-
Nytt -
Index A till Ö -
EMU-skeptiker -
Statsvetare - Medborgare mot
EMU
|
|
Rune Andersson
Rune Andersson är medlem i Medborgare mot EMU Medvind för Anderssons nej-sida Det är inte, som Rune Andersson tycks anse, den
rörliga kronkursen som skänkt oss svenskar de senaste årens
ekonomiska stabilitet. Skälen är snarare en framgångsrik
budgetsanering med stora uppoffringar från löntagarna, en
trovärdig inflationsbekämpning och EU-medlemskapets
fördelar. Euron ökar riskerna för egna företagare Det är många som är skeptiska eller neutrala.
Men jag har inte hittat några Politisk prestige och inte ekonomiska fakta låg bakom
när den europeiska valutaunionen skapades. Röstar vi ja riskerar vi
att snart komma upp i den tyska arbetslöshetsnivån och ner i den
tyska tillväxtnivån En brokig samling
på var sida Samtidigt fortsätter prominenta företrädare
för ett nej till EMU göra sin röst hörd via debattartiklar.
Näringslivsprofiler och tidigare riksbankschef varnar
för EMU: Ett medlemskap i EMU är utomordentligt farligt för svensk ekonomi. Sverige skulle förlora möjligheten att bedriva en självständig ekonomisk politik. Vi skulle avskaffa vår självständiga riksbank som fört en framgångsrik penningpolitik och begränsat inflationen. Vidare får vi permanent högre skatter och sämre välfärd. Det skriver bland andra tidigare riksbankchefen Lars Wohlin samt näringslivets Rune Andersson och Per-Olof Eriksson, som bildat en alternativ motståndsgruppp mot EMU. "Flytande valuta bäst för
Sverige" Rune Andersson varnar: "IT-bubblan spricker"
Rune Andersson har länge varit emot att
Sverige ska gå med i EMU Rune Andersson i Summerat - SVT 1997-05-11 Nejsägare vann EMU-debatt på
poäng Rune Anderssons ekonomiska argument för att Sverige inte ska gå med i EMU vann ingen knockoutseger mot Karl Erik Olsson Europa-tanke men tog ändå mest poäng när de två tungviktarna i EMU-debatten drabbade samman i en duell arrangerad av Centern i Hässleholm. Rune Andersson såg inga samband mellan en gemensam valuta och den gemensamhetstanke som projektet sägs symbolisera av anhängarna. - En valutaunion har inget med frihet eller gemensamhetstanken att göra. Det är ett ekonomiskttekniskt projekt. En valutakurs är det yttersta priset på ett lands konkurrenskraft, sade han. Tysklands skenande arbetslöshet och för höga
kostnadsläge är Rune Anderssons paradexempel för hur illa det
kan gå för ett land som tvingas anpassa sig till ett system som ska
passa många länders olika ekonomiska förutsättningar. Han
medgav dock att det var den dyrbara tyska återföreningen som är
orsaken till problemen men att EMU förvärrat situationen. Tyskland - Början på sidan - Medborgare mot EMU Medvind för Anderssons
nej-sida "Etablissemanget kommer att elda på kraftigt i slutet för att vända opinionen. Det blir säkerligen jämnt men jag tror ändå på seger för nej-sidan. Inte minst för att tidpunkten är bra för nej-sidan, med dålig utveckling för många EMU-länder", säger han. Svenskt Näringslivs kampanj för ett ja imponerar inte på Rune Andersson. "De bestämde sig för ett ja för många år sedan. Men jag ser nästan bara tjänstemän och inga aktiva företagare som är jobbar för euron", säger han. Rune Andersson är bara ett av flera tunga namn från näringslivet som slåss mot ett euroinförande. Ratos VD Arne Karlsson och styrelseproffsen Sven Hagströmer, Dag Tigerschiöld och Per-Olof Eriksson är andra framträdande euromotståndare. "Det fungerar inte med en gemensam valuta om övrig politik är olika. Det har vi fått se exempel på i de nuvarande EMU-länderna. Jag är också övertygad om att en fri valuta är effektivare för att politikerna ska sköta den offentliga ekonomin. Marknaden är den bästa övervakaren av politikerna, och det trycket förloras om vi går med i EMU", säger Rune Andersson. Det är inte, som Rune Andersson tycks
anse, den rörliga kronkursen som skänkt oss svenskar de senaste
årens ekonomiska stabilitet. Skälen är snarare en
framgångsrik budgetsanering med stora uppoffringar från
löntagarna, en trovärdig inflationsbekämpning och
EU-medlemskapets fördelar. Rune Andersson, ordförande i Mellby Gård AB, skriver den 28/2, i ett svar på min artikel, att ett införande av euron ökar riskerna för svenska företag och vore skadligt för ekonomin i stort. Han skisserar ett konservativt nej till den gemensamma valutan och föredrar i stället en rörlig svensk växelkurs och ett lågt kostnadsläge. En sådan strategi är, enligt Anderssons uppfattning, mer marknadsorienterad och slår bättre vakt om näringslivets intressen. Att hänvisa till den tyska ekonomin som argument mot euron är missvisande. Tysklands problem handlar - utöver konjunktursvackan - snarare om demografi, arbetsmarknad och återföreningens kostnader. Problemen återfinns dessutom främst i den inhemska efterfrågan och inte i exporten. Enligt en nyligen genomförd studie av Svenskt Näringsliv har handeln mellan euroländerna ökat med 29 procent sedan euron infördes.
Vid ett nej i höstens folkomröstning följer en oviss tid av utanförskap med kostnader för företagen, lägre tillväxt och minskat inflytande för Sverige. Euron ökar riskerna för egna
företagare Biträdande finansminister Gunnar Lund gav nyligen i DI sin syn på de ekonomiska argumenten för eurons införande i Sverige. Han tar där upp några sakfrågor som jag gärna vill kommentera. Gunnar Lund anser att de svenska småföretagarna får export- och expansionshinder om inte Sverige går med i EMU. Jag vet inte vilken definition som Gunnar Lund har av småföretag. Rimligtvis borde han i det här fallet mena ett litet svenskt företag som börjar exportera sina produkter eller tjänster utanför Sveriges gränser. Det helt dominerande tillvägagångssättet - enligt mina erfarenheter av företagande under många år - är att ett småföretag först försöker exportera till de övriga nordiska länderna och så småningom - om man är lyckosam - fortsätter att försöka sälja till England, där språket är enklast. Efterhand kan sedan exporten till kontinenten komma i gång. Då bör noteras att varken Norge, Danmark eller England ingår i EMU. Det traditionella småföretaget har nog blivit ett ganska stort företag innan EMU ger någon större effekt. Om man har tre eller fyra valutor att hålla reda på torde för övrigt innebära en marginell skillnad för småföretagaren. Då är det betydligt viktigare att småföretagaren kan känna sig hyggligt säker på att den svenska kronkursen avspeglar det svenska kostnadsläget, vilket lättast sker om vi står utanför EMU. Det kan ju vara intressant att fundera på hur den tyske småföretagaren i dag ser på konkurrens- och expansionsproblemet med en starkt övervärderad euro i förhållande till det tyska kostnadsläget. Gunnar Lund tar upp Östersjösamarbetet och närheten till Ryssland som argument för att Sverige bör gå med i EMU. Men när kommer de baltiska staterna, Polen eller Ryssland att gå med i EMU? Lund skriver att "Handel och investeringar ökar där den gemensamma valutan används". Vad menar han med detta? Det i särklass största EMU-landet i dag är Tyskland. Var har han funnit uppgifter som tyder på att handel och investeringar ökar i Tyskland? Tvärtom är Tyskland i dag ett av Europas "sjukaste" länder med en arbetslöshet över 10 procent. Orsakerna till detta är många, till exempel en kraftigt reglerad arbetsmarknad och höga skatter. Gunnar Lund representerar för övrigt en regering som har stora likheter med Tysklands vad gäller synen på regleringar och skatter. Om Tyskland hade stått utanför EMU, skulle arbetslösheten säkerligen ha varit lägre, då D-marken hade sjunkit och anpassats till det alltför höga tyska kostnadsläget. Om Gunnar Lunds regering genomför ett antal tillväxtfrämjande åtgärder, kan den svenska kronan stärkas kraftigt på sikt. Om Lunds regering däremot gör som kollegerna i Tyskland, kommer naturligtvis kronan att försvagas. Men bättre det än att få den tyska arbetslösheten och den tyska avindustrialiseringen i Sverige. Den bästa försäkringen vi företagare kan få inför framtiden är en flytande svensk valuta. Med en sådan upprätthålls nämligen trycket på våra politiker att sköta den offentliga ekonomin. Om den missköts kommer ju räntorna att stiga, och valmanskåren får högre hyror och ökade räntekostnader för sitt egnahemsboende, vilket inte gynnar den sittande regeringen.
Det är många som är
skeptiska eller neutrala. Men jag har inte hittat några som är
speciellt entusiastiska på ja-sidan Min uppfattning är att EMU är en ganska avslagen fråga inom näringslivet. Det är många som är skeptiska eller neutrala. Men jag har inte hittat några som är speciellt entusiastiska på ja-sidan. Det är framförallt tjänstemännen på Svenskt Näringsliv och andra som driver frågan, säger Rune Andersson, styrelseproffs och ordförande i Electrolux, och som sedan lång tid uttryckt kritik av EMU. Han ser en klar skillnad mellan folkomröstningarna om EU och kärnkraften och den kommande euro-omröstningen. Vid de andra tillfällena fanns en väldig kraft och sammanhållning i näringslivet. Alla verkade i samma riktning. Det är en oerhörd skillnad mot nu. Det finns inte alls samma engagemang, säger han. Pehr G
Gyllenhammar Samtidigt fortsätter prominenta
företrädare för ett nej till EMU göra sin röst
hörd via debattartiklar. Kronan fortsatte att tappa ett par öre mot såväl dollarn som euron under förmiddagen, jämfört med måndagens inledande noteringar, och enligt analytiker är det rimligt att investerare avvaktar med att ta nya EMU-baserade kronpositioner så länge det råder oklarheter i regeringsfrågan. En tradingrange på 9:10-9:15 kan väntas på kort sikt. Samtidigt fortsätter prominenta företrädare för ett nej till EMU göra sin röst hörd via debattartiklar. På måndagen argumenterade industrimännen Rune Andersson och P-O Eriksson för att Sverige bör lära av Tyskland och Storbritannien och säga nej till EMU. "Att nejsidan mobiliserar är välbehövligt för debatten, för snart kommer Svenskt näringsliv att rulla igång en massiv kampanj. Det är bra att de träder fram", säger en analytiker, som konstaterar att den senaste tiden utveckling för kronkursen och räntenivåerna inte behöver tyda på att marknaden gillar varken EMU eller Göran Persson. Marknaden uppskattar däremot ett "safe bet", som öppnar sig om Sverige går mot EMU. "Marknaden gillar stabilitet och säkerhet och ogillar osäkerhet, men Göran Persson har ju lyckats väl med att bringa stabilitet", säger samma analytiker. "Flytande valuta bäst för
Sverige" "Jag förstår inte varför vi skulle ändra på någonting som fungerar så väl som en flytande valuta. Marknaden är ett utmärkt instrument för att reglera valutan. Varför ska staten fastställa vad valutan är värd?" Rune Andersson, bland annat styrelseordförande i Electrolux och Trelleborg, är ganska ensam bland näringslivets ledande företrädare om att offentligt säga nej till en svensk EMU-anslutning. Själv tror han att hans skepsis till euron delas av ganska många företagsledare. "I varje fall möter jag ingen större entusiasm bland mina kollegor", förklarade Andersson när han i veckan gav sin syn på valutaunionen vid ett seminarium anordnat av centerpartiets riksdagsgrupp. Det är främst erfarenheterna från 1980-talets spekulationsekonomi som gjort Rune Andersson kritisk till EMU-projektet. Mellan 1982 och 1992 hade Sverige en fast valutakurs, något som bekant slutade med en krasch och 500 procents ränta. "Om vi haft en rörlig valuta hade kronan försvagats i mitten av 80-talet. Det skulle ha stärkt industrins konkurrenskraft och försvagat spekulanterna. Därmed hade krisen i varje fall inte blivit så allvarlig som den blev." "Att ha en fast valuta är en felsyn. Det borde vara en lärdom av 80- och början av 90-talet", menar Andersson. Rune Andersson menar att det krävs minst fyra-fem år innan det med någon större säkerhet går att bedöma utfallet av EMU, men han är inte optimistisk om projektet. Redan kan man se tendenser till spänningar mellan de ingående länderna. "Irland och Spanien har överhettningsproblem och borde ha högre räntor. Men Tyskland, som har ekonomiska problem, håller nere räntenivån." När nästa lågkonjunktur kommer, befarar Rune Andersson, att länderna kommer att börja kohandla om konvergenskraven. Han menar att det är en tryggare att ha en flytande valuta. Det inser man i Canada, som aldrig skulle drömma om att ge upp sin egen valuta för USA-dollarn... I dag har Sverige den bästa utvecklingen i Europa efter Storbritannien, som också står utanför Euroland. "Engelsmännen klarar ett starkt pund. Dynamiken i brittisk ekonomi gör att landet snabbt moderniseras." Rune Andersson tror inte att Storbritannien, där EMU-motståndet är massivt, kommer att ansluta sig till EMU under överskådlig tid - och så länge inte det sker ser han inga skäl för Sverige att överväga en euroanslutning. Det vanliga argumentet att växlingskostnaderna minskar ser han närmast som löjligt. "Företagen kan hålla reda på valutakurserna och att antalet använda valutor minskar från fem till fyra är ingen lösning." Trelleborgsordföranden ser alltså starka ekonomiska skäl för Sverige att behålla en egen valuta med flytande kurs. Men han är kritisk även av politiska skäl. "Jag tror inte att EMU kan fungera utan federalism och vill inte att Sverige ska ingå i ett Europas förenta stater." Efter att ha lyssnat till Rune Andersson hoppas jag att han blir en aktiv deltagare i EMU-debatten framöver. Med övertygande argument från sin näringslivshorisont kan hans argument få stor betydelse. Rune Andersson varnar: "IT-bubblan
spricker" Idag är Rune Andersson, 55 år, en av Skånes mest
drivande företagsledare och entreprenörer, som försörjer
företag på uppgång med pengar från sin
mångmiljonkassa. Pengarna har underlättat livet och gjort honom
oberoende. Han kan bo var han vill, göra vad som faller honom in. Rune Andersson har länge varit emot att
Sverige ska gå med i EMU Rune Andersson har länge varit emot att Sverige ska gå med i EMU - tvärt emot den officiella inställningen i närings livet. Det som oroar honom är att EMU leder till en federal stat. Och där får Tyskland, i kraft av sin ekonomiska styrka, en avgörande roll. Efter andra världskriget var Tyskland väldigt bra på att producera varor, påpekar han. Hela deras system med kraftiga regleringar, kollektivism, centrala avtal, höga sjuk ersättningar, det extrema välfärdssamhället - allt det som Sverige i stor utsträckning kopierat - var väldigt fram gångsrikt. - Men nu, i 2000-talets samhälle, är det tjänstesektorn som ska öka sysselsättningen och tillväxten. Och där är den tyska modellen, enligt min uppfattning, den sämsta förebild du kan ha. Andersson hyllar i stället "den anglosaxiska modellen", med individualism, individella avtal, lägre skatter och frihet från statliga regleringar och byråkrati - allt det som karaktäriserar USA och Storbritannien i dag. - Detta är den rätta sam hällsmodellen för de kom mande decennierna. Men Storbritannien, som är den enda dynamiska stormakten i Eu ropa, är ju inte ens med i EMU! - Den dag jag ser att Tysk land börjat förändras mot det anglosaxiska tänkandet, mot det som präglar tjänstesamhället, och Storbritannien fått en större roll i EU, kanske gått med i EMU, då kommer saken i ett annat läge. Men så länge jag inte ser detta finns det ingen anledning att stressa. - Passa, vänta, ta det lugnt med EMU. Vi har ingen brådska. Vi kan åtminstone vänta tills engelsmännen har bestämt sig. Han är också rädd för att ha en enda ekonomisk modell i Europa, vilket blir konsekvenen om man har om man har en gemensam förbundsstat. - Då försvinner det som ändå varit fördelar, konkurrrensen mellan olika samhällssystem, skattesystem, olika ekonomisk-politiskt tänkande. Under 60-70-talet kunde vi lära oss mycket av tyskarna, och engelsmännen lärde sig så småningom av dem också. Nu kan vi alla lära oss av britterna. Vad händer om vi får ett enda system? Då har vi ju ingen att titta på, lära oss av. Rune Andersson i Summerat - SVT 1 97-05-11
/Utdrag ur ett längre inslag/ Programledare/HS: - Rune Andersson, du är ordförande i Trelleborgs-koncernen. Är det bra att vänta med inträdet till valuta-unionen? Rune Andersson: - Jag tycker att det är mycket bra att vänta, ja. Jag kan återkomma till det sedan. /.../ Programledare/NC: - Du vet vilken väg du vill välja, Rune Andersson? Rune Andersson: - Ja, det framställs ju här som om euron vore någon världsvaluta. Det är ju förvisso inte så, utan oavsett om man nu bildar det här euro så vet vi att i Storbritannien har den nye premiärministern lovat att man går inte in utan föregående folkomröstning, och där är en mycket negativ opinion. Danmark kommer inte att gå in utan folkomröstning. Så lägger vi ihop de länder Sverige gör affärer med, alltså Storbritannien, Danmark, Norge är inte med, USA, Fjärran Östern och så vidare, så finner man ju att det här som man nu talar om som EMU eller valutaunionen, det är trots allt väsentligt mindre än hälften. Så att jag tror inte att det blir några löner i euron, utan i så fall hellre i dollarn, om man nu får tillstånd att... det kan vi göra upp med facket. Programledare/HS: - Men hela övriga näringslivet tycks ju vara övertygade om att euron är den rätta valutan för svenska näringslivet framöver. Du är nästan den ende som är emot det. Har de andra inte fattat någonting? Rune Andersson: - Jag är inte den enda den som är emot, men det kanske inte är så många som uppträder offentligt. Men vi som är emot det vi har ändå varit med på 80-talet och sett vad som hände. Vi har faktiskt gjort det här experimentet en gång tidigare. Vi hade ju en fast valuta under 1980-talet. Och problemet med det är ju att en valutakurs fungerar som en termostat i ett hus kan man säga. När det blir överhettat så kyler den ned och när den blir avkylt så värmer den upp. Vad vi gjorde för fel på 80-talet var att vi hade en fast valuta. Det innebar en förfärlig kris, därför att den svenska löneutvecklingen översteg omvärldens. Vi fick en dålig konkurrenskraft. Investeringarna gick utomlands. Och som lök på laxen så fick vi en fastighetskris och så småningom en bankkris, beroende på att räntan gick ju inte upp på det sätt som den hade gjort om vi hade haft en flytande valuta. Programledare/HS: - Du skulle vilja ha ett mer marknadsinriktat system, så att säga? Du tycker att det här är...? Rune Andersson: - Ja, alltså skillnaden mellan att ha en euro eller att ha en fast valuta som vi hade på 80-talet, det är ju att den här termostaten, man både låser in den och kastar nyckeln så att man aldrig kan öppna den. Vi har gjort det här experimentet både på 70-talet och 80-talet, och vi har vid ett flertal tillfällen fått backa och devalvera. Och därför tycker jag att en flytande valuta är det absolut enklaste och mest praktiska. Man ska inte överdriva problemet, för det blir ett... Programledare/HS: - Och låta marknaden bestämma priset på den svenska valutan? Rune Andersson: - Ja, då får man en balans. Då får vi inte sådana här chocker med stor arbetslöshet och en massa andra ekonomiska problem. /.../ Rune Andersson: - Verkligheten tar ändå ut sin rätt vad än Göran Johnsson säger. Verkligheten tar ut sin rätt, om du kallar det marknaden eller verkligheten. Om du har en felvärderad valuta som vi hade på 80-talet så blir det en totalkrasch i stället när du devalverar med 20 procent. Och har du då låst in den och har en för hög löneutveckling i Sverige, eller på annat sätt en för dålig konkurrenskraft, så blir det en krasch på något annat sätt. Massarbetslöshet eller något annat. Verkligheten kommer man inte ifrån genom politiska projekt. Och dessutom skulle jag vilja säga att det här med spekulation, den stora spekulationen vi haft på valutor det var när vi hade en fast valuta som var orealistisk. Då blev det stora spekulationer mot engelska pundet och svenska kronan. Sedan vi fick fri valuta så har det inte blivit några spekulationer. /.../ /Reportage om italienarna och EMU/ Programledare/HS: - Vad tror du, Rune Andersson? Rune Andersson: - Jag tror att italienarna upplever en så stor besvikelse över hur politiken har skötts i landet. Och då tror man kanske att det blir bättre om någon annan sköter det. Det är ju en förklaring. Och den finns säkert hos många svenskar också som är positiva till EMU. Man tror att det blir bättre om någon annan löser problemen. /.../ Rune Andersson: - Det finns ju en annan aspekt på