
om ärekränkning och förordar att artikel 7 utmönstras.
Väljarna måste
ta kommandot!
Årets val gäller bl.a. ett vilande
grundlagsförslag med ändringar av 10.2 och 10.5 i regeringsformen
(RF).
Inga löften om att kassera det vilande grundlagsförslaget,
inga röster från oss väljare! Varför rösta, när
det gör detsamma om våra lagar stiftas i Stockholm eller i Bryssel!
Margit Gennser i Barometern 2002-08-03
"Perssons flygresor är
maktmissbruk"
Olof Petersson på DN Debatt 16 juli 2002 Den
politiska granskningen sköts av riksdagen, där konstitutionsutskottet
spelar en nyckelroll. Att det är sommar spelar ingen roll. Den nuvarande
riksdagens mandat gäller fram till oktober, då den nyvalda riksdagen
träder i funktion. Numera kan man när som helst avbryta
uppehållet i kammarens arbete. Om minst 115 riksdagsledamöter
så kräver ska riksdagen sammankallas. Ett sådant beslut kan
också fattas av talmannen själv. Konstitutionsutskottet kan
också sammankallas när som helst. Beslutet att sammankalla
konstitutionsutskottet fattas av ordföranden, som av tradition
besätts av en företrädare för oppositionen. En tiondel av
riksdagens ledamöter, det vill säga 35 ledamöter, kan väcka
yrkande om misstroendeförklaring.
Kommentar RE: Men Olof Petersson skrev, mig veterligt, ingenting när talman Birgitta Dahl förvägrade ett antal riksdagsledamöter att få 15 dagar på sig att få ihop namn för att få till stånd en folkomröstning om den i vårriksdagens sista skälvande minut beslutade grundlagsändringen som gör det lättare att överföra makt från riksdagen till Bryssel. En rätt som de har enligt regeringsformen.
Men vad är en grundlagsändring jämfört med statsministerns flygresor...
Olof Petersson var en gång en aktad vetenskapsman.
När institutioner överlevt sig själva måste de läggas ned. Även om de har en stolt historia. Nordiska rådet har gjort sitt.
Det är ett alltför dyrt sätt att skaffa titlar åt avdankade politiker som Per Unckel, nu generalsekreterare i ministerrådet.
Det är dags att säga tack och adjö till Nordiska rådet.
Dagens Nyheter huvudledare 27/10 2005
Top
Riksdagen körde
över grundlagen
Björn von der Esch (kd)
SvD 21/6 2002
M sågar
grundpelare inom EU
EU:s tredje pelare, det mellanstatliga samarbetet
på rättsområdet, bör försvinna.
SvD
2002-06-15
Riksdagen godkände maktöverföring till EU
Efter fyra timmars diskussion godtog riksdagen på torsdagskvällen
med 248 röster mot 47 att beslutanderätt ska kunna
överlåtas till EU i många fler frågor än hittills.
Ett andra riksdagsbeslut krävs efter valet i höst.
DN
2002-06-14 Reporter Anders Bolling
Anförande
av Per Unckel, ordförande i KU och även gruppledare för
moderaterna
Jag tillhör inte dem som tvekar att
överlämna en formell nationell rätt som ofta blivit rent
illusorisk till överstatliga organisationer för att i stället
tillsammans med andra återvinna det som nationerna i inflytande inte
längre kan utöva. Men när beslut ska flyttas över till
någon annan än den svenska staten ska det vara
välövervägt och klart.
Anförande
av Björn von der Esch
Det har varit beklämmande att höra
och läsa de skäl med vilka man ursäktar att grundlagens
stipulerade tidsram på 15 dagar för ett yrkande om
folkomröstning med anledning av den fråga vi diskuterar, KU18, har
satts ur spel. Man hävdar oreserverat att riksdagsordningens regler
för sammankallande av riksdagen också gäller i en situation som
denna. Det är beklämmande att över huvud taget erfara hur –
som en hög jurist uttryckte det – riksdagen försöker
legalisera att grundlagens bestämmelser sätts ur spel.
Riksdagsordningen är ingen grundlag! Det vet i alla fall alla vi som
tillhör KU.
Mest olycksbådande av allt det här är
emellertid den tystnadens konformism i riksdagen som har präglat detta
folkomröstningsärende. Det är ett ärende som dessutom utan
vidare kunde ha väntat på ett grundlagsenligt genomförande om
bara ambitionen att värna demokratin hade varit en bråkdel av
ambitionen att bli bäst i EU-klassen.
Anf. 157 PER UNCKEL (m)
replik:
Snabbprotokoll 2001/02:124
Torsdagen den 13 juni 2002
Fru talman! Jag har bara en stilla reflexion med anledning av Björn von der Eschs anförande.
Det är att jag börjar bli lite trött på EU-motståndare som uppträder i förklädnad. Björn von der Esch är emot den europeiska unionen. Han har t.o.m. lämnat ett politiskt parti för detta.
Till vad nytta, kan man möjligen fråga sig, men det har han i alla fall gjort. Nu väljer Björn von der Esch m.fl. av de kommande talarna att förkläda sitt motstånd mot den europeiska unionen i konstitutionella termer genom att helt enkelt försöka begränsa möjligheterna för EU att göra sitt arbete. Men säg som det är! Säg att det är EU ni är ute efter och försök inte att få detta att framstå som hänsyn till Sveriges författning! (RE: Jfr von der Esch i SvD)
Nu kommer, och det är det andra intrycket som strömmar ut från Björn von der Eschs anförande, den här idén om man ska ha folkomröstning eller, som Björn von der Esch parallellt med detta har framfört i utskottet, att man plötsligt ska uppskjuta behandlingen av alltihop, trots att detta inte har yrkats i utskottet förut.
Jag har full förståelse för om EU-motståndarna vill ha uppmärksamhet för sin ståndpunkt. Ordna ett möte i stället för att försöka missbruka och misstänkliggöra dem som står för författningen i Sverige.
Att försöka förklä EU-motståndet i en annan syn på författning tror jag gör att författningshänsynen i Sveriges riksdag kommer att få en allvarlig knäck.
När Per Unckel
prickades av KU
Granskning av statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
1994/95: KU30
Anf.
170 MARGIT GENNSER (m):
Fru talman! Först vill jag yrka bifall
till reservationerna 1 och 3. Detta är mitt sista anförande i
Sveriges riksdag, och jag hade önskat att jag inte hade behövt
hålla det.
De ändringar som kommer att beslutas i
regeringsformen 10:2 och 10:5 är olyckliga ur politisk synpunkt.
Ändringarna i regeringsformen innebär att riksdagen successivt kan
avhända sig det mesta av sin beslutsmakt till EU, vilket innebär att
främmande politiker utan någon bindning eller mycket ringa bindning,
kunskap eller något ansvar inför oss svenska medborgare kommer att
bestämma i mycket hög grad om vår politik och besluta om
våra lagar.
Detta skrev jag redan i EMU – en kritisk analys, där jag konstaterade att det kommer att bli en mycket liten minoritet.
Olagligt godkännande av Nice-fördraget
Rolf Englund i Finanstidningen 2002-02-05
"Vänstern förvirrad i
EU-frågan"
Peter Eriksson och Maria Wetterstrand,
språkrör (mp), Per Gahrton, EU-parlamentariker (mp)
DN Debatt
2002-06-13
Riksdagen
avstår makt åt ett korrumperat EU
Björn von der Esch i
Dagen 2002-06-06
Tidstvist om grundlagsändring
DN 2002-06-11
Reporter Göran Eriksson
Birgitta Dahl kan handla i strid
med grundlagen om grundlagsändringen
Rolf Englund på internet
2002-06-10
Utskottets
förslag till beslut:
Bifall vilande till utskottets i bilaga 3
intagna förslag till lag om ändring i regeringsformen såvitt
avser 10 kap. 5 §.
Delvis bifall vilande till förslag till lag om
ändring i regeringsformen.
Bifall vilande till förslag till lag
om ändring i riksdagsordningen.
Om Du inte hittar utlåtandet (KU18) där, försök via http://www.riksdagen.se/debatt/bet_yttr/doklista.asp?usk=ku&riksmote=0102
EU-makt kan bli fråga för
folket
SvD 2002-06-06
Jag vill värna
svensk suveränitet
Replik på Maria Abrahamssonom
grundlagen
Margit Gennser i SvD 2002-06-05
"Sverige klarar inte
av EU-tempot"
Daniel Tarschys, DN Debatt 2002-06-04
Sverige klarar inte av det tuffa tempot i EU-samarbetet. Allt fler
europeiska regler och riktlinjer dimper ner som en överraskning för
de närmast berörda här hemma.
Åtskilliga europeiska
parlament bräcker riksdagen när det gäller grundlighet och
offentlighet i hanteringen av EU-frågor. Vill vi ha något att
säga till om i Europa krävs bättre spaning, vidgat deltagande
och en mer energisk bevakning av EU-frågorna. Annars riskerar vi att
medborgarnas främlingskap inför EU förblir starkt, skriver
professorn i statsvetenskap Daniel Tarschys vid Stockholms universitet.
Majoritet i KU för
regeringens förslag om ändringar i regeringsformen
KU
kompletterar grundlagstexten med en regel att ingen överlåtelse av
beslutanderätt som täcks av grundlag kan ske förrän
riksdagen genom två beslut med mellanliggande riksdagsval har
godkänt en fördragsändring som förutsätter en
sådan grundlagsändring.
Riksdagens Pressmeddelande TORSDAG 30
MAJ 2002
Riksdagen måste ta tillbaka
makten
/grundlagen/
Aftonbladet 24/11 2002
Ändringen av grundlagen innebär inte i sig att makt överlämnas från den svenska riksdagen. Däremot att det går snabbare att ge EU ökat inflytande, om riksdagen så vill.
Tre fjärdedelar av de röstande måste säga ja för att befogenheter ska överlämnas till unionen.
Det får inte gälla principerna för statsskicket eller frågor som täcks av dagens grundlag i övrigt. Om dessa krav är uppfyllda behöver det inte vara ett riksdagsval mellan förslag och slutligt beslut.
Grundlagsbeslutet lägger ett stort ansvar på riksdagen, inte minst på de partier som röstade för. När det framöver blir aktuellt att överföra makt till EU måste det föregås av öppenhet och bred debatt. Det duger inte att utnyttja de EU-vänliga partiernas röststyrka till att snabbt driva igenom beslut.
Statsminister Göran Persson motiverar sitt motstånd mot ett federalt Europa med att demokratin måste vara nationellt grundad. Det betyder att regeringarna ska vara ansvariga inför parlamenten för sitt agerande i Europasamarbetet. Då behövs det både bättre öppenhet från regeringens sida och en mer aktiv riksdag.
Till Medborgare mot EMU
Stockholm
26 september 2002
Kristina Linhahl
handläggare (m) i
grundlagsfrågor och EG-rätt
Tack för Ert brev av den 30 augusti 2002. Bo Lundgren har bett mig besvara det.
Ni undrar om moderaterna avser att vidhålla sitt ställningstagande i fråga om ändringarna i regeringsformen (RF) som riksdagen beslutade om den 13 juni 2002.
Det vilande grundlagsförslaget avser dels en ändring i regeringsformen (RF) 10:2, dels en ändring i RF 10:5.
Moderaterna röstade nej till förslaget om ändring i RF 10:2 eftersom den ordning som propositionen föreslår gör det svårare för riksdagen att samtidigt ställa krav på nationell följdlagstiftning, vilket är oacceptabelt. Propositionen öppnar för en osäkerhet som vi inte kan acceptera. Endast om ett rambeslut presenteras i färdigförhandlat skick och nödvändig följdlagstiftning samtidigt läggs fram för riksdagen kan de fulla konsekvenserna av de tilltänkta besluten överblickas. Att så kan ske är av avgörande betydelse för rättssäkerheten.
Enligt vår mening bör således riksdagens inflytande vid antagande av rambeslut säkras antingen genom att det redan finns en lag som reglerar det som rambeslutet syftar till att uppnå, eller genom att riksdagen får ta ställning till ett rambeslut kring vilket det uppnåtts enighet inom EU och således är slutförhandlat, men som ännu inte antagits av ministerrådet. I dessa fall måste dock nödvändig nationell följdlagstiftning presenteras samtidigt.
Vad gäller ändringen i RF 10:5 var regeringens proposition otydlig. Efter konstitutionsutskottets behandling är det nu entydigt hur överlåtelse av nationell beslutanderätt till EU skall gå till. När det är frågan om sådan överlåtelse av beslutanderätt måste särskilda regler iakttagas. Någon överlåtelse av beslutanderätt som rör statsskickets grunder skall överhuvudtaget inte förekomma. Om fråga om överlåtelse av beslutandemakt som är reglerad i grundlagen skulle aktualiseras, kan någon överlåtelse inte ske förrän grundlagen ändrats i den särskilda ordning som gäller för sådana beslut.
Riksdagens beslut har nu blivit sådant att det möjliggör en konstruktivt svenskt deltagande i EU-samarbetet, samtidigt som bestämda skyddsregler införts för att försvara det svenska självbestämmandet.
Moderaterna avser att hålla fast vid sitt ställningstagande i frågan.
Kristina Linhahl
handläggare i grundlagsfrågor och
EG-rätt
Början till en
författningsdomstol
Jacob
Palme, professor, Stockholms universitet
SvD Brännpunkt 20/7
2002
Lena Hjelm-Wallén skriver på Brännpunkt den 14 juli som argument mot en författningsdomstol "Det är folket i val som skall fälla sin dom över den politik som förs". Men folket i val kan ju bara rösta över den samlade politik som ett parti utövat under fyra år. Kanske väljer man ett parti trots att partiet brutit mot grundlagen därför att andra delar partiets politik är viktigare.
Högsta domstolens beslut i Ramsbrofallet
http://dsv.su.se/jpalme/society/Ramsbro-HD-domen.html
visar
dock att vi redan har början till en författningsdomstol i Sverige.
Högsta domstolen fann nämligen att EU:s grundlagar går före svensk lag, och att det är tillåtet att yttra även annat än "harmlösa" åsikter på Internet.
Högsta domstolen har alltså vågat göra det som politikerna inte klarat av på 20 år (första riksdagsmotionen mot hotet av yttrandefriheten i datalagen avslogs av riksdagen redan för 20 år sedan) - att fastställa att grundlagsregler om yttrandefrihet går före politikernas försök att stoppa yttrandefriheten på Internet.
Kommentar RE:
Ja, det var väl gott
och väl, tror jag, i det här fallet.
Men tänk om det hade
varit tvärtom? Om EU hade haft en uppfattning som vi i Sverige inte
gillar?
Det verkligt intressanta, att Högsta domstolen fann att EU:s grundlagar går före svensk lag, borde få alla att inse och erkänna att EU och EMU inte har som yttersta syfte och resultat att göra det lättare att åka till Mallorca, utan att målet är ett Euroland, där Sverige blir en delstat, Tyskland en delstat och Rumänien, om SvD som SvD vill, en annan delstat.
Vår framtid -
valrörelsens största ickefråga
Barometern
2002-09-21
En fråga har varit ovanligt frånvarande i diskussionen. Vissa säger att det beror på att vi kommer att ha en separat omröstning nästa år. EU och EU:s framtid, med tanke på hur mycket det påverkar oss och våra barn, har varit valrörelsens största ickefråga, trots förra årets svenska ordförandeskap.
Saken är, att vi i riksdagen i våras röstade för en grundlagsändring för att överlämna en del av regeringens makt till EU-kommisionen. Nästa riksdag måste ta ett nytt beslut för att förändringen skall gå igenom.
Av denna anledning hade vi behövt diskutera igenom frågan innan denna nya riksdag valts. Ilskna röster har höjts, som menar, att den vanlige väljaren inte har blivit insatt i frågan och att diskussionen kring riksdagsbeslutet i våras har blivit lagd under lock i valrörelsen.
Vi hade dock också behövt diskutera EU:s framtid i stort. Vilken syn de olika partierna har på samarbetet. Var skall det börja och sluta? Kan vi fortsätta att harmonisera livets alla områden, som vi gjort hittills, med att bestämma gurkors längd, jordgubbarnas storlek och annat? Eller borde vi sätta stopp och kräva en begränsning av EU:s inflytande över oss?
Man är böjd att tycka det senare.
För ett par veckor sedan hölls en sammankomst på IVA i Stockholm, alltså Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien. Där talade Johan Norberg, utredare vid Timbro och författare till boken Till världskapitalismens försvar, om hur globaliseringens andra akt har börjat i och med att främlingsfientliga vågor svept in över Europa som protest mot en konsensuskultur där alla synbarligen tycker likadant.
Även EU-projektet tillhör denna konsensu skultur - alla måste tycka att vi skall fortsätta att integreras till varje pris. Övriga röster och synpunkter göre sig icke besvär.
Norbergs huvudslutsats löd att det måste finnas rimliga begränsningar kring hur stor makt EU ska ha. Om EU börjar ta ut skatter som skall fördelas, menade han, kan vi sluta i en situation där unionen skapar mer spänningar än den löser. Det i sig utsätter kontinenten för påfrestningar som kan äventyra hela grundsyftet med EU: freden.
Norberg har otvivelaktigt rätt i detta. Det måste gå att vara medlem i EU utan att byråkraterna i Bryssel tar överhanden. De går inte att avsätta. Det gör däremot en svensk regering.
Många hävdar att vi är maktlösa mot EU:s apparat, att vi inte har någon möjlighet att påverka. Det är fel! De politiska partierna måste ta upp frågan per omgående för att motbevisa denna uppgivna attityd.
Det är inte meningen att EU skall lösa alla våra problem. Det måste vi själva göra - genom att dra i gång debatten. Omgående!
Statsvetaren Agne Gustafsson uppmanar
riksdagsmännen att göra revolt och rösta emot partilinjerna.
SvD Brännpunkt 2002-11-12
Sveriges riksdag riskerar att rösta bort sig själv när ledamöterna den 20 november tar ställning till ett vilande grundlagsförslag, som i praktiken ger hela makten till EU.
Antas grundlagsändringarna den 20 november blir det fritt fram för EU-rätten att ta över svensk lag och grundlag över hela fältet. Undantaget i lagtexten (RF 10:5) om att överlåtelse inte får ske beträffande principerna för statsskicket är ett konstitutionellt fikonlöv som inte har något substantiellt värde. Detta uttalande är för övrigt ingen rättslig nyhet, då det redan framgår av KU:s betänkande om grundlagsändringen.
Alla bedyranden i proposition och utskottsutlåtande om att de aktuella grundlagsändringarna bara innebär möjlighet till överlåtelse och inte är några konkreta förslag i sak, faller platt till marken. Inför man en möjlighet måste man väl räkna med att den också ska kunna tillämpas!
EU:s överstatliga kompetensutvidgning i smått som i stort har gått med rasande fart jämfört med läget vid Sveriges anslutning 1995. Större delen av besluten i EU:s ministerråd fattas numera med majoritetsbeslut, och medlemsstaternas vetorätt blir med Nicefördraget än mer en chimär.
I samband med konventet om en ny konstitution för EU har betonats de nationella parlamentens ställning och stora värde liksom EU:s demokratiska förankring hos medborgarna.
Den svenska regeringens främsta företrädare har bedyrat, att Sverige inte kommer att medverka till bildandet av något Europas Förenta Stater. Sådana bedyranden har vi hört förut.
Grundlagsändring oroar
väljare
DN Nyhetsplats, reporter Sophie Petzell
2002-09-05
Plötsligt har den pågående grundlagsändringen om EU dykt upp i valrörelsen. Djupt bekymrade medborgare undrar om Sverige är på väg att sälja ut all beslutanderätt till EU.
Folk ringer till tidningarna, talar ut i radions ringa-in-program och frågor ställs till partiledarna - bland annat i en tv-utfrågning av statministern.
Efter en något konfunderande debatt röstade 248 riksdagsledamöter för i juni. En socialdemokrat, en centerpartist, två moderater, en kristdemokrat, 26 vänsterpartister och 15 miljöpartister röstade nej. Nej-röstarna anser att Sverige nu helt säljer ut den egna suveräniteten. Andra hävdar att Sverige avhänder sig den nuvarande vetorätten i det mellanstatliga samarbetet.
- Men detta är ju bara en teknisk förändring, med både livrem och hängslen, säger statsrådet Lena Hjelm-Wallén, ansvarig för regeringens förhandlingar om ett nytt EUfördrag. Detta är ren skrämselpropaganda från EU-motståndarna. Det är inte alls fråga om carte blanche för Sverige att avhända sig all beslutanderätt.
Sverige måste vara berett att överlämna beslutsrätt inom de delar vi gemensamt kommit överens om i fördraget, säger hon. Men detta skall ju sedan för vart och ett av områdena godkännas med tre fjärdedelars majoritet av riksdagen.
(RE: Men utan mellaliggande val det är det nya)
Kristdemokraten som röstade nej är den förre m-ledamoten och EU-skeptikern Björn von der Esch. Han hade redan före riksdagsbeslutet arbetat för en beslutande folkomröstning om grundlagsändringen i samband med valet i september. Också v och mp krävde en folkomröstning.
Men i samband med grundlagsbeslutet vände vänsterpartiet i frågan.
Det blev fem dissidenter, som under riksdagens sista dag i juni uppsökte talmannen Birgitta Dahl och krävde att få de i regeringsformen två stipulerade veckorna på sig för att skrapa samman de likaledes stipulerade 35 riksdagsledamöterna för att kunna begära ett riksdagssammanträde om folkomröstningen.
Birgitta Dahl hänvisade till att det krävs 115 röster för att inkalla en riksdag under sommaruppehållet och förslog att man skulle förlänga den sittande riksdagen ett par dagar medan folkomröstningsivrarna samlade ihop sina 35 namn.
- Grundlagsvidrigt, säger Björn von der Esch, på de två veckorna hade vi lätt fått ihop de 35 namnen. Moderaterna röstade ju nej till ett annat beslut om grundlagsändring i samband med EU och skulle säkert ställt upp.
- Icke, säger konstituionsutskottets ordförande Per Unckel (m). Björn von der Esch missbrukar grundlagen mot bättre vetande. Han till och med undergräver tilltron till grundlagen genom sitt agerande. Han hade inte fått ihop 35 namn.
Men Björn von der Esch (kd), kampanjar vidare och hävdar att Sverige släpper hela sin beslutanderätt till EU samtidigt som han anser att Birgitta Dahl överträtt grundlagen. Han har fått i gång en lång debatt i radions program Klarspråk, han skriver debattartiklar, han annonserar och han säger att han engagerat flera journalister i kampen mot grundlagsändringen.
Riksdagen godkände
maktöverföring till EU
Efter fyra timmars diskussion godtog
riksdagen på torsdagskvällen med 248 röster mot 47 att
beslutanderätt ska kunna överlåtas till EU i många fler
frågor än hittills.
Ett andra riksdagsbeslut krävs efter
valet i höst.
DN 2002-06-14 Reporter Anders Bolling
"Mandatperiodens mest avgörande beslut" eller "helt odramatiskt". Omdömena i torsdagens riksdagsdebatt om maktöverföring till EU spretade lika mycket som inläggen var snåriga.
Under debatten i kammaren kom märkliga allianser i dagen. Kenneth Kvist (v) gav hårda snytingar till miljöpartiets Per Lager, som enligt Kvist inte begripit vad beslutet innebär.
Moderaten Per Unckel förklarade varför hans
parti ingått en ohelig allians med miljöpartiet.
- Det är
egendomligt att så många partier tar så lättsinnigt
på EU:s rambeslut, sade Unckel. Följdlagar måste presenteras
innan riksdagen godkänner rambesluten. Vi får inte börja sladda
på denna punkt.
Per Lager höll med, medan Kenneth Kvist, som gick på tvärs mot sin egen partigrupp, tyckte att denna förändring var bra. Debatten var bitvis snårig.
Talarna slog varandra i huvudet med olika beskrivningar av EU:s tre så kallade pelare.
I KU:s förslag fanns tillägget att överföring av beslutanderätt till EU inte får röra "principerna för statsskicket". - Vi ska då alltså kunna lämna över makten över allt annat. Och vem vet vad det kan bli - skola, barnomsorg, skattepolitik, utrikes- och straffrätt, sade Per Lager. Det är fullständigt oacceptabelt.
Göran Magnusson (s) var kritisk mot dem som i
debatten misstänkliggjort förslaget och fått det till en
"gräddfil" för maktöverföring:
- Beslutet är inte
dramatiskt. Det är en precisering och komplettering.
Exakt motsatt uppfattning hade Björn von der Esch (kd), som menade att beslutet är "mandatperiodens viktigaste".
Han har en huvudroll i något som komplicerat frågan ytterligare: Ett antal ledamöter, främst från miljöpartiet, har velat avgöra frågan i en folkomröstning på valdagen.
Sedan vänstern backat finns inte tillräckligt stöd för detta.
"Vänstern
förvirrad i EU-frågan"
Peter Eriksson och Maria Wetterstrand,
språkrör (mp), Per Gahrton, EU-parlamentariker (mp)
DN Debatt
2002-06-13
I dag fattar riksdagen, på förslag av regeringen, ett beslut om grundlagsändringar som ger EU och regeringen mer makt på riksdagens bekostnad. Dels gäller detta inom utrikes- och säkerhetspolitik samt på de polisiära och straffrättsliga områdena, dels föreslås riksdagen kunna godkänna en ännu inte slutförhandlad överenskommelse inom EU. Förslagen innebär en urholkning av demokratin. I riksdagen har bland annat ledamöter för miljöpartiet försökt samla 35 namn för att väcka frågan om en folkomröstning om grundlagsändringarna. Vi hade räknat med stöd från vänsterpartiet.
I måndags beslutade vänsterpartiets styrelse om partiets hållning i frågan. Resultatet är häpnadsväckande: partiet är totalt förvirrat i EU-politiken. Samtidigt som vänstern i ett uttalande skriver "den föreslagna förändringen i regeringsformen borde underställas folket för beslut", säger de att de "avstår från att ta ställning till frågan om folkomröstning".
Vidare heter det att om ett "yrkande i riksdagen ändå samlar tillräckligt antal namn, så kommer vi i voteringen att lägga ner våra röster" och "vänsterpartiet kommer att rösta mot den föreslagna förändringen av grundlagen vid riksdagsbehandlingen". I konstitutionsutskottet röstade vänsterpartiet med regeringen för förändring i grundlagen.
Vänsterpartiet har förstört en bra och nödvändig debatt om vilken makt EU ska ha. Vänstern och de övriga partierna kan dock inte hindra att frågan om grundlagsändring blir en valfråga. För att en grundlagsändring ska gå igenom krävs två beslut med mellankommande ordinarie riksdagsval. Den riksdag som väljs i september måste därefter fatta exakt samma beslut en gång till. Väljarna kan på valdagen välja riksdagsledamöter beroende på deras inställning till den föreslagna grundlagsändringen. Vänsterpartiet har visat upp en totalt havererad EU-politik. Varför inte låta folket säga sin mening om mer EU-makt, Gudrun Schyman?
Tidstvist om
grundlagsändring
DN 2002-06-11
Reporter Göran Eriksson
Kravet på att låta en folkomröstning avgöra om grundlagen skall anpassas till EU kan behandlas före riksdagens sommaruppehåll, menar talman Birgitta Dahl. Grundlagsvidrigt, tycker kritikerna.
Det är ju hemskt om riksdagsledamöterna skall behöva bryta mot grundlagen sista dagen på året, säger kristdemokraten Björn von der Esch efter att han träffat talman Birgitta Dahl på måndagen.
Enligt regeringsformen skall det ordnas folkomröstning om en tiondel av riksdagens ledamöter, alltså 35 stycken, begär det och en tredjedel, alltså 117 stycken, röstar för det.
Att skaka fram 35 ledamöter borde inte vara något problem. Samtliga miljöpartiets 16 riksdagsledamöter står bakom kravet på folkomröstning, och vänsterpartiets verkställande har tagit ställning för att riksdagsgruppens 43 ledamöter skall stödja förslaget. Alla kommer inte att följa partilinjen, men tillsammans med spridda ledamöter från andra partier ska det räcka.
Riksdagen behandlar förslaget till grundlagsändring på torsdag, riksdagsårets näst sista arbetsdag. De som driver kravet på folkomröstning anser, med hänvisning till regeringsformen, att de därefter har 15 dagar på sig att framställa sitt yrkande.
Konsekvensen skulle bli att riksdagens måste sammankallas under sommarledigheten för att ta ställning i folkomröstningsfrågan. Det skulle ge mycket uppmärksamhet i en fråga som hittills inte engagerat allmänheten.
- Det skulle komma på köpet, säger von der Esch. Och det är bra med allt som kan dra uppmärksamhet till den här jättefrågan.
Problemet för von der Esch är att Birgitta Dahl hänvisar till att hon enligt riksdagsordningen bara måste avbryta sommaruppehållet om 115 ledamöter kräver det. Hon framhåller också att riksdagen hinner behandla ett yrkande om folkomröstning före sommaruppehållet: i värsta fall får man förlänga vårterminen till på lördag.
Men von der Esch underkänner talmannens resonemang: regeringsformens regel om 15 dagar är grundlag, och måste väga tyngre än riksdagsordningens krav på att det krävs 115 ledamöter för att bryta sommaruppehållet.
Dessutom behöver man tiden för att övertyga en tredjedel av riksdagsledamöterna att rösta för en folkomröstning. Det menar von der Esch vore möjligt, om man bara fick mer tid på sig.
Tom T:son Thyblad, som är chef på kammarkansliet, anser att von der Esch har fel. I riksdagsordningen anges hur regeringsformen skall tillämpas, framhåller Thyblad.
- Och han misstolkar regeln om 15 dagar. Den handlar inte om att man skall hinna få ihop namn bakom yrkandet, utan det är en yttersta frist.
Betydelsen av själva grundfrågan, den föreslagna grundlagsändringen om överlåtelse av beslutsrätt till EU, uppfattas på helt olika sätt av de som är för respektive emot förslaget.
- Det är att lägga sig platt för EU, att man öppnar för att överlåta makt på samtliga områden, säger Bengt-Ola Ryttar (s), som är emot förslaget.
Partikamraten och riksdagskollegan Göran Magnusson, vice ordförande i konstitutionsutskottet, tycker tvärtom.
- Frågan är inte av någon större principiell betydelse, den ändrar inte något av det faktiska förhållandet mellan Sverige och EU.
Fakta/Förslaget till ändring av
grundlagen
I dag står det i regeringsformen att Sverige kan
överlåta beslutanderätt till EG, alltså samarbetet inom
EU:s första pelare som framför allt handlar om den inre marknaden.
Regeringen vill ändra till EG till EU, vilket omfattar även de två andra pelarna som rymmer bl a rättsliga och polisiära frågor, samt utrikes- och säkerhetspolitik.
Samtidigt vill man lägga till i grundlagen att överlåtelse av beslutanderätt inte får ske om det handlar om "principerna för statsskicket".
Kommentar RE: Observera att både KU och
talmännen har ett egenintresse i att
grundlagsändringen går
igenom. Därmed kan man med god vilja säga att det brott mot
grundlagen
som gjordes med talmännens och KU:s goda minne vid
ratifceringen av Nice-fördraget "rättas till"
det skedde
fortfarande olagligt när det gjordes, men med den nu föreslagna
ändringen
får regeringsformen en sådan lydelse att
Nice-fördraget nu skulle kunna ratificeras.
