Vad vill Persson med EMU
Göran Greider, Dala Demokraten 011022

Svenskar mer positiva till euron, hette det igår i media. En DN/Temomätning presenterades. Men rubriken i DN kändes lite märklig: Fortfarande är ju fler mot EMU än för: 43procent mot 42procent. Med tanke på att ingen debatt förts på länge i frågan och med tanke på att försvagningen av kronan regelmässigt framställs som något uteslutande dåligt (trots att det räddar tusentals jobb i exportindustrin) är det snarast märkligt att Nej-sidan ännu leder. I sitt stora EU-tal i veckan som gick pekade Göran Persson på den mäktiga integrerande kraft som utgår från euron: med den drar politiken mot en gemensam europeisk finanspolitik. Vill han ha det? Det framgick inte riktigt av hans tal.

Robert Sundberg, Norrländska Socialdemokraten 011022, Massiv propaganda bakom EMU-ja

Det är inte konstigt att andelen ja till EMU ökar. En massiv propaganda från etablissemanget förespråkar ja EMU. LO-medlemmar och s-väljare är tvärt emot sina ledningar emot EMU för att de känner att projektet inte gynnar dem. Det har de rätt i: De flesta ekonomiska och politiska argument talar emot EMU. Politiskt kommer kontinentala intressen att styra den odemokratiskt konstruerade EMU-banken i Frankfurt. För dess ledamöter är oavsättliga med långa mandatperioder. Dessutom ska man se EMU som en del av en större helhet, uppbyggandet av en federalistisk stat. Alltså att EU ska bli som ett enda land, där medlemsländerna blir delstater, som staterna i USA.

Federalisternas mål är att Sverige i EU ska bli som Minnesota i USA. Även om det finns ett fåtal fördelar med EMU, som att växlingsproblem minskas och handel i EU underlättas, är nackdelarna större. Sverige bör därför stå utanför EMU så länge som möjligt.

Jesper Bengtsson, Aftonbladet 011019, Göran Perssons EU-linje kan vara ett allvarligt politiskt misstag

Statsministern utgick (i sitt tal vid Humboldtuniversitetet igår) ifrån att folk är relativt nöjda med EU som det ser ut i dag (en blandning av över- och mellanstatlighet) och att missnöjet handlar om vad EU är på väg att bli (överstatligt). Det antagandet kan på längre sikt visa sig vara ett allvarligt politiskt misstag. Redan i dag uppfattar de flesta EU som ett överstatligt organ med rätt att blanda sig i så gott som alla politiska frågor. Gränsdragningen mellan nationell och övernationell kompetens är otydlig, och blir ännu otydligare om EU i framtiden tar sig an ännu fler frågor. Det saknas en struktur som gör att väljarna kan ställa EU:s politiker till svars för den samlade europeiska politiken. Mycket av dagens folkliga misstro mot EU bottnar i den osäkerheten. En union med folklig förankring kräver både en radikal politik i sakfrågorna och en demokratisk överbyggnad.

Stoppa EU-federalisterna
Dala-Demokraten 2001-05-07

EUs utrikesministrar har mötts i Nyköping. De har bland annat diskuterat utvidgningen av EU med nya medlemsländer, främst från Östeuropa.

Samtidigt är federalisterna på offensