|
Berlingske
T |
JuniBevægelsen
highly
recommended
Mandag
Morgen
highly recommended
Folketingets EU-Oplysning
Links/
Dansk Folkeparti: Tænk Dansk og Stem
Dansk - bevar kronen!
Danmark
47 procent, vill övergå till euron
45 procent vill behålla kronan.
När Gallup, som gjort undersökningen, för bara två veckor sedan frågade samma sak, ledde euroanhängarna med 52 mot 40 procent.
Rapport 9 juni 2008
Även Irland och kanske England
Mycket lutar åt att det blir två danska folkomröstningar i höst,
när statsminister Anders Fogh Rasmussen ska hålla sitt löfte att fråga väljarna om de vill avskaffa de fyra undantag Danmark har i EU-samarbetet.
Regeringen tror att det vore oklokt att ha med frågan om eurons införande bland de andra, eftersom danskarna då kan säga nej til hela paketet.
Europanytt 15/05/2008
Folk har en tendens att inte rösta som politikerna vill när det gäller EU.
Kanske är det därför Fogh Rasmussen inte vill tillåta någon omröstning om det nya EU-fördraget (den så kallade konstitutionen).
Så agerar en full-fjädrad taktiker.
SvD-ledare 24/11 2007
Ännu en folkomröstning om euron kommer att hållas i Danmark.
För svenska politiker blir det allt svårare att tiga om EMU.
DN-ledare 24/11 2007
Borg och många andra svenska politiker som av självbevarelsedrift beslutat sig för att inte vidröra frågan om en eventuell folkomröstning vet förstås att ett danskt ja omedelbart skulle föra upp frågan om euron högt på den politiska dagordningen. Fram till dess ligger man lågt.
I dag saknas såväl intresse som beredskap att föra debatten.
Danmark ska hålla en folkomröstning om EU:s nya grundlag den 27 september.
Det sa statsminister Anders Fogh Rasmussen på måndagen.
Ekot 28/2 2005
The Year That Was
From The Wall
Street Journal Europe, 2000-12-29
Taktiska EMU-läxor från Danmark
för Ja-sidan
Mats Hallgren i SvD 2000-10-09
Presskommentarer till Nej-segern i Danmark
Efter nej: Nyt euro-valg om få år
CNN Dk
2000-09-27
Hvis et flertal af danskerne torsdag stemmer nej til euroen, kan
der om få år meget vel blive tale om en ny afstemning. Det
erklærer flere ja-partier i slutspurten op til afstemningen.
"Euroen
kommer jo under alle omstændigheder, og så kan alle vel
efterhånden se, at det er upraktisk med to møntsorter, og at
Danmark bliver til grin, hvis vi ikke er med. Men der skal nok gå en
fire-fem år,"
siger CD's leder Mimi Jakobsen til Berlingske
Tidende.
Kommentar RE:Ja, om man säger Nej nu kan man alltid säga Ja senare, om EMU finns kvar och inte har kollapsat. Men säger man Ja nu så gäller det för alltid, om man inte gör som de tidigare delstaterna i Sovjet och Jugoslavien.
Nej-fløj åbner for euroen
Jyllands-Posten
25/09 2000
Nej-partierne holder en dør åben for euroen. Måske skal vi med på et senere tidspunkt, navnlig hvis Sverige og Storbritannien kommer med, hedder det. »Afslørende«, kalder S-kampagneleder de nye meldinger.
Nej-partierne er åbne for, at Danmark kommer med i euroen på et senere tidspunkt. Jens-Peter Bonde fra JuniBevægelsen mener, at danskerne bør stemme igen, hvis Storbritannien og Sverige kommer med.
»Det er en markant ny situation, og så bør regeringen udskrive en ny folkeafstemning,« siger han, men understreger, at han fortsat er skeptisk over for euroen, som han sammenligner med Titanic.
»Men hvis disse lande forhindrer den i at synke, må vi tage stilling igen,« siger han.
Holger K. Nielsen, formand for SF: »Hvis euroen udvikler sig demokratisk, kan det da godt være, at vi skal være med på et senere tidspunkt.«
Ole Krarup, Folkebevægelsen mod EU, vil heller ikke udelukke, at Danmark en dag er med i euroen: Hvis både Storbritannien, Sverige og ansøgerlandene kommer med, er euroen en succes. Og er den velfungerende, vil der foreligge en situation, som kunne begrunde en ny folkeafstemning,« mener Ole Krarup.
Socialminister Henrik Dam Kristensen, som er kampagneleder for Socialdemokratiet, mener, at nej-sigerne svækker deres egen argumentation med de nye meldinger:
»Det er egentlig utroligt afslørende. Med de udtalelser lægger de deres egne argumenter ned om, at euroen er så skræmmende et projekt. Desuden synes jeg, at det er for vattet, at beslutningen om, hvad der er bedst for Danmark, skal træffes i andre lande,« siger Henrik Dam Kristensen.
452 udenlandske journalister til euro-afstemning
Berlingske Tidende 25. september 2000
Der er ved at være udsolgt til afstemningsaftenen på Christiansborg på torsdag. I alt 452 udenlandske pressefolk har bedt om akkreditering ved Udenrigsministeriet.
Dermed er antallet af mennesker på afstemningsaftenen ved at nærme sig brandmyndighedernes kritiske punkt for hvor mange, der må opholde sig på Christiansborg - ca. 2000 - og derfor er der ikke langt til, at der bliver lukket helt for nye akkrediteringer af pressefolk såvel som alle mulige andre, oplyser Folketinget.
Drude Dahlerup: Om Titanic är på väg ner, är det bättre att sitta i sin egen båt.
Smutsig dansk folkomröstning Aftonbladet 2000-09-24
Jelved: Ingen omgående krise ved nej
Berlingske
Tidende 24/09-2000
Økonomiminister Marianne Jelved (R) tror ikke, at der umiddelbart vil komme et pres på den danske krone, hvis euro-afstemningen ender med et nej.
"Vi kan ikke nøjes med at tage stilling til, hvordan det kommer til at se ud de første 14 dage efter den 28. september. Det her handler om dansk økonomi i årene fremover," sagde Marianne Jelved, da hun søndag deltog i et historisk fælles pressemøde på Christiansborg sammen med lederne fra alle ja-partierne. Det er første gang, alle ja-partierne forud for en EU-folkeafstemning er gået sammen om en sådan anbefaling til vælgerne.
Jämnt inför danska EMU-valet
Från
TT-Ritzau 2000-09-24
Det verkar bli nästan dött lopp mellan anhängarna och motståndarna till ett danskt medlemskap i EU:s valutaunion EMU vid folkomröstningen på torsdag. Det skriver Jyllands-Posten och Berlingske Tidende.
Valforskaren Hans Jörgen Nielsen, vid Köpenhamns universitet, som citeras i bägge tidningarna, säger att det kommer att bli ''ett mycket jämnt lopp''.
Opinionsinstitutet Sonar, som redovisas i Jyllands-Posten, visar att 44 procent av befolkningen skulle rösta nej till ett deltagande i valutaunionen medan 42 procent skulle rösta ja. Fortfarande är dock 14 procent osäkra, men bland dem lutar 7 procent mest åt nej och 4 procent åt ja. Resten vill inte rösta eller lutar lika mycket mot ja som nej.
- Avgörande för utfallet av folkomröstningen blir vem som får sätta dagordningen de sista dagarna, säger Nielsen till Jyllands-Posten.
Nej-sidans försprång, som kulminerade med 49 mot 37 procent förra veckan efter det socialdemokratiska partiets kongress, har i söndagens Gallup i Berlingske Tidende krympt. I undersökningen säger 46 procent nej till EMU medan 43 procent säger ja.
Euro-målinger: Flere vil stemme nej
Jyllands-Posten Offentliggjort den 22/09-2000 kl.07:57
Kun seks dage før folkeafstemningen om euroen viser tre friske meningsmålinger fra Gallup, Vilstrup og Greens Analyseinstitut et klart forspring til nej-siden.
Målingerne fra de tre institutter viser et forspring til nej-siden på henholdsvis otte, 10 og syv procentpoint. Forspringet til nej'et er således større end den statistiske usikkerhed for alle tre målingers vedkommende.
Greens viser for første gang et absolut flertal til nej'et på 51 pct.
Både hos Gallup og Vilstrup står nej-siden til 48 pct., mens ja-siden kan mønstre henholdsvis 40 og 38 pct.
Nej-forspring på syv procentpoint
21. september
2000
Nejsiden har et forsping på syv procentpoint og står nu til 47 pct. af stemmerne ved folkeafstemningen om euroen 28. september. Det fremgår af det seneste Vilstrup "eurometer" i Politiken.
Jasiden står til 40 pct. af stemmerne. 13 pct. af vælgerne endnu ikke har besluttet sig for, hvor de vil sætte krydset på valgdagen.
Målingen, der bygger på 985 telefoninterviews, er foretaget i dagene 17.-20. september.