Regeringen erkänner att lagligheten i riksdagens
ratificering av Nice-fördraget kan ifrågasättas
Till Sveriges Riksdags
Talmän
Undertecknarna av denna skrivelse ifrågasätter
starkt det riktiga i att Riksdagen skall ta ställning till ett
fördragsförslag som redan har fallit genom att det irländska
folket i en folkomröstning röstat emot fördraget.
Birgitta Dahl kan handla i
strid med grundlagen om grundlagsändringen
Rolf Englund på
internet 2002-06-10
Talman Birgitta Dahl har vi överläggningar hävdat att riksdagsordningens bestämmelser, om att yrkande om beslutande folkomröstning skall göras vid omröstningen, har företräde framför regeringsformens bestämmelser som säger att tidsfristen är typ 14 dagar.
Den som undrar hur det faktiskt
förhåller sig kan läsa följande på riksdagens
website:
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen,
successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen. För att stifta eller ändra en grundlag
finns särskilda bestämmelser, som bl.a. innebär att två
olika riksdagar fattar samma beslut. Dessutom finns riksdagsordningen med
detaljerade bestämmelser om riksdagen och dess arbetsformer. Den har en
mellanställning mellan grundlag och vanlig lag och kan därför
ändras lättare.
Källan härför är: http://www.riksdagen.se/arbetar/demgrund/grund_k.asp
Mer om Birgitta Dahl - Pol Pot and all that
EU-makt kan bli fråga
för folket
SvD 2002-06-06
Sex ledamöter från lika många partier försöker få till stånd en folkomröstning om denna grundlagsfråga på valdagen. För att det kravet ska tas upp till behandling krävs att minst en tiondel av riksdagen, 35 ledamöter, skriver på.
- Det klarar vi lätt, tror Björn von der Esch (kd), en av de sex. De övriga EU-kritiska riksdagsledamöterna är Bengt-Ola Ryttar (s), Lars Ohly (v), Per Lager (mp), Margit Gennser (m) och Sven Bergström (c).
Bakgrunden är den här: På onsdag fattar riksdagen beslut om att ändra grundlagen så att riksdagen kan överföra beslutanderätt till EU i alla frågor "som inte rör principerna för statsskicket". Förslaget väntas få stöd av samtliga partier utom miljöpartiet och vänsterpartiet.
Eftersom det handlar om en grundlagsändring måste riksdagen upprepa sitt beslut efter valet. Onsdagens beslut blir vilande.
Enligt regeringsformen ska en folkomröstning anordnas om minst en tiondel av riksdagens ledamöter kräver det och minst en tredjedel, 117 ledamöter, röstar för i kammaren.
Miljöpartiet har hela tiden sagt nej till regeringens förslag. För några veckor sedan intog vänsterpartiet samma ståndpunkt. De två partierna har tillsammans 59 ledamöter, alltså långt fler än vad som krävs för att väcka frågan. Men det är känt att alla vänsterpartister i riksdagen inte tycker som partistyrelsen.
Regeringsformens bestämmelser
om
beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor
Riksdagen
överlåter makt åt EU
Riksdagens konstitutionsutskotts
majoritet säger ja till regeringens förslag om att riksdagen kan
överlåta beslutanderätt till EU. Men samtidigt sätts en
gräns som innebär att överföringen inte får röra
principerna för statsskicket, uppger TT.
Miljöpartiet är det
enda parti som reserverat sig mot förslaget.
Vänsterpartiets
partistyrelse har sagt nej till förslaget, men partiets två
ledamöter i utskottet har stött det.(2002-05-30)
Det Eviga - We shall fight on the beaches...
Regeringsformens bestämmelser
om
beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor
Generalguvernören av lydstaten
Sverige
Generalguvernör. Tjusig titel. General ger liksom en
känsla av jävlaranamma. Spetsiga mustascher och pondus.
Guvernör. Det låter som om en snygg uniform följer med titeln.
Inte en sådan där spräcklig sak i skogsmullefärger som
kreti och pleti har på sig numera, utan en riktig en. Blodröd,
kanske.
Med epåletter och allt vad det heter, bara det är i
guld.
Generalguvernör av Sverige. Det funkar.(Johan Hakelius)
Otillständigt om
grundlagsändringen
Två dagar mellan bordläggning och
beslut
Rolf Englund på Internet
2002-05-29
Grundlagsbeslut ger EU mer makt
Enligt
förslaget ska EU kunna få beslutanderätt i alla frågor
"som inte rör principerna för statsskicket".
SvD 29/5 2002
Moderaterna reserverar sig mot
grundlagsändring
Lunchekot tisdag 28 maj 2002
Herman Meltzer,
EU-reporter
Ska
unionen i huvudsak baseras på principen om en väljare en röst
eller en nation en röst?
Aftonbladet, ledare 2002-05-25
Det
blir en tunnare modell än den kommissionen och Europaparlamentet
föreslår, men det blir likafullt en form av federalism. Inte
någon perfekt lösning, men hygglig.
Frågan är
alltså inte om EU ska bli en federation utan vem som ska ha makten i det
nya Europa.
Rätt mycket fel om den svenska
grundlagen
Maria Abrahamsson
SvDs ledarsida 2002-05-24
Romano
Prodi, a desperate integrationist
May 23rd 2002 From The Economist print
edition
Europe's bigger nation-states will turn their guns on Brussels's
latest plan for ever closer union
Med länk till Gunnar Hökmark
Romano
Prodi: Dual ambitions
Financial Times, May 23 2002 20:42
Politisk fars i riksdagen om
grundlagen och EU
Björn von der Esch (kd)
ledamot i
konstitutionsutskottet
SvD 2002-05-21
V förkastar ändrad grundlag
för EU
DN, 17 maj 2002 21:41
Regeringens förslag till grundlagsändring för att reglera överföringen av makt från riksdagen till EU kan vara hotat. Vänsterpartiet (v) sade nämligen blankt nej till förslaget på fredagen. Men beslutet är redan hårt kritiserat i partiet.
Förslaget kom till riksdagen i slutet av förra året. Det rör mellanstatligt samarbete inom EU:s så kallade andra och tredje pelare. Där ligger bland annat polis- och rättssamarbete, försvars- och säkerhetspolitik och socialpolitik.
- Enligt förslaget skrivs det in i grundlagen vad som får överföras, och det är bra. Men det underlättar också snabbare överföring av makt inom andra och tredje pelarna till EU, och det är dåligt.
Och i analysen av de två fann vi att det dåliga övervägde, säger Lars Ohly, internationellt ansvarig i partistyrelsen, till TT.
Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkande därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i första stycket. .....mer
Plan
för ärendets behandling i KU
KU18
Planerad behandling i
utskottet: 28.5 Justering 30/5
http://www.riksdagen.se/debatt/utsk/ku/index.asp
Behandling
i kammaren: Planerad bordläggning: 2002-06-11
Planerad debattdag:
2002-06-13 - sju dagar efter vår nationaldag till minne av
Gustav
Vasas seger över Unionen
För mer om
Gustav Vasa och moderat EU-politk, se gärna Englunds tal i
Österåkers kommunfullmäktige
Bra
med grundlagens bakhasor!
Barometern Torsdag 16 Maj 2002
Den nu föreslagna grundlagsändringen, innebärande att beslutanderätt skall kunna överföras inte bara till EG utan även till EU måste beslutas genom den ordning som gäller för stiftande av grundlag. (RE: dvs med mellanliggande val).
Men om Riksdagen godkänner den nu akktuella grundlagsändring kommer det att i framtiden att bli möjligt att överföra beslutanderätt till EU utan mellanliggande val. Eliten behöver inte fråga folket.
Det är det saken gäller.
Vem värnar
rätten?
LO:s Martin Lindblom på SvD Brännpunkt
2002-04-11
Regeringen får inte överlåta
inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter till FN, EU
eller annan stat.
Men ingen tycks bry sig och konstitutionsutskottet tiger.
Sverige har böjt knä för USA och kan knappast betecknas som
en rättsstat längre.
Regeringen förringar
riksdagen
Agne Gustafsson, SvD Brännpunkt 2002-03-19
Riksbanken svär
sig fri
Eva Srejber, Kjell-Olof Feldt, Johan Gernandt och Bengt
Westerberg, Bengt Dennis, Mats Kinnwall, Lars Heikensten:ungefär densamma
som när man har en fast växelkurs, i första hand ett politiskt
projekt, Lena Hjelm-Wallén, prop 72 Grundlagen, Per Unckel
Rolf
Englund i Nya Wermlands-Tidningen
2002-02-19
Sanna och osanna
sanningar
Anders Isaksson
Dagens Industri 2002-02-15
Rundningsmärke får
genomfartsled
Ledare Finanstidningen 2002-02-09
Vill regeringen urholka riksdagens
makt?
Ekots lördagsintervju Lena Hjelm-Wallén, vice
statsminister
Det blir inte mer makt till
Bryssel - tvärtom
Olle Abrahamsson, rättschef i
justitiedepartementet
Dagens Industri 2002-02-08
Offentlig
utfrågning om att överlåta beslutanderätt till EU
Konstitutionsutskottet håller torsdagen den 7 februari en offentlig
utskottsutfrågning om
ändringar i regeringsformen rörande
samarbetet i EU.
Olagligt
godkännande av Nice-fördraget
Rolf Englund i Finanstidningen
2002-02-05
Regeringen skeptisk till
EU:s överstatlighet
Hans-Eric Holmqvist
Statssekreterare
justitiedepartementet
SvD Brännpunkt 2002-02-02
Ovisligt snabb
till verkning
Barometern, ledare 2002-02-01
Lag under lupp
En
debatt om dessa betydande ingrepp i den svenska grundlagen måste
välkomnas.
Här finns all anledning att granska argumenten
för och emot.
Sydsvenskan 1 februari 2002
Cirkus om
grundlagen
SvD-ledare 2002-02-01
Olagligt
riksdagsbeslut
Rolf Englund
Nya Wermlands-Tidningen 2002-01-29
Riksdagen som politisk
statist
Anders Isaksson i Dagens Industri 2002-01-25
Riksdagen
snöper sig
Finanstidningen, ledare
2002-01-23
Sverige
på väg att ge EU mer makt
Ledare i Östersundsposten av
Yngve Sunesson
2002-01-21
Vad ska vi med grundlagen till
när politikerna ändå struntar i att följa den?
Martin Lindblom, chefredaktör LO-Tidningen
Aftonbladet, debatt
2002-01-21
Motion
Av Bengt-Ola
Ryttar (s)
med anledning av prop. 2002/02:72
Ändringar i
regeringsformen – samarbetet i EU m.m.
Motion till riksdagen
av Margit Gennser med anledning av prop. 2002/02:72
Ändringar i
regeringsformen – samarbetet i EU m.m.
Sverker Gustavsson
om prop.72
“Ändringar i regeringsformen, samarbetet i EU m
m”
SvD Brännpunkt 2002-01-13
Kurt Ove Johansson (s)
vice ordförande i KU i
Aftonbladet 98-04-20
Regeringen har
i en proposition till riksdagen redovisat sina bedömningar av de
förhandlingar som ledde fram till Asterdamfördraget. Den 29 april
förväntas Sveriges Riksdag med bred majoritet ratificera detsamma.
Det är inget oviktigt beslut som Riksdagen ska ta. Fördraget handlar
delvis om vårt lands suveränitet.
Moderaterna reserverar sig mot
grundlagsändring
Lunchekot tisdag 28 maj 2002
Herman Meltzer,
EU-reporter
Regeringen kommer att få igenom en grundlagsändring som ger EU mer makt att bestämma över Sverige. Men det blir inte med den enighet regeringen hoppats på. Moderaterna reserverar sig mot den del av förslaget som innebär att EU kan tvinga Sverige att anta lagar utan att kunna påverka det.
Den del av grundlagsförslaget moderaterna inte vill ställa sig bakom innebär att riksdagen godkänner ett rambeslut. Det innebär riksdagen godkänner ett förslag från EU utan att ha sett alla detaljer.
Utskottet väntar med besked
Under hela året har
riksdagens konstitutionsutskott behandlat den här frågan och
moderaterna har blivit allt mer tveksamma trots att de faktiskt godkänt
konstruktionen i författningsutredningens förslag som presenterades i
december förra året.
Under tisdagsförmiddagen var det meningen att riksdagens konstituionsutskott skulle vara klara med hur det kommer att bli. Helt klara blev inte utskottet i dag, men enligt uppgift till Ekot står det nu helt klart att moderaterna kommer att rösta nej till att riksdagen ska godkänna ett beslut som kan tas av EU:s ministerråd utan att de exakta lagtexterna godkänts av den svenska riksdagen.
Moderaterna redan visat sitt missnöje
Moderaterna har
redan demonstrerat att de är mot rambeslut genom att i förra veckan
lägga ner sina röster när riksdagen röstade om ett
rambeslut om en eurpeisk arresteringsorder.
