Isolationism i vår tid
SvD-ledare 2001-09-16

Valet av Iain Duncan Smith till partiledare riskerar att ytterligare splittra det konservativa partiet i Storbritannien. Logiken i valet är i och för sig begriplig; en rörelse i kris söker sina rötter och hoppas kunna samla sig igen kring ett starkt negativt budskap med förankring i folkopinionen: nej till den monetära unionen, låt oss stå utanför den europeiska integrationen. Euron har få vänner bland de konservativas kärntrupper. Med tanke på de eurofobiska stämningarna bland partimedlemmarna kunde processen knappast ha slutat annorlunda. Mycket hinner dock hända före nästa val i Storbritannien. De senaste dagarnas förändrade världsbild gör att det inte kan uteslutas att en spekulation i isolationism kan ha framgång. Samtidigt kan relationen till EU och det europeiska projektet visa sig få en helt annan betydelse i en ändrad kontext, särskilt om frågan om eurons införande har klarats av genom en folkomröstning. Elaka kommentatorer har ansett att det finns risk för att väljarna kommer att tro att den förre partiledarens far nu har tagit över. Iain Duncan Smith påminner om William Hague både när det gäller utseendet och den politiska profilen. Och William Hagues tid i ordförandestolen hör som bekant inte till de mer framgångsrika episoderna i det konservativa partiets historia.

Iain Duncan Smith får hoppas på britternas känsla för maktväxling. Tony Blair kommer inte att kunna sitta kvar i evighet.

Mer om Ian Duncan Smith

Mer av SvD

Början på sidan