Den statistiske usikkerhed ved "eurometeret" angives til tre pct.
Ny dagsorden skal sikre euro-ja
Jyllands-Posten
2000-09-20
Socialdemokratiets euro-kampagneleder Henrik Dam Kristensen vil stille fire spørgsmål til alle partier i Folketinget og nej-bevægelserne. Målet er at få debatten om euroen tilbage på sporet efter to ugers nedtur for ja-siden, hvor debatten har fokuseret på folkepensionen og euroens fald overfor dollar. Kursen mod et nej skal vendes.
- Hvis vi får skiftet dagsordenen til det, det handler om, så tror jeg stadigvæk, det kan blive et ja, sagde Henrik Dam Kristensen til Ritzau.
Den socialdemokratiske kampagneleder er tydeligt frustreret over, at nej-sigernes strategi med at flytte fokus væk fra euroen i valgkampen er lykkes. Hverken folkepensionen eller euroens fald har noget at gøre med euro-afstemningen, mener han.
Henrik Dam Kristensen stiller derfor fire spørgsmål til partilederne, som han beder om et hurtigt svar på. Han vil have en forklaring på følgende:
1) Får Danmark mere eller mindre indflydelse indenfor euroen?
2) Sikres danske arbejdspladser bedst udenfor eller indenfor euro-zonen?
3) Er Danmark bedst beskyttet mod valutaspekulation udenfor euroen?
4) Sikres Østeuropas interesser bedst med Danmark udenfor eller indenfor euroen?
Uffe Ellemann: Nyrup skyld i det store nej
20. september 2000
Venstres tidligere leder, fhv. udenrigsminister Uffe Ellemann-Jensen (V), er ikke i tvivl om, hvor ansvaret skal placeres, for at vælgerne i øjeblikket flygter fra euroen af skræk for, hvad en fælles mønt vil indebære af velfærdsnedgang, skriver Ekstra Bladet.
"Jeg tror det er åbenlyst for enhver, at Poul Nyrup Ramussen (S) bærer ansvaret for det store nej-flertal i meningsmålingerne," siger Uffe Ellemann-Jensen.
Ur Carl Bildts veckobrev v 38/2000, 19 Sep 2000 (Danmark och Sverige)
Nyrup allt mer desperat - Östersunds-Posten 18 september 2000
Gallup: Der tegner sig et klart
nej
CNN Dk18. september 2000 06:51
Den seneste euro-meningsmåling fra Gallup, der mandag bringes i Berlingske Tidende, viser et nyt markant dyk for ja-siden. Ifølge målingen er ja-fløjen nu nede på 37 procent, mens nej-siden er oppe på 48 procent.
Flere valgforskere tvivler ifølge bladet på, at billedet kan nå at vende inden folkeafstemningen om ti dage. "Hvis det mønster skal brydes, skal der ske en kæmpe begivenhed som f.eks. et sammenbrud på valutamarkedet - for kronen altså og ikke euroen," siger lektor Hans Jørgen Nielsen, Københavns Universitet
Ur Berlingske Tidenden:
Nederlagsstemningen har nu bredt
sig så meget hos de radikale topministre, at partiets leder
økonomiminister Marianne Jelved for første gang åbent taler
om et nej ved folkeafstemningen om euroen som en realistisk mulighed.
Det samme gør udenrigsminister Niels Helveg Petersen. Det er en stadig tydeligere tendens i flere meningsmålinger, der får den radikale partitop til at reagere. "Nu er vi nået dertil, at der tegner sig et klart flertal for et nej. Derfor er det nej-siden, der må stå til regnskab og forklare, hvad det nej skal bruges til. Og det er ikke rimeligt, at det kun er SFs formand Holger K. Nielsen, der skal forklare sig. Dansk Folkeparti må begrunde, hvorfor man mener, at velfærden er truet," siger Marianne Jelved ved afslutningen af sit partis landsmøde i Nyborg.
Samtidig rettede hun et særdeles hårdt angreb på Dansk Folkepartis leder, Pia Kjærsgaard, for at misbruge folkepensionen i sin kampagne for et nej til euroen: "Det er kynisk og direkte ondt at gøre andre mennesker ondt på den måde," siger Marianne Jelved. Dermed henviser hun til, at en række pensionister - ifølge den radikale leder - bliver opskræmte helt uden grund. Så sent som lørdag aften på landsmødet blev Marianne Jelved ringet op af en pensionist, der frygtede for sin folkepension. "Nej-sigerne taler mod bedre viden. Og det er det værste. Folkepensionen har intet med euroafstemningen at gøre, men man bruger det alligevel i debatten,"lyder det fra Marianne Jelved.
"Det kan godt være, at ja-siden ikke har været fræk og aggressiv nok," siger Marianne Jelved, der nu vil bruge resten af tiden op til folkeafstemningen for at presse på for et svar fra nej-siden.
Politikere raser over TV 2-exit poll
CNN Denmark
Ledende politikere kritiserer skarpt, at TV 2 den 28. september for første gang vil give vælgere mulighed for på selve valgdagen at følge afstemningens udvikling gennem en såkaldt exit poll. Over 10.000 danskere vil fra lidt over middag begynde at melde tilbage til TV 2, efterhånden som de får stemt. Oplysningerne bliver så videregivet på TV og Internet.
Politikere som Socialdemokratiets kampagneleder, socialminister Henrik Dam Kristensen, de radikales gruppeformand Elisabeth Arnold, SF's formand Holger K. Nielsen og Venstres næstformand Lars Løkke Rasmussen opfordrer alle TV 2 til at annullere projektet. De frygter, at demokratiet tager skade, fordi vælgere, som endnu ikke har stemt, kan blive påvirket, hvis de ser, at den ene side fører stort, skriver Politiken.
Indenrigsministeriet oplyser, at der i valgloven intet er til hinder for, at TV 2 sender løbende exit poll.
Alla större opinionsmätningar
ger nu ledningen till nej-sidan inför den danska folkomröstningen om
EMU.
Dagens Industri 2000-09-15
DIs systertidning Børsen publicerar i dag en mätning från Greens Analyseinstitut som ger 49 procent till nej och 44 procent till ja. Gallup var först ut att fånga nej-sidans framryckning.
I går gick nej-sidan upp i ledning hos Vilstrup Research, och i dag går trendbrottet att utläsa även hos Greens. Därmed har nej-sidan befäst en ledning som ligger bortom statistiskt tvivel.
Med bara 7 procent osäkra är Greens mätning den hittills tydligaste indikatorn på utfallet i det danska EMU-valet. Hos de övriga instituten ligger andelen osäkra mellan 15 och 20 procent.
Danske Banks marknadsindikator visade i går att andelen marknadsaktörer som tror på ett ja är nere i 55 procent, jämfört med 90 procent i måndags. Dagens Greensmätning sänker sannolikt den siffran ytterligare.
Nyrup: Stem ja for de svages skyld
På førstedagen af Socialdemokratiets årlige parti-kongres kom statsminister Poul Nyrup Rasmussen med den forventede kraftige opfordring til et dansk ja ved Euro-afstemningen den 28. september.
”Det mest solidariske, vi kan gøre, er at stemme ja,” sagde han til de fleste af de 1500 delegeredes juble.
”Hvis nogle stadig er i tvivl, beder jeg dem lytte til deres erfaring. Tænk tilbage på 70’erne.”
I et interview efter talen med CNN.dk og CNN International uddybede han sin frygt:
”Vi ved jo, hvem det altid går ud over, når der er krise. det er de svage. Så dette er ikke elitens beslutning. Det er folkets. Hvis vi stemmer nej, går det ikke ud over toppen, men folket. Med et nej er der igen åbnet for bl.a. valuta-spekulationer mod kronen,” sagde statsminister Poul Nyrup Rasmussen.
”Det kan kun være i Danmarks interesse, at vi er med, hvor de store beslutninger tages. Det ville ikke være demokrati, hvis vi stod udenfor.
Kun et ja kan sikre de svageste i samfundet,” sagde han.
Nej-siden vinder frem i meningsmåling
Kun godt
to uger før folkeafstemningen har nej’et til euroen for alvor
fået vind i sejlene, skriver Berlingske Tidende i dag.
Med et forspring på fem procentpoint i Gallups måling for anden dag i træk, øjner instituttet en tendens til, at det bliver et nej den 28. september.
Opinionskonsulent Mogens Storgaard Jakobsen, Gallup, siger, at man nøje har gennemgået tallene for eventuelle fejl i forhold til målingen. Og konklusionen er ret klar:
”Meget tyder på, at vi har fat i en tendens i vælgermassen. En bevægelse i retning af et nej. Det bestyrkes af, at vi tydeligt har kunnet mærke den fra midten af sidste uge, samtidig med at euro-kursen dykkede på valutamarkederne.”
En samtidig Vilstrup-måling i Politiken tirsdag viser dog et forspring for ja-siden på to procentpoint.