det här. Det där är väl mera ovidkommande frågor. Det finns ju en annan aspekt på det här, och det är ju att kärnländerna i Europa det är ju Tyskland och Frankrike. De har ju ett oerhört stort projekt framför sig att försöka avreglera sin ekonomi och försöka få fart på tillväxten. De har nästan dubbelt så hög arbetslöshet som Storbritannien som står utanför. Och det är klart, ska man gå med i en klubb så kan det ju vara bra att gå med i en klubb som är bra. Och den kontinentala klubben är ju inte speciellt bra och har ju så mycket problem kvar. Så att jag tror hos många svenskar som är negativa finns också synpunkten att Storbritannien är ju ändå ett föredöme i ekonomisk utveckling nu. Och varför ska man gå med bland de sämsta? /Reportage om Kinnarp/ Programledare/HS: - Rune Andersson, för många andra företagsledare så är ju valutaunionen en förutsättning för att de inte ska flytta från landet säger de. Rune Andersson: - Det har jag faktiskt inte hört någon säga, men... Programledare/HS: - Men det är ett argument för att... I debatten om företagsklimatet i Sverige säger ju många företagsledare att valutaunionen måste vi vara med i, annars så drar vi. Rune Andersson: - Jag ser det på det sättet att om man funderar på investeringar framöver, det är förenat med mycket risker. Men om man skulle välja på alternativet att Sverige har flytande valuta eller Sverige har en låst valuta, så tycker jag det skulle kännas tryggare med en flytande valuta. För då vet vi att den ställer in sig så att säga så att ekonomin får balans. Och det baserar jag på erfarenheten från 70/80-talet när vi hade en fast valuta. Då var sannerligen inte Sverige ett bra investeringsland. Det blir ju oberäkneligt om vi går med i valutaunionen och fortsätter med en högre kostnadsutveckling. Vi har ju fortsatt nu både 80- och 90-talen mycket högre än omvärlden. Så att jag tycker det är ett felaktigt argument. Jag tycker inte Sverige skulle vara på något sätt säkrare som investeringsland om vi gick med i valutaunionen. Det tycker jag inte. /.../ Linda Steneberg, EU-kommissionen: - Och för det tredje så tror jag också, och det vet du bättre än jag, men är det inte så att för företag är osäkerhet något negativt? Det är bättre att veta vad som kommer att hända. Rune Andersson: - Jo, men jag håller med dig, men jag menar att osäkerheten blir ju större om vi låser valutan och inte har kommit tillrätta med våra egna problem. Vi har ju i Sverige haft en mycket högre löneutveckling.../avbryts/ Programledare/HS: - Men Rune Andersson, man räknar ju med att vi får betala ett pris för detta också. Att det är en ränteskillnad till exempel gentemot Tyskland som är på 1,5 procent någonting, som de andra länderna då som förväntas gå med i valutaunionen inte betalar. Rune Andersson: - Just det. Programledare/HS: - Är det värt den här.../avbryts/ Rune Andersson: - På kort sikt har vi ju den här räntepremien så att säga som baseras på vår dåliga historia, att förtroendet inte har återställts för Sverige. Det är helt riktigt. Men det blir ju ett ännu mycket större problem på lite sikt om vi inte har lika bra konkurrenskraft som andra länder men fortfarande har en fast valuta. Så att det är ju en form av försäkringspremie vi betalar. För att i det långa loppet så får vi ju den ränta vi förtjänar. Schweiz har mycket lägre ränta än något EMU-land. Norge har låg ränta och så vidare. Programledare/HS: - Tror du att Sverige utanför EMU skulle kunna nå upp till... eller nå ner till de räntenivåer då som Schweiz har? Rune Andersson: - Ja absolut. Ja Schweiz vet jag inte, men att vi skulle komma ner under ett EMU som innefattar hela Sydeuropa det skulle jag nog inte vara speciellt orolig för på några års sikt. För att där finns också ett antal länder.../avbryts/ Linda Steneberg: - Men nu ska man ju inte dra hela Sydeuropa över en kam. Vi har ju flera ekonomier i Sydeuropa som är väldigt sunda. Rune Andersson: - Ja. Linda Steneberg: - Det här är någonting man ofta hör i debatten här i Sverige, Sydeuropa. Men