Politisk tidskrift

Inför folkomröstningen i Danmark: EMU-motståndet växer sig starkt
Lave K Broch i Politisk tidskrift, centerrörelsens idé- och debattorgan, nr 2 2000.

- Den danska EMU-debatten är mer öppen än tidigare EU-debatter och det kommande resultatet i folkomröstningen är mycket osäkert. En sak är dock säker, nej-sidan står starkare än förr kanske till och med starkare än när Danmark röstade nej till Maastrichtavtalet 1992.

Det skriver Lave K. Broch, medlem i mittenpartiet Radikale Venstres styrelse i Köpenhamn, i denna rapport inför danska folkomröstningen om EMU.

Danmark skall folkomrösta om EMU-medlemskap 28 september i år. Det fick danskarna reda på 9 mars. Den danska statsministern var rädd för att resultatet från EU-toppmötet i Nice i december kommer att göra danskarna ännu mer kritiska till EU.

Opinionsunder sökningarna visar inget entydigt resultat om inställningen i EMU-frågan. Den första mätningen efter statsministerns proklamation om folkomröstning gav nej-sidan en seger på tre procent. Det var en sensation eftersom ja-sidan har haft ledningen i över ett år.

Partierna är splittrade i frågan. Förutom socialdemokraterna och kristligt folkparti har alla andra partier tagit ställning till EMU.

Inom socialdemokraterna är motståndet stort fast ingen räknar med ett nej på kongressen. Ett socialdemokratisk nätverk har dock bildats och kommer att driva en kampanj för ett nej.

Kristligt folkpartis ordförande har överraskat ja-sidan och just gått ut och sagt nej till EMU. Det är sannolikt att partiet följer efter. Mittenpartiet radikale venstre har beslutat att gå in för ett ja, men partiet kommer ekonomiskt att stödja nätverket i partiet som förespråkar ett nej till EMU.

De konservativa är också delade även om partiet kommer att förespråka ett ja. Konservativ ungdom går med en stor majoritet över till nej-sidan och inom partiet bildas ett nätverk mot EMU.

EU-glada venstre Danmarks liberala parti har också överraskande fått intern EU-kritik och cirka en tredjedel av partiets väljare räknar med att rösta nej, vilket betyder att över tio procent av väljarna efter folkomröstningen 1998 har skiftat till ett nej.

Lilla EU-glada centrumdemokraterna, som ligger nära tvåprocentsspärren, har ännu klarat sig utan intern EU-kritik.

Vänsterpartierna SF och enhetslistan och högerpartierna framstegspartiet och danskt folkparti tillhör alla nej-sidan och väldigt få inom dessa partier kommer att förespråka ett ja till EMU.

Bilden har ändrat sig sen de senaste två folkomröstningarna och liknar väldigt mycket situationen från 1992 när Danmark röstade nej till EU. Fast skillnaden är att nej-sidan nu också står starkare inom de etablerade ja-partierna och helt otroligt är det att danska MUF kommer att förespråka ett nej.

Den nya och mer öppna partidebatten i Danmark tror jag är mycket viktig för en levande demokrati. Endast en debatt som bygger på respekt och utan fördomar mot de som tycker något annat kan skapa en debatt om innehållet i den politiska frågan. Annars finns det en stor risk för att debatten kommer att handla om personfrågor och liknande. Frågor som inte är avgörande för om EMU är ett bra eller dåligt projekt.

Argumentationen i Danmark har också flyttat sig lite. En respekterad EU-anhängare inom radikale venstre Jørgen Estrup, som nu skall arbeta för UNIDO, gick för nyligen ut och sa att ja-sidan måste våga att ta en debatt om socialpolitik och arbetsmarknadspolitik under EMU-debatten. Jørgen Estrup ställde frågan: ”Vil vi have mulighed for at fastholde vores høje beskatning i et sådant system, hvis vi synes, det stadig er en god idé i relation til et højt velfærdsniveau?” (Berlingske Tidende 27/2 -00).

Andra EMU-anhängare säger också öppet att EMU-frågan är en politisk fråga och inte en ekonomisk fråga för Danmark.

Ja-sidans huvudargument är dock att Danmark kommer att få mer inflytande om man sitter med vid bordet i Frankfurt, att det gynnar den danska ekonomin genom en lägre ränta och högre växt och att vi inte är riktigt med i EU om vi säger nej.

Nej-sidans huvudargument är att EMU leder till mindre folkstyre och att det är ett led i byggandet av en EU-stat samt att det nordiska skattefinansierade välfärdssamhället kommer att hotas av EMU-ländernas försäkringssystem. Dessutom anser inte nej-sidan att Euroland är en fördel för ekonomin. Danmark har länge haft högre BNP och tillväxt än både Tyskland och Frankrike även om Danmark är ett mindre valutaområde. Ett påstående som bankdirektören för en av Danmarks största banker Jyske Bank har framhävt.

Det kan verka som Danmark har en mycket demokratisk och öppen debatt och beslutsprocess om EMU. Relativt sett så behandlas EMU-frågan väl mer demokratiskt i Danmark än i Euroländerna som har gått med i EMU.

Början på sidan - Top of page