Skamløst
Socialdemokratiets eurokampagne-leder,
Henrik Dam Kristensen, mener, at nej-siden skamløst har udnyttet
eurodykket til deres fordel. Men han erkender også, at ja-siden har
været for dårlig til at forklare sin mening om eurodykket. Og det
må vi blive bedre til, fastslår han.
Euro-krise vil føre til økonomisk EU-regering
Euroens krise viser at Møntunionen er fejlkonstrueret. For
Danmark er det bedst ikke at være med på rejsen, når Titanic
viser sig at være på vej ned, sagde JuniBevægelsens Drude
Dahlerup på et møde.
Eurolands valutakrise viser at man ikke kan have en valutaunion, uden også at have en politisk union, som mange økonomer har påpeget. Enten lader man euroen fortsætte sit frie fald, eller også må man betræde vejen til en egentlig økonomisk regering, sådan som både den franske præsident og den tyske udenrigsminister har holdt taler om, påpegede Drude Dahlerup.
De nye tyske forslag om flertalsafgørelser også for de direkte skatter er netop et forsøg på at skabe tillid til euroen ved at styre de enkelte deltagerlande med en fælles økonomisk politik.
S og R kan ikke overbevise nej-siden
Socialdemokratiets ja-kampagne har ikke overbevist partiets vælgere.
Partiet er fortsat det mest splittede i EU-spørgsmål. Det viser en
omfattende undersøgelse, som ACNielsen AIM har foretaget for Ugebrevet
Mandag Morgen. Halvdelen af de socialdemokratiske vælgere, der har
besluttet sig, vil stemme nej ved folkeafstemningen om euroen, selvom partiet
igennem tre måneder har kørt en offensiv euro-kampagne.
Massiv euro-tilslutning blandt de delegerede gjorde ikke
indtryk
Dermed kan partiet, der holder fem-dages kongres i Aalborg i
denne uge, konstatere, at det foreløbig ikke har gjort indtryk på
vælgerne, at hele 97 pct. af de delegerede sagde ja til euroen på
den ekstraordinære kongres i foråret.
Også det andet regeringsparti, de Radikale, har problemer med sine vælgere. Af dem, der har taget stilling, vil godt en tredjedel stemme nej.
Marianne Jelved
Referat i DN
2000-09-10
Danmarks ekonomiminister Marianne Jelved tvekar inte om vad som är det viktigaste skälet för ett danskt EMU-medlemskap:
Det viktigaste argumentet är att vi för första gången i vår europeiska historia med den gemensamma valutan har skapat en situation där stora länder inte kan bestämma utvecklingen på de andras bekostnad, där vi fått ett gemensamt regelsystem.
Tidigare var det tyska D-marken och Bundesbank som dominerade och i praktiken ensidigt bestämde penningpolitiken för alla europeiska valutor, menar Marianne Jelved.
Den bästa garantin för en stabil ekonomisk utveckling för Danmark är att vi går tillsammans med många andra länder som för samma ekonomiska politik.
Kommentar RE: Så gott som alla
ekonomer
torde ta sig för pannan när de hör hennes
påståenden.
Klicka här för
att läsa vad Nils Lundgren och Anders Ferm skriver i
Snabbkursen
Dagens Nyheter 2000-09-07
Europas blickar är
riktade mot Danmark. Betydelsen av folkomröstningen den 28 september kan
knappast överskattas. Ett nej ger den svenska nej-opinionen vind i seglen.
Ett danskt och ett svenskt nej minskar chanserna för ett brittisktja.
Vidare kan euron försvagas om tre länder väljer att ställa
sig utanför valutasamarbetet. Och det ger politiska effekter för det
fortsatta europeiska samarbetet.
När bara en månad återstår tills danskarna torsdagen den 28 september i en folkomröstning ska ta ställning till euron visar de många opinionsmätningarna nästan dött lopp mellan de två blocken.
Ur DN 2000-08-29
Under den gångna helgen hölls en sk folkhöring där ett Danmark i miniatyr i form av 362 utvalda danskar under två dagar på Odense universitet fick tillfälle att fråga ut politiker, ekonomer och forskare. Deltagarna representerade ett tvärsnitt av väljarna och de tillfrågades om sin inställning till euron både före och efter utfrågningen.
Resultatet visade att deltagarna stärktes i den uppfattning de redan hade och att den stora gruppen osäkra efteråt fördelade sig nästan lika på ja- och nej-sidan. Men ska man döma efter denna lilla grupp vinner ja-sidan och även de mer omfattande opinionsmätningarna visar att ja-sidan har stärkts under de senaste veckorna och är nu nästan lika stark som när statsministern utlyste folkomröstningen för ett halvår sedan.
Men ja-sidan, representerade av de stora partierna i folketinget med socialdemokraterna i spetsen, har haft några besvärliga månader. Euromotståndarna, främst representerade av Dansk Folkeparti till höger, Socialistiskt Folkeparti till vänster samt Junirörelsen och Folkröreslen mot EU utanför folketinget har haft betydligt större genomslagskraft i medierna. Efter att flera ledande ekonomer sagt att det inte spelar någon roll för dansk ekonomi om Danmark står utanför euron har ja-sidan tvingats att fokusera på de politiska argumenten. ”Att sitta med vid bordet” har blivit ja-sidans mest använda argument, betydligt svårare har de haft att formulera vad detta danska inflytande ska användas till.
Välfärden har blivit ett centralt tema i eurodebatten och risken för att ett fullvärdigt emu-medlemskap ska spoliera den framtida välfärdssamhället är ett argument som används av euromotståndare både från vänster och höger. Ett ja till euron tvingar danskarna att ge upp den skattefinansierade välfärdspolitiken och leder på sikt till en harmonisering av såväl skatte-som socialpolitiken inom EU, varnar motståndarna.
Men det blir ingen harmonisering av socialbidragen och det sitter ingen nere i Bryssel och tar folkpenisonen ifrån oss, sade statsministern, socialdemokraten Poul Nyrup Rasmussen, i Odense i helgen. Han vill mycket hellre diskutera hur viktigt ett euromedlemskap är för de danska företagen och att bara deras framtida framgångar kan säkra välfärdssamhället på sikt.
Statsminister Poul Nyrup Rasmussen (S)
skærpede onsdag tonen i eurodebatten med en voldsom kritik af nej-siden.
Hverken Folkebevægelsen mod EU eller Enhedslisten udelukker, at det kan
komme på tale at droppe den danske fastkurspolitik, som
foreløbig har kørt i 18 år, selv om de begge umiddelbart
mener, at Danmark skal bibeholde den aftale, vi har med euroland.
»Jeg må indrømme, at jeg fik et chok. Så langt
havde jeg ikke troet, at vi skulle komme,« sagde Poul Nyrup Rasmussen.
Der bliver ingen ny, hurtig afstemning om euroen, hvis danskerne stemmer nej den 28. september. Den forsikring kom fra statsminister Poul Nyrup Rasmussen (S) efter to dages debat under socialdemokratiets sommergruppemøde i Ringkøbing. "Et nej er et nej. Et nej vil ikke blive fulgt af en ny afstemning som i '92," sagde Poul Nyrup Rasmussen.
Samling för kronan Krönika av Henrik Dahlsson i Östersunds-Posten 21/8 2000
Dansk EMU-rysare ÖP:s ledarsida (12/8), av andreredaktören Henrik Dahlsson
Euro-lande skal sige ja til dansk udmeldelse
Vil Danmark forlade euroen, kan spørgsmålet
havne ved EF-Domstolen. Men det er hypotetisk, mener justitsministeren.
Euron lockar och skrämmer SvD-ledare 2000-08-07
Danmark har redan röstat nej till emu vid två tillfällen: dels vid nej-omröstningen om Maastrichtavtalet, dels vid ja-omröstningen om Maastrichtavtalet med undantag från bland annat deltagande i emu. Trots att läget nu är helt annorlunda - efter genomförandet av valutaunionen - kan det inte uteslutas att en knapp majoritet av danskarna återigen säger nej.
Den danska ekonomin tickar och går - och är sedan länge knuten till D-marken och nu till euron. En tung grupp ekonomer, de tre vise männen, har bland annat mot den bakgrunden kommit fram till att Danmark inte har särskilt mycket att vinna i ekonomiska termer på ett medlemskap (Summary in english). Därmed har ett av ja-sidans främsta argument urholkats, vilket tacksamt har tagits emot av de ytterkantspartier till vänster och höger som dominerar på motståndarsidan. Där vill man att danskarna skall tänka danskt, men glömmer då bort att landet blir en passiv policymottagare inte bara i penningpolitiskt hänseende, utan alltmer även i fråga om ekonomisk politik. Möjligheten till inflytande är ja-sidans starkaste kort, men mot det sätts skrämselpropaganda om att välfärdsstaten monteras ned och känsloladdade budskap om att ''bevara kronan''.