det stämmer inte längre med verkligheten. Rune Andersson: - Nej men de har också en inflationshistoria. /.../ Rune Andersson: - Men jag tycker man blandar ihop två saker här. Konkurrensen är ju hård oavsett om vi går med i EMU eller inte. Det har inte med valutan att göra. Det har ju att göra med att vi har öppnat upp i Europa. Det tycker jag är väldigt bra. För jag menar även en liten företagare kan faktiskt räkna om D-marken till krona, så konkurrensen finns där ändå. Programledare/NC: - Fastän jämförelserna måste bli oerhört mycket lättare med en gemensam valuta. Rune Andersson: - Ja det är ju inte svårt i dag. Det är väldigt enkelt. Det är lika enkelt att räkna om en D-mark till en krona som att räkna om en dollar, för det kommer vi ändå att ha kvar. Så jag menar det problemet löser vi inte. Lina Steneberg: - Men här slipper de försäkra sig. Rune Andersson: - Ja han får dessutom premien om han säljer på termin. Men det är den ena saken att jag tycker inte man ska blanda in konkurrensbegreppet, för det kommer att vara lika hårt i vilket fall som helst. Men det andra som Göran säger, att vi måste ha en löneutveckling som stämmer med omvärlden, ja men då får vi väl se det först. Vi har inte haft det och vi har inte ens haft det de senaste åren. Trots en arbetslöshet som tillhör de högsta i Europa så har vi de senaste åren också haft en högre löne-utveckling än omvärlden. Det är därför jag tycker: visa då att det här fungerar i Sverige, att lönemarknaden fungerar. Och det är ytterligare ett argument då för att skjuta på det här projektet. Så får vi väl se om det fungerar. /.../ Linda Steneberg: - ...Om vi vill behålla, och det vill jag, det tror jag fler här är överens med mig om, om vi vill behålla en välfärd, en europeisk välfärdsmodell så måste vi kunna finansiera den också. Och det skulle vi inte kunna fortsätta med i längden om vi hade lånat mer och mer och mer för att finansiera. Det går inte. Programledare/HS: - Vad tror du om det här resonemanget, Rune Andersson, som företagsledare? Rune Andersson: - Ja alltså inflationen den beror ju framförallt på vilka beslut som fattas inne i ett land. Vi hade en fast valuta under 70- och 80-talet men en mycket hög inflation. Nu har vi haft en rörlig flytande valuta under fem år och vi har inte haft så låg inflation i Sverige sedan 60-talet som vi har nu. Så att det är ju alldeles fel att påstå att EMU på något sätt ger oss lägre inflation. Inflationen beror på hur vi hanterar frågorna hemma, vilken löneökning vi har, vilken räntepolitik vi har, vilken finanspolitik vi har. Allt detta beslutas inom ett land. Det finns inga genvägar till låg ränta nämligen utöver de egna besluten. Programledare/HS: - Det betyder alltså att företagen kan inte heller ge något besked menar du i den här frågan. Alltså jag menar det debatten handlar om väldigt mycket det är blir det fler jobb om vi går med i valutaunionen eller om vi står utanför? Har du något besked i den frågan eller går det att svara på den frågan. Rune Andersson: - Den går inte att svara på, för då måste man samtidigt svara på följande fråga: Hur kommer Sverige att styras i de två alternativen? Om Sverige sköter sin ekonomi på ett bra sätt, har balans i budgeten - jag håller med om allt det Linda säger. Naturligtvis måste man finansiera sina utgifter. Det får ju inte finnas någon tvekan om det. Driver Sverige en bra ekonomisk politik så kommer vi ju att få en ökad konkurrenskraft. Får vi en löneökning som påminner om omvärlden får vi också en bättre och bättre konkurrenskraft. Då kommer Sverige att hävda sig alldeles utmärkt antingen vi är med i EMU eller vi är utanför EMU. Däremot är det för mig, och det tror jag för alla som har tänkt igenom det här, att misslyckas vi med det här och går med i EMU då tar vi en jätterisk. Men vi tar ingen risk om vi är utanför, för gör vi det rätt så blir det bra i båda fallen. Men gör vi fel och står utanför EMU så finns det i alla fall korrigeringar, för då kommer valutakursen att ändras.
|