På onsdagen gör moderaterna samma sak en gång till när det handlar om terroristlagar och om tre veckor planerar moderaterna, enligt uppgift, att inte godkänna ett rambeslut i EU om narkotikalagar. Ett ja till de lagarna från moderaterna kommer först när regeringen presenterat ett lagförslag.
Värde i borgerlig splittring
Regeringen får
alltså ändå majoritet för sitt förslag och
väljer att driva igenom det trots att det största oppositionspartiet
inte är med. Förmodligen ser socialdemokraterna ett klart värde
i att de borgerliga är splittrade i den här frågan.
Grundlagsbeslut ger EU mer makt
SvD 29/5
2002
Miljöpartiet har hela tiden varit emot. Det är numera också vänsterpartiet, enligt beslut av partistyrelsen. Men åtminstone en av partiets båda KU-ledamöter, Kenneth Kvist, är av annan mening. Det är därför möjligt att vänsterpartiet inte går emot i KU men röstar nej i kammaren.
Moderaterna godtar denna del av förslaget men kommer troligen, erfar SvD, att reservera sig när det gäller att låta riksdagen godkänna rambeslut från EU som inte har förhandlats färdigt.
Det gör sannolikt även v och mp. För att vara en grundlagsfråga blir majoriteten därmed ovanligt smal.
Regeringen presenterade sitt förslag mellan jul och nyår. Det har diskuterats livligt sedan dess och även väckt kritik utanför riksdagen. Kritikerna menar att det nu öppnas en möjlighet att låta EU besluta över exempelvis svensk välfärdspolitik.
Enligt förslaget ska EU kunna få beslutanderätt i alla frågor "som inte rör principerna för statsskicket".
Otillständigt om
grundlagsändringen
Rolf Englund på Internet
2002-05-29
När man går till riksdagens website för att se vad KU har kommit fram till om grundlagsändringen nås man av föjande besked :
Felmeddelande från Rixlex Du sökte följande:
bnr=KU18
Sökningen gav ingen träff! (Inga träffar!)
Det
kan vara så att Du länkats hit som en konsekvens av en sökning
du gjort från sidan "Behandling och beslut" men att det planerade
dokumentet inte är färdigt än.
Först vid datum för
planerad bordläggning brukar dokumentet finnas tillgängligt
här.
Planerad bordläggning är 2002-06-11. Planerad debattdag i kammaren är bara två dagar senare - 2002-06-13
Detta är fullständigt otillständigt.
Två dagar, det är vad riksdagsledamöter och medborgare får på sig för att sätta sig in i och reagera på den kompromiss som utarbetats av en särskild grupp inom KU.
Det förefallter i dag som om KU:s ledamöter inte riktigt vet vad de, eller rättare sagt Unckel-gruppen, har bestämt om vad som skall gälla vad avser att utan folkets hörande överföra beslutanderätt från Sveriges riksdag till EU:s Bryssel.
Går man sedan till http://www.riksdagen.se/debatt/samplan/index.htm ser man att riksdagen torsdagen den 13 juni inleder förhandlingarna kl. 09.00 men att votering skall ske först efter debattens slut.
Det blir väl på natten (sista natten med gänget, eftersom riksdagen har avslutning nästa dag) när journalister och TV-kameror har gått hem.
Mycket fiffigt. Men helt otillständigt.
Dagen därpå, fredagen den 14 juni kl. 09.00 är det partiledardebatt och avslutning.
Där kommer Göran Persson och Bo Lundgren och Lars Leijonborg och Alf Svensson säkert att klappa sig för sina bröst och säga att det här gick ju bra, trots allt.
Skamligt, det är vad det är.
Majoritet i KU för regeringens
förslag om ändringar i regeringsformen
KU kompletterar
grundlagstexten med en regel att ingen överlåtelse av
beslutanderätt som täcks av grundlag kan ske förrän
riksdagen genom två beslut med mellanliggande riksdagsval har
godkänt en fördragsändring som förutsätter en
sådan grundlagsändring.
Riksdagens Pressmeddelande TORSDAG 30
MAJ 2002
Konstitutionsutskottet har i dag, torsdagen den 30 maj, justerat sitt betänkande om regeringens förslag till vissa ändringar i regeringsformen.
Riksdagens möjlighet att överlåta beslutanderätt till EU
Konstitutionsutskottet säger också ja till regeringens förslag att ändra regeringsformens bestämmelse om riksdagens möjlighet att överlåta beslutanderätt till EU. Förslaget innebär att bestämmelsen ändras så att det blir möjligt att öppna upp för överlåtelse av beslutanderätt inte bara till EG utan inom ramen för allt samarbete i EU.
KU kompletterar grundlagstexten med en regel att ingen överlåtelse av beslutanderätt som täcks av grundlag kan ske förrän riksdagen genom två beslut med mellanliggande riksdagsval har godkänt en fördragsändring som förutsätter en sådan grundlagsändring.
Bestämmelsen kompletterar regeringens förslag om att en överlåtelse inte får röra principerna för statsskicket. Detta stadgande anger, enligt KU, de grunder som Sveriges förhållande till EU under alla omständigheter måste bäras upp av.
Miljöpartiet är emot förslaget eftersom det öppnar möjlighet för att ytterligare politikområden flyttas till det överstatliga området. Partiet framhåller också att det inte finns någon konkret anledning att i dag genomföra ändringen. Miljöpartiet anser att Sverige nu går längre än vad Amsterdamfördraget kräver.
Konstitutionella överväganden i medlemsländerna
I samband med den framtidsdebatt som pågår inom EU kan behovet
av konstitutionella överväganden bli aktuella i medlemsländerna,
skriver KU i sitt beslutsunderlag. Enligt KU kan det för svensk del vara
lämpligt att då mer allmänt överväga hur Sverige ska
beskriva sitt deltagande i EU- samarbetet, inte minst när det gäller
uppgiftsfördelningen mellan EU och enskilda medlemsstater.
Skyldighet att samråda med riksdagen i EU-frågor
Ett enigt KU anser att regeringens skyldighet att samråda med riksdagen i
EU-frågor ska regleras i grundlagen och inte som i dag i
riksdagsordningen.
Riksdagen väntas debattera ärendet den 13 juni.
För mer information ring föredragande i KU Elisabet Reimers, tfn 08-786 44 23.
Förarbeten
Regeringens proposition 2001/02:
Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m.
Konstitutionsutskottets betänkande 2001/02:KU18 Ändringar i
regeringsformen - samarbetet i EU m.m.