Hur det går i september är omöjligt att sia om. Om det blir nej är ett skäl att de danska europavännerna också denna gång tycks ha glömt Europa. Alltsedan den första folkomröstningen 1972 har den politiska sidan av saken trängts undan för att inte störa.
Den socialdemokratiske statsministern Poul Nyrup Rasmussen som verkligen vill ha ett danskt medlemskap i emu, talar gärna om ekonomiska fördelar och vikten av inflytande. Däremot talar han, och andra på ja-sidan, tyst om att emu är mer än bara ekonomi, att integrationen fördjupas och att det i sin tur förändrar politiken i EU.
Vågar europavännerna inte tala om det kan opinionen aldrig vinnas.
Kommentar RE: Se t ex
"Democracy in Europe" av
Larry Siedentop
eller andra
statsvetare
Danmarks sak är
vår
DN:s ledarskribent Hanne Kjöller 2000-07-19
Danmarks sak är vår. Åtminstone när det gäller folkomröstningen om medlemskap i den europeiska valutaunionen.
För danskarnas val om dr två månader lär i praktiken göra det aviserade valet i Sverige. Få tror att ett nej i Danmark kan bli något annat än ett nej Sverige. Och just ett nej är vad det ser ut att bli.
Länge låg båda sidorna bredvid varandra i opinionsmätningarna. Mitt emellan fanns en andel osäkra. De osäkra var fortfarande osäkra när det plötsligt svängde mellan sidorna. Det var EU:s aktion mot Österrike som fick väljarna att byta sida.
Med hela två högerpopulistiska missnöjespartier i folketinget som tillsammans drog 10 procent av väljarna i det senaste valet, känner sig danskarna - på goda grunder - hotade av bojkotten. Om EU kan mobba Österrike, vad kan unionen inte då göra med det lilla Danmark, tänkte danskarna och så var det plötsligt inte längre fifty-fifty mellan ja och nej.
Nej-sidan har i dag stöd från 50 procent av väljarna. Ja-sidan av 43,7 procent är osäkra. Nej-sägarna uppskattas ha hämtat fem procent av sina nya sympatisörer från de borgerliga lägret. Det rör sig alltså inte om egentligt EU-skeptiska danskar. Det rör sig om ängsliga eller genuint irriterade danskar.
Formerna för aktionen mot Österrike var ett misstag. Det tycker nog alla, även de som på grund av politisk prestige gör allt för att slippa erkänna det.
Den svåra frågan för statschefer och ministrar i EU är nu hur man ska ta sig ur den rävsax man gladeligen placerade de politiska stjärtarna i utan att först nogsamt överväga konsekvenserna.
En sådan konsekvens kan alltså bli att danskarna säger nej till att vara med i valutaunionen. Och det borde i sin tur leda till att debatten om en inre kärna i EU av länder som vill gå längre i den europeiska integrationen får nytt bränsle.
Danmark har till skillnad från Sverige förhandlat fram ett regelrätt undantag som ger danskarna all rätt att ställa sig utanför. Kanske är det därför det där inte finns någon diskussion som den i Sverige om att ett nej till EMU i förlängningen torde innebära en omprövning av medlemskapet också i EU.
Vid folkomröstningen i september ställs den, politiska dimensionen av EU-medlemskapet på sin spets. EMU står som en symbol för en europeisk integration som danskarna egentligen aldrig riktigt tagit ställning till. När danskarna sa ja till EG 1972 sa de ja till en handelsgemenskap. Så, och bara så, lanserades det europeiska samarbetet.
Nu finns tusentals sidor skrivna om de ekonomiska följderna av att gå med eller stå utanför valutasamarbetet. Där står att Danmark kommer att klara sig bra i EMU och att det kommer att klara sig bra utanför EMU. Därför har debatten - sent omsider - blivit politisk, mer än ekonomisk. Både ja- och Nej-sidan har insett att de inte vinner något på att måla fan på väggen. Kanske något för de svenska politikerna att tänka på inför Sveriges folkomröstning.
Någon gång, någonstans får man betala priset för politisk opportunism. Den debatt som förs inför ett val anger tonen för den som sedan följer.
Det vi kan lära av Danmark är att som man ropar får man svar. Och att det är skillnad mellan att övertala och att övertyga.
Danskar säger nej till euron
DN
2000-07-07 Från TT-Ritzau KÖPENHAMN.
Halva Danmarks väljarkår säger nej till att landet byter till EU-valutan euro, visar en opinionsundersökning som publicerades på fredagen.
Vore det folkomröstning i dag skulle 50 procent av danskarna rösta nej och 43 procent rösta ja till euron, visar en undersökning av Greens Analyseinstitut som dagstidningen Börsen återger.
Antalet tveksamma har krympt till sju procent.
Resultatet är statistiskt säkerställt och ingen undersökning har visat så starkt avståndstagande från det europeiska valutasamarbetet sedan mars, då statsminister Poul Nyrup Rasmussen (s) utlyste folkomröstning.
"Nej till EMU kommer att isolera Danmark"
Ett ja till EMU kommer inte att ändra saker, men ett nej kommer att isolera Danmark och hålla oss utanför. Det sa den danske statsministern Poul Nyrup Rasmussen vid en eurokonferens på torsdagen.
Han sa vidare att om Danmark hade beslutat sig för att skjuta upp en folkomröstning fem år till, och landet då hade stött på en ekonomisk kris, så hade risken funnits att Danmark inte längre uppfyllt kriterierna för ett medlemskap i EMU. "Därför måste vi börja ta debatten nu", sa Poul Nyrup Rasmussen.
Enligt statsministern skulle Danmark med all säkerhet ha högre räntor utanför EMU, med större fluktuationer, och attraktionskraften för investeringar skulle vara mindre. Dessutom visar påverkan från Asienkrisen, jämfört med länder som Portugal och Spanien, att man är säkrare innanför EMU. Ett land med stor offentlig sektor gynnas dessutom mer av EMU än ett land med en mindre offentlig sektor.
"Det är min absoluta övertygelse att Danmark ska delta", sa Poul Nyrup Rasmussen, och tillade att det inte går att vänta och se.
Han ansåg vidare att det inte är relevant att göra en jämförelse med debatten 1992, i samband med omröstningen om Maastrichtavtalet. Då var andra länder mer beroende av det danska beslutet, medan det nu är ett eget danskt avgörande. Då var dessutom euron mer ett teoretiskt element, men nu är euron här "vare sig vi vill det eller inte".
Poul Nyrup Rasmussen konstaterade också att Danmark har haft en fast växelkurspolitik i många år, och detta kommer de att fortsätta med.
Den danska kronan leder mot euron
Folkomröstning -
Ja-sägarna färre. DN 2000-06-22
Motståndet mot att byta ut den danska kronan mot euron växer varje vecka. När tre månader nu återstår inför folkomröstningen om EMU och debatten går till halvtidsvila har ja-sidan tappat mark och har all anledning att oroa sig för resultatet den 28 september. De senaste opinionsundersökningarna, publicerade i helgen, redovisar ett övertag för nej-sidan.
Gallups mätning visar att 46 procent av de danska väljarna nu har beslutat sig för att säga nej till euron medan 42 procent säger ja. Sonar-undersökningen, gjord för Jyllands-Posten visar samma tendens, men skillnaden är mindre: 41 procent för och 40 procent emot. Folkomröstningen om euron är danskarnas sjätte om EU och alla de gamla välkända argumenten för och emot har dykt upp ännu en gång. Ja-sidan, representerad av den socialdemokratisk-radikala regeringen samt de borgerliga partierna Centrum-Demokraterna, Venstre och Konservative har dock haft problem att tränga igenom och har använt en stor del av tiden till att inbördes diskutera om debatten nu skull handla om politik eller enbart ekonomi.
Men liksom tidigare finns rädslan hos ja-sidan att diskutera EU:s politiska utveckling. Mycket energi i den danska EU-debatten har under årens lopp används till att förklara för väljarna vad EU inte är och inte blir till. Den danska nej-sidan är splittrad mellan höger- och vänsterpartier. Euro-kampanjens okrönta nej-drottning är Dansk Folkepartis Pia Kjaersgaard vars nationalromantiska argumentation också varnar för att en anslutning ska rasera det danska välfärdssamhället.
Ett argument EU-motståndarna har använt sedan Danmark gick med i unionen i 1972, men som just denna dag, då en undersökning från WHO placerar det danska sjukhusväsendet på en blygsam 34:e plats bland världens länder, långt efter EU-länder som Frankrike, Italien, Spanien och Österrike, låter en aning ihålig. Vänsterpartierna Enhedslistens och Socialistisk Folkepartis invändningar mot euron handlar främst om minskat danskt självbestämmande. Att säga ja till euron är ännu ett steg mot en europeisk förbundsstat, menar vänsterpartierna.
Mer markant än vid tidigare folkomröstningar är att många traditionellt borgerliga väljare nu är negativa. För många av dessa, tidigare skeptiska väljare, har Österrikefrågan haft en avgörande betydelse. - EU-ländernas sanktioner mot Österrike har gett dessa väljare en konkret anledning till att rösta nej, säger direktör Niels-Jörgen Nehring från det danska utrikespolitiska institutet, Dupi. Österrikefrågan har blivit besvärande för ja-sidan.
Danskarna är de mest negativa inom EU mot sanktionspolitiken, som de betraktar som ett kritisabelt ingripande från EU:s sida mot en enskild medlemsstat. Statsminister Poul Nyrup Rasmussen har en svår sits och avvisar oppositionens krav att Danmark ska agera på egen hand och avbryta de danska sanktionerna. Men internt inom EU lär Nyrup Rasmussen göra allt för att få de övriga regeringscheferna med på tanken att åtminstone lätta på sanktionerna. När debatten åter tar fart i mitten av augusti ska båda sidor ha slipat argumenten. Ja-sidan kan knappast undgå att dra in oron för valautaspekulation och stigande räntor.
Danmarks näst största bank, Unibank, skriver i en färsk euro-analys att just en valutakris kan blir räddningen för ja-sidan. Om nej-sidans försprång i opinionsmätningarna leder till press mot kronan och tvingar den danska riksbanken att höja räntan får väljarna en mycket konkret anledning till att rösta ja, enligt Unibank.
Nej-sidan kopplar greppet inför dansk
EMU-omröstning robert.sennerdal@fti.se
Finanstidningen 2000-06-20
På måndagen kom ytterligare ett par undersökningar som ger nej-sidan en ledning med mellan 1 och 4 procentenheter inför EMU-omröstningen i Danmark den 28 september. Tendensen är att försprånget ökar, men de osäkra kan fortfarande avgöra.
"Många danskar vet fortfarande fortfarande inte vad den här folkomröstningen handlar om och trots allt kan man räkna med att de positiva kommer att bli fler när det blir dags att rösta", säger Anne Burchardt, senioranalytiker vid Unidanmark.
Hon säger att det mesta ändå talar för ett ja, eftersom det finns så starka krafter bakom ja-kampanjen. Näringslivet, arbetstagarorganisationerna och nästan samtliga politiska partier är för ett medlemskap. Endast Socialistisk Folkeparti, längst vänsterut på partiskalan och partiet på yttersta högerkanten, Dansk Folkeparti, är emot EMU.
Ja-kampanjen har hittills riktat in sig på ekonomiska argument för ett medlemskap i EMU. Men Anne Burchardt säger att det nu kommer att ske en förändring i riktning mot mer politiska argument.
I mitten av förra månaden kom en rapport från de "vise männen", en grupp ekonomiska experter, som slog fast att Danmark kommer att klara sig lika bra även om landet inte ansluter sig till euron.
"De ekonomiska argumenten sköts i sank av de vise männen och därför måste förespråkarna i Danmark byta strategi. Många danskar har stort förtroende för experterna och resultatet i opinionsundersökningen kan därför vara färgat av ekonomernas uttalande om euron", säger Anne Burchardt.
Den långa raden av mätningar som visat på att danska folket är mycket tveksamma till ett medlemskap har fått effekt på de finansiella marknaderna. De danska räntorna har rört sig uppåt det senaste året, framförallt när det gäller de korta räntorna. Danmark har ett räntegap på omkring en halv procent till Tyskland när det gäller tvååriga obligationer.
"Den negativa stämningen är redan inprisad i marknaden, så den senaste opinionsmätningen får knappast räntorna att stiga ytterligare. Inte heller ett nej vid folkomröstningen i höst kommer ge något större utslag på räntorna. Men i så fall gäller det för regeringen att övertyga om att de ändå håller fast vid den fasta växelkurspolitiken", säger Anne Burchardt.
Hon tror att det kommer att dröja med en ny folkomröstning i Danmark om det blir en majoritet mot ett medlemskap i höst. I så fall måste Storbritannien och Sverige först rösta ja.
Danskt EMU-val blir en rysare
Resultatet av den danska
folkomröstningen om EMU får konsekvenser även utanför
Danmarks gränser. Källa: Mats Hallgren i SvD 2000-05-29
Om bara fyra månader, den 28 september, går Danmark till folkomröstning om EMU. Att döma av den begynnande debatten och de senaste opinionsmätningarna kan det bli en riktig rysare. Företrädare för såväl ja- som nej-sidan har på känt manér börjat måla upp EMU-frågan som ett val mellan himmel och helvete. En sådan debatt tenderar att gynna den sida som ser ut att stå för icke-förändringen, dvs att Danmark inte ska överge kronan för den gemensamma valutan euro. Det har redan visat sig i opinionsmätningarna. Det är nu nästan jämt iopp mellan ja och nej. Och antalet osäkra stiger.
Tankarna går osökt till en annan dansk rysare, nämligen folkomröstningen om Maastrichtfördraget den 2 juni 1992. Då blev det nej, vilket kastade dåvarande EG in i en konstitutionell kris och (med viss fördröjning) utlöste en uppslitande europeisk valutakris, som så när hade stoppat hela EMU-projektet.
Utgången av den danska folkomröstningen i september i år får sannolikt inte lika omedelbart dramatiska följder för omvärlden. Men ett ja eller ett nej Danmark får ändå konsekvenser långt utanför Danmark gränser.
För det första i Sverige. Här blir, paradoxalt nog, effekterna av ett dansk ja mindre än av ett danskt nej. Om det danska folket säger ja till EMU så stärker det den svenska ja-sidans argument, men troligtvis inte på något avgörande sätt. Om det danska folket däremot säger nej kan det få en avgörande betydelse för Sverige.
Det skulle nämligen inte bara stärka nej-sidans argument utan också sprida en genuin skräck i ledningen för det svenska socialdemokratiska partiet. Den utlovade svenska folkomröstningen skulle ställas på en ännu mer osäker framtid än i dag.
Den danska EMU-omröstningen påverkar även övriga EU. I Blairs Storbritannien, som också står utanför EMU och där en folkomröstning är utlovad, torde effekterna bli desamma som Sverige. Ett ja ger en viss draghjälp för EMU-förespråkarna, men ett nej skjuter folkomröstningen långt in i nästa femåriga mandatperiod (som inleds senast på sommaren 2002).
Men effekterna begränsar sig inte bara till enskilda länder. Utgången i Danmark får följder för hela det existerande EMU och den gemensamma valutan euro. Ett ja från Danmark ökar EMU-projektets prestige. Den välskötta danska ekonomin torde också ge euro-zonen ett tillskott av förtroende, som skulle stärka eurons värde mot dollar.
Ett nej från Danmark är tveklöst en politisk prestigeförlust för EMU. Att samtidigt Grekland är på väg in EMU ökar knappast marknadens förtroende för euron.
Det är mer än den danska kronan som ligger i vågskålen när det danska folket går till omröstning den 28 september.
Danskt ja sviktar om EMU 47 procent emot
Ur DN
2000-05-22 TT-Ritzau
Motståndet mot den gemensamma valutan euron växer i Danmark, enligt en undersökning. Enligt en annan mätning har dock jasidanfortfarande ett knappt försprång.
I en gallupundersökning som Berlingske Tidende publicerade på söndagen är 47 procent av danskarna emot en anslutning till euron.
Bara 43 procent är för, vilket är den lägsta andelen euroanhängare på två år.
Jyllands-Posten redovisade på söndagen också en euroundersökning gjord av Sonar. Den visar att jasidan fortfarande överväger med 43 procent, men den siffran har sjunkit två procentenheter jämfört med aprilmätningen.
Inför folkomröstningen i
Danmark: EMU-motståndet växer sig starkt
Lave K Broch i
Politisk tidskrift, centerrörelsens idé- och debattorgan, nr 2
2000.
Danmark og euroen Konsekvenser ved forskellig tilknytning til eurosamarbejdet
Krax, krax om Danmark, hos Industriförbundet, men bra länkar
Socialdemokratiska EU-projekt /i Norden/
Håkan Hagwall i kolumn på SvD ledarsida 2000-03-16
UDTALELSER,
CITATER OG ARTIKLER FRA Økonomer som fraråder ØMUen
af Sune Lyster, civiløkonomstuderende i Århus
Europæiske økonomer
Åbent brev til EUs
regeringschefer fra 331 europæiske økonomer, som fraråder
ØMUen
ØMUen kommer for tidligt, underskrevet af 164 tyske økonomiprofessorer
Sedan statsminister Poul Nyrup Rasmussen i
början av mars offentliggjorde datum för folkomröstningen har
ja-sidans försprång minskat.
Källa: DN 2000-04-30
Den senaste Gallup-mätningen, gjord för Berlingske Tidende, och presenterad efter påsk visar i stort sett dött lopp; 46 procent av väljarna säger ja, 44 procent nej. Skillnaden mellan de båda sidorna är för liten för att vara statistisk säkerställd.
Socialdemokraternas ledning kan däremot glädja sig åt att de egna väljarna i allt högre utsträckning , 52 procent hos Gallup, accepterar euron. medan motståndet växer inom de borgerliga partierna.
Men de kommande månadernas debatt blir avgörande, mycket tyder på att motståndarsidan hittills har lyckats bäst.
Dansk Folkeparti har varit mest aktiv och valde att lansera sin euro-kampanj, "För kronan och fosterlandet" den 9 april, årsdagen för tyskarnas ockupation av Danmark, vilket väckte stark kritik. Partiet och partiledaren Pia Kjaersgaard fokuserar enligt känt mönster på danskheten.
Ekonomiminister Marianne Jelved kritiserade i veckan nej-sidan för att ha flyttat fokus från ekonomiska frågor till mer känsloladdade ämnen som förlorad suveränitet och rädslan för att pensioner och andra sociala förmåner ska förringas.
- Till skillnad från tidigare har vi denna gång ett avgränsat ämne, euron, att ta ställning till. Den existerar redan. Vi känner till konsekvenserna av att vara med och inte vara med, säger ekonomiministern till Berlingske Tidende.
Ekonoministerns uttalande väckte ilska hos euro-motståndarna. Ett emu-medlemskap kan inte undgå att få politiska konsekvenser, menade t ex Socialistisk Folkeparti.
Så trots att den danska kronan i realiteten redan är knuten till euron kommer debatten de närmaste månaderna säkerligen i stor utsträckning att handla om danskarnas ambivalenta förhållande till hela EU-projektet.
Chefredaktören för den socialdemokratiska morgontidningen Aktuelt, Kresten Schultz Jörgensen, förklarar också danskarnas växande euro-skepsis med känslor snarare än förnuft.
"Det är precis som i varenda en av de senaste tre decenniernas EU-folkomröstningar. Det tvivel folk känner inför hela den europeiska integrationen handlar om känslofrågor som aldrig kan avgöras i en duell med rationella, ekonomiska argument. Det gäller även den kommande omröstningen där socialdemokratins ja bara får en konstruktiv betydelse om det motiveras med värdemässiga och kulturella argument", skriver han inför söndagens s-kongress.
Trots den massiva uppbackningen bakom euron bland ledande socialdemokrater finns det också nej-sägare bland de 450 röstberättigade delegaterna på extrakongressen i Odense. De är missnöjda och anser att de hittills, trots löfte om en rättvis behandling, på alla sätt har behandlats snålt av partiet. Nu kräver de att få tillgång till 200.000 danska kronor av partiets eurobudget på minst fem miljoner men partiledningen är avvisande.
En majoritet av LO-förbundens medlemmar är också negativa till euron men trots detta har LO och en majoritet av medlemsförbunden ställt sig positiva till fullt danskt medlemskap i valutaunionen.
Ytterst få enskilda fackförbund är dock villiga att satsa pengar på att föra en ja-kampanj.
Klaus Hækkerups euro-modstand vækker opsigt 11. marts 2000
Det socialdemokratiske folketingsmedlem Klaus Hækkerup siger nej til euroen, skriver Frederiksborg Amts Avis lørdag. Selv om der i Socialdemokratiet er en voksende opbakning til EU's fælles mønt, er der også socialdemokrater, der hellere vil beholde kronen.
Siden 1972 har Klaus Hækkerup ved hver eneste afstemning om først EF og siden EU stemt til fordel for et udvidet europæisk samarbejde, men ved ØMU-afstemningen den 28. september vil han stemme nej.
"Problemet er, at vi i Danmark ikke har fastlagt rollefordelingen mellem EU og nationalstaten Danmark. EU tiltvinger sig mere og mere magt, og ØMU-samarbejdet vil betyde en yderligere svækkelse af den danske selvstændighed," siger Klaus Hækkerup til avisen.
Han så derfor gerne folkeafstemningen udskudt i fem-syv år.
Frank Dahlgaard
Folketingsmedlem
for Det Konservative Folkeparti i Østre Storkreds fra 21. september
1994.
Genvalgt i marts 1998.
Ekskluderet af partiet d. 16. juni 1999
på grund af modstand mod unions-udviklingen i EU.
Herefter
løsgænger i Folketinget.
Trots den svenska kronrisken är svenska långräntor nu lägre än de danska och under fredagen sjönk den svenska ränteskillnaden mot Tyskland till den lägsta nivån på över ett år.
Kommentar RE: OBS att "ränterisk" även kan vara en "räntechans".
Dagens Industri 2000-03-04
Ränteskillnaden mellan Sveriges tioåriga statsobligation och den tyska motsvarigheten noterades som lägst 26 punkter (hundradels procentenheter). Det är den lägsta nivån sedan 5 januari 1999, då räntegapet var 21 punkter.
Danska långräntor har länge varit lägre än de svenska. Den främsta orsaken är att Danmarks valuta är knuten till euron medan den svenska kronan flyter och medför en valutarisk för investerare som satsar på svenska värdepapper.
Danmark tyngs även av spekulationer om att folkomröstningen om EMU ska hållas redan i september, mot som tidigare sagt slutet av 2000.
Drude Dahlerup i SvD 2000-01-25
International press about No-victory in Denmark
Where Denmark Leads
By Helle
Bering, editorial page editor of The Washington Times.
Financial Times Special report: Danish Referendum
From "More than money at stake in Denmark's referendum"
By Alan Judd, Daily Telegraph 2000-09-25
Virtually the entire Danish political and media establishment is lined up on the "yes" side.
Against it are a few independently minded politicians from various of Denmark's impeccably democratic political parties - labelled extremists of the Right and Left by the BBC - and enough of the Danish people to constitute a possible majority. They are uneasy about the economic consequences of joining the euro and, perhaps more viscerally, about the longer-term consequences for the management of their own affairs.
To counter the argument that membership of the euro would give foreigners the right to interfere with Denmark's generous welfare system (as with British pension provisions), Mr Rasmussen proposed to seek letters from all the other 14 EU members promising not to. This was ridiculed, uniting not only the "no" campaigners, but even his own supporters against him.
He was forced to climb down and seek, instead, signed pledges from Danish political parties not to tamper with welfare. That is, of course, meaningless since economic and monetary union (of which the euro is the necessary precursor) means that unelected foreign bodies would have control of all Danish fiscal and economic affairs in the interests of the wider union.
Quite apart from the damaging increase in social and labour regulation that these will involve (much of it not, as our government claims, subject to veto, because it will be presented as an internal market matter), there are major legal and constitutional issues that strike at freedoms at the heart of both the Scandinavian and British constitutional inheritance.
In April, the European Parliament passed resolutions concerning the recognition, funding and suspension of political parties. One article of the proposed charter of rights speaks of limitations on freedoms in order to meet "objectives of general interest being pursued by the union". A subsequent article, headed "Abuse of Rights", forbids EU citizens from campaigning to change the charter.
Article 52: Prohibition of abuse of rights Nothing in this Charter shall be interpreted as implying any right to engage in any activity or to perform any act aimed at the destruction of any of the rights and freedoms recognised in this Charter or at their limitation to a greater extent than is provided for herein.
http://www.telegraph.co.uk/et?ac=002549632124328&rtmo=gwNwNklu&atmo=gwNwNklu&pg=/et/00/9/21/nchar421.html#
Corpus juris proposals are intended to lead to an EU-wide legal system that could involve the suspension of habeas corpus and trial by jury. At the EU summit in Portugal this year, it was agreed that an EU force would be established "for restoring public order" outside the EU - to start with, anyway.
Now, all this can be reassuringly dismissed as being "merely declaratory" or subject to veto, but the drive towards European union by those who want it ensures that policies conducive to union eventually go through. Thus, policies may be put under the jurisdiction of the European Court of Justice, part of whose remit is to further and deepen union.
Or they may be defined as measures concerning "freedom, justice and security" which, if the European Parliament resolution of April 12 were adopted, would be subject to majority voting. Despite what our Government now says, there could then be no veto of corpus juris while the proposed "Europa-Korps" could one day be deployed to quash anti-EU risings on the streets of London or Copenhagen.
When Mr Blair wrote recently that he envisioned a Europe that was "neither a super-state nor a free trade area, but an open community of democracies based on the rule of law and values of liberty, openness and social justice" he was being either naive or mendacious. That is not how most of the continentals, the European Commission and the European Parliament see it.
We, like the Founding Fathers of the US, believe rights and freedoms to be self-evident truths. We think we have them already and the attempt to "give" them to us by those who at the same time legislate to remove them whenever they think necessary, is deeply repugnant.
Behind the arguments about the krone and the euro lies a sense, among many Danes, that this incremental renunciation of the right to choose is an inevitable consequence of ever-deepening union. On Thursday they could light a beacon for us all; if not, we shall have to carry the torch by ourselves.
From The Economist 2000-09-23
If,
on September 28th, Danes say yes, the continent’s single currency will get
a big boost. Those across Europé who favour “ever closer
union” will say that Sweden and Britain are now bound to join the currency
- and that momentum for tighter integration across the EU will be recaptured.
If the noes win, a debate about the Union’s future shape is likely to
ensue with renewed vehemence.
Danes decide, FT-leader, September 22
It's Time to Tell the Truth About
Joining the Euro
By Roy Denman, International Herald Tribune September
19, 2000
Denmark's Vote on Euro: Emotions Over
Economics
By John Vinocur International Herald Tribune September 18,
2000
When Denmark votes next week on whether to join or reject the European Union's common currency, the ballot says the issue is the euro. But the most essential question has become the national identity of a small place, and its fears that more EU integration may blur its own sense of self beyond recall.
The matter of what money Denmark uses comes out as a subordinate concern - and, in a sense, limits how legitimately the result of the referendum can be extrapolated into a kind of plebiscite on the management of the euro, or a vote of confidence in Europe's unified monetary future.
The reality is that from the birth of the single currency, Denmark's currency, the krone, has been effectively pegged to the euro through an agreement between the Danish national bank and the European Central Bank that will continue regardless of a negative vote on Sept. 28.
While polls indicate that the decline of euro appears to have strengthened sentiment here against the common currency - the ''no'' vote had 44 percent, compared with 40 percent for the ''yes'' vote in the daily Gallup poll on Sunday - the krone has tracked the euro in its descent against the dollar.
The distance of the substance of the vote from the ballot question goes further. When an independent advisory council of Danish economists, called the wise men, reported to the government after the referendum was announced in March, it said the issue was ''linked more to political considerations than economic factors.'' Gains for the Danish economy from joining the European monetary union, the advisory council said, ''are not expected to be very significant.''
The wise men found that those possible advantages would depend on whether they outweigh ''the costs of definitively giving up'' independent policy-making. And they left that question without a direct response.
So, regardless of what is read into the referendum's outcome by the markets, or the camps battling or supporting the euro in Britain and Sweden, the two other EU members still debating participation, many Danes acknowledge that their discussion is increasingly diffuse and emotional, concentrated on issues of centralized and decentralized power, and less and less about currency.
''It's not about the euro at all,'' said Jacob Buksti, transportation minister in the Social Democrat-led government, which is supporting a ''yes'' vote. ''It's about everything else concerning the European political project.''
It is also the sixth time that Denmark has faced a referendum on its relationship to the European Union in the past two decades. With the country's experience of rejecting deeper involvement, without the threat of exclusion or any particular loss in influence in the community, and then reversing field to say ''yes'' in a subsequent referendum, voters may believe that there is a premium in choosing to stay away from a new level of integration with the EU.
In theory, joining the euro is an irreversible choice; while in part of Denmark's mind, reinforced last week by assurances from the European Central Bank that voting would take place without risk to the krone's peg, a ''no'' vote can easily serve as a holding pattern until the next referendum.
Mr. Buksti, a former Social Democratic parliamentary leader, said he believed that Denmark, a nation of 5.3 million people, was deluding itself with the idea that it could withdraw from Europe's strong currents and sit alone telling itself it had the most perfect democracy in the world.
''We have a kind of national masochism in which we go into the garden, put up the flag, drink our beer, and hope everything else will go away,'' he said.
This instinct, Mr. Buksti added, comes down to susceptibility to the idea that any additional handover of Danish prerogatives to European decision-making will destroy the Danish essence.
In terms of voter sensibility, the palpable result is concern about the survival of Denmark's welfare state, which ''no'' proponents insist would be watered down through harmonizing legislation linked to the European monetary union.
The ''yes'' side groups the big, traditional political parties, the Social Democrats, Conservative, and Liberals, virtually all the business and investment community, and almost the entire media.
The ''no'' faction includes the Red-Green Alliance, the far-right People's Party, the independent June Movement, and a brew of diverse ingredients representing strong support from women, young people and a number of pensioners.
The groups opposed to the euro like to fashion the ''yes'' supporters as the country's elite, while they characterize themselves as defenders of Denmark's individuality against the centralization of the European Union. As the line goes, the EU is far less democratic than Denmark, and essentially run by Germany and France. The argument's strength is spoken for by the poll results, but of all the country's consecrated figures of authority and reverence, there are virtually none who are active ''no'' campaigners.
Inger Johansen, of the Red-Green Alliance, a parliamentary party, commenting on what looks like a sociological split, said: ''It's just not the upper-middle-class thing to do. In university settings, there are a lot of people who are scared to show their face on the issue. For them, 'no' isn't quite respectable.''
But it is a looming, contradictory reality, with many shades of doctrinal and personal difference, from voting ''no'' while supporting Denmark's links to the European Union, to hoping rejection of the euro would be a conclusive step toward an exit from the community. The personal contradictions go deep in a small country. Hans Engell is editor of Ekstrabladet, a raffish Copenhagen tabloid and the only major newspaper calling for a ''no.'' A former Conservative defense and justice minister, Mr. Engell has bracketed himself out of decisions on the paper's editorial line because he says he will vote ''yes.''
''The reason for my vote is simple,'' he said. ''If you choose to isolate yourself, it doesn't mean that developments won't affect you, but it does mean you won't have any effect on them.''
Trine Pertou Mach works in Brussels as a policy officer assigned to the preparation of the Intra-Government Conference, the European Union's current attempt to modernize its organization so as to permit its enlargement into Eastern Europe. Yet, as a member of the board of the June Movement, she opposes joining the European monetary union.
''We're very European-minded,'' she said, ''but people see this vote as an opportunity to say we don't want any more integration. We stop here.''
Last week, the polls moved sharply against the supporters of the European monetary union, with the gap in favor of rejection moving outside the margin for statistical error.
BBC: The President of the European Central Bank, Wim Duisenberg, has put his weight behind Denmark's ailing pro-euro camp ahead of a referendum later this month to decide whether to join the European single currency .
Opinion polls on Friday suggest the Danes will vote to keep their own currency, the krone, and reject the euro when they vote on 28 September.
Opponents of the euro have said membership would force harmonised tax and spending rules on the government and threaten the country’s cherished social security system.
But in interviews with Danish newspapers, Mr Duisenberg said it was possible to have a single currency and still have different levels of taxation.
”In the United States there are 50 different tax systems, one for each state, and yet there is but one money [the dollar],” he told the Jyllands-Posten newspaper.
Our business correspondent says the prospect of a Danish ”no” vote is worrying euro-zone policy makers who fear rejection could trigger a further run on the troubled currency.
To be or not to be against the krone
BY MARTIN FLETCHER, The Times, September 16 2000
As Denmark's euro referendum draws near, Vita Andersen, a mother and nurse, is suffering the same agony of indecision that afflicted Hamlet, the most famous Dane who never lived.
To join or not to join the European single currency and abolish the Danish krone: that is the question facing her 1,000-year-old nation, and so close are the polls that the outcome could rest on whether a few thousand undecided voters like Mrs Andersen say ja or nej on Thursday week.
In 1992 this nation of 5.3 million people rejected the Maastricht treaty by a mere 25,000 votes.
Mrs Andersen and her family live in a comfortable, red-brick bungalow in an American-style suburb of Herning, an industrial town in the heart of rural Jutland that elected Poul Nyrup Rasmussen, Denmark's Prime Minister, to Parliament.
Like all proud Danes, they have a pole in their garden for the national flag, and take this vote about their future extremely seriously. There is a pile of campaign leaflets on their coffee table. They search the Internet for information and discuss the issues over meals. They are utterly representative of Middle Denmark.
Mrs Andersen's husband Ole, a soldier working for Nato, has already decided to vote "no", though he is a supporter of Mr Rasmussen's ruling Social Democrats. He detects something rotten in the state of Europe. He thinks Brussels already has too much power.
He sees the euro as the next step towards a United States of Europe dominated by the French and Germans, and for him the European Union's interference in Austria's internal affairs was the final straw.
"I don't think they can decide everything in Brussels and that's the way we are going now," he explained. Vote "yes", he predicts, and in another 30 years Denmark will hardly exist.
Marene, Mrs Andersen's 18-year-old daughter, who is a student and first-time voter, chides her father for being old-fashioned. She will certainly vote "yes". She believes Denmark is too small to survive alone in the modern world, and sees the EU as one big opportunity for her generation. "We're such a small land, and if we vote 'no' we'll be all alone."
That leaves Mrs Andersen caught in the middle. She sees practical advantages in joining but fears her nation will lose its independence. "A lot of people are saying 'yes' with their heads, and 'no' with their hearts," she observes.
Ominously for the Government, she is presently inclined to vote "no" because she believes, like many other Danes, that the EU will try to harmonise taxes and force Denmark to dismantle the costly but cherished welfare system for which she works.
Denmark's political leaders all promise the welfare system is secure, but Danes no longer trust a political elite that has from the outset insisted that the EU was strictly about economic co-operation, not political union.
As Hamlet put it: "One may smile, and smile, and be a villain."
Danish PM ’worried’ over euro
vote
FT, September 14, 2000
Denmark’s prime minister on Thursday put his chances of winning the campaign to take Denmark into the European single currency at no better than 50-50, following a new surge in euro-scepticism and the plunge in the euro.
With just 14 days to the September 28 poll, an embattled Poul Nyrup Rasmussen admitted the fall in the value of the euro could hardly have come at a worse time. He said it would have a negative impact on ordinary people who did not understand the workings of the financial markets.
The last four Gallup polls have given the anti-euro side 45 per cent of the vote, against 40 per cent for supporters of the single currency.
Denmark is the first country to have a referendum purely on the euro.
Mr Nyrup Rasmussen said he would be concerned about the impact of a No vote on Sweden and UK, which are both set to hold euro referendums in the next few years.
”I feel a responsibility to my good friends over there. Goran Persson, the Swedish prime minister, has said it will make it harder to convince Swedes of the benefit of a Yes, and I agree with him. The same goes for the UK.”
The prime minister said Danes faced higher mortgage payments and job losses if there was a No.
He said there were no concrete plans for emergency measures to counter a possible currency crisis, but stressed that his government would act speedily if needed.
He would not resign if the vote went against him.
Mr Nyrup Rasmussen admitted that his campaign had been more difficult than anticipated.
Danish PM ’worried’ over euro vote
FT, September 14, 2000
Denmark’s prime minister on Thursday put his chances of winning the campaign to take Denmark into the European single currency at no better than 50-50, following a new surge in euro-scepticism and the plunge in the euro.
With just 14 days to the September 28 poll, an embattled Poul Nyrup Rasmussen admitted the fall in the value of the euro could hardly have come at a worse time. He said it would have a negative impact on ordinary people who did not understand the workings of the financial markets.
The last four Gallup polls have given the anti-euro side 45 per cent of the vote, against 40 per cent for supporters of the single currency.
Denmark is the first country to have a referendum purely on the euro.
Mr Nyrup Rasmussen said he would be concerned about the impact of a No vote on Sweden and UK, which are both set to hold euro referendums in the next few years.
”I feel a responsibility to my good friends over there. Goran Persson, the Swedish prime minister, has said it will make it harder to convince Swedes of the benefit of a Yes, and I agree with him. The same goes for the UK.”
The prime minister said Danes faced higher mortgage payments and job losses if there was a No.
He said there were no concrete plans for emergency measures to counter a possible currency crisis, but stressed that his government would act speedily if needed.
He would not resign if the vote went against him.
Mr Nyrup Rasmussen admitted that his campaign had been more difficult than anticipated.
Labour is lying about Daniel Hannan
By Ambrose Evans-Pritchard, Daily Telegraph 2000-09-08
The voters know it’s not the economy,
stupid
Britain should learn from the experience of Denmark that joining
the European single currency is a political issue
Denmark’s decision
The
government is in real danger of losing next month’s referendum on joining
the single currency, writes Quentin Peel. Financial Times, August 16, 2000
Pro-euro Danes cannot find one good
reason
BY PHILIP WEBSTER, POLITICAL EDITOR The Times, 2000-08-14
A Danish signal
FT Editorial comment, July 24, 2000
Recent opinion polls suggesting that the Danish people will in September vote "No" to joining the euro make depressing news for those committed to the European project.
Denmark's prosperous economy has little to lose from joining the single currency, and in the long term something to gain, by eliminating the risk of currency instability and opening the economy to the benefits of financial transparency in a large economic area.
The country's political leaders generally favour joining and business is enthusiastic. It therefore seemed to the euro-optimists that the Danes were well placed to prepare the way for Sweden and then the UK to join.
But now the people of Denmark are showing a strong vein of scepticism; and almost all the opposition is political rather than economic. The Danish currency and interest rates have, after all, moved in lockstep with those in the euro-zone for many years. So in or out, the Danish economy would enjoy the benefits of free trade and a stable exchange rate.
Danish voters therefore face a very different economic landscape compared with those in Britain where the pound has swung unpredictably against continental currencies and short-term interest rates are still a long way from convergence.
But, as in Britain, many Danish eurosceptics believe, wrongly, that joining the euro-zone would threaten their political independence. Denmark would not cede any important economic freedom and would be under no additional political constraints if it were to vote for entry in two months' time.
Nevertheless the birth of the euro was seen by many, particularly in France and Germany, as a stride in a grand political journey towards closer European integration. The euro's friends must not fudge this fact, as they have been tempted to do in the past. They must make the case not just for the economic benefits of a stable, low-inflation, single-currency area, sharper competition and closer economic ties; they must also engage with the vision of closer political union, explaining that the euro need not mean increasing interference from Brussels nor dominance by the central powers.
Closer economic union does require co-operation. But that should not lead to the erosion of sovereignty over matters best decided by each nation.
Although it is difficult to draw such distinctions in the heat of a campaign, pro-Europeans ignore these wider issues at their peril. In Denmark there is still - just - time for a broader case for euro-entry to be mounted. In Britain it is not time, but political courage, that seems to be in short supply.
The Danish euro-wobble
The Economist
2000-07-22
The Danes have never been counted among the EU’s leading enthusiasts. Now half-heartedness seems to be turning to scepticism as they wonder whether they should adopt Europe’s single currency, the euro; they will give their answer in a referendum on September 28th. Denmark’s europhiles have three-quarters of the country’s members of parliament behind them. They are backed by the government, the main opposition parties, big business, many trade unions and most of the country’s economists. Yet they are struggling to persuade the voters to ditch their krone.
An opinion poll published this month suggests that the antis now have half of all voters with them, whereas the pros have some 43%. This is the first reputable poll to put the antis in an outright majority. Other surveys indicate that of those voters who previously said they were undecided more are now saying no to the euro.
Why the trend against it? Many Danes view the referendum not as a simple choice between the euro and the krone but as the thin end of a wedge that will lead to Denmark’s submergence in a United States of Europe. Moreover, Danes are by and large prickly about their sovereignty; they hate the idea of handing over more power to what they call “faceless Eurocrats in Brussels”. Some left-wing Danes fear the euro will weaken their kindly welfare system.
Most Danish arguments for a yes are economic. Joining the euro, says the government, will safeguard the economy - and Danish jobs. But opponents point out that the Danish economy has done well for the past six years - without the single European currency. Unemployment is at its lowest for a generation, exports are booming and the economy is growing nicely. So why set off on a risky adventure?
Indeed, the country’s influential Economic Council has said that adopting the euro would not necessarily bring benefits. The council, known as “the three wise men”, is much respected by ordinary Danes. Others, notably academics and business institutions, have carried out studies that come to the opposite conclusion, but the wise men’s judgment seems to have struck home hardest. The eurosceptics seem—for the time being—to have the wind behind them.
If the Danes were to say no, the Swedes would be much warier of jumping into euroland. And the British would feel that much less lonely outside it too.
Danish euro debate hits new low
FT, 2000-05-26
Denmark’s inereasingly vitriolie campaign over whether to join the single currency hit a new trough yesterday when Poul Nyrup Rasmussen, the prime minister, issued a stinging attack on a trio of economists whose views differ from the government line.
The argument erupted after the three leaders of the Danish Economic Council, an independent body known colloquially as the three wise men, characterised the benefits for Denmark of economic and monetary union membership as “small and uncertain”.
Chapter II: The EMU: Danish Exchange Rate Policy at a Crossroads
This was a direct contradiction of the government’s repeated assertions before a referenclum in September that membership of the single currency would boost economic progress, create employment, keep a ltd on interest rates and prevent speculative currency attacks.
In their report, the wise men said they could see no real economic reasons why the Danish krone should be suhjected to speculative attacks. They also raised the possibility that Denmark could abandon its present fixed exchange rate monetary policy in favour of a monetary policy based on inflation targeting such as in the DK and Sweden.
In his rebuttal, made dur-ing yesterday’s closing debate for the parliamentary session, the prime minister said: ‘The worst possible service one could do for one’s country right now is to create uncertainty about the fixed exchange rate policy.”
He was also scathing about the report’s attitude to the risk of interest rate rises in the wake of a rejection of the euro.
Higher interest rates might not matter much for the wise men but they mean a great deal for the daily life of working people, the prime minister said.
Mr Nyrup Rasmussen forecast a rejection of the single currency would mean the loss of 6,000 jobs and would addl DKr400 ($48) to monthly mortgage payments.
Yesterday’s exchange coincided with the publication of the second opinion poll this week giving the lead to opponents of the single currency. According to the latest poll, 44 per cent of the eleciorate is against the euro, 41 per cent in favour and the remainder undecided or intending to abstain.
The campaign has started in Denmark!!!!! The danish primiminister have just annoced that there is going to be at referendum the 28. of September this year about the EMU. So from now on and to September the danes are going to campaign. If you in any way can help us please contact us. We ofcause can use any help!!!! Yours Kristian Groth JuneMovement Denmark For more info contact me by email or by phone + 45 86 23 21 58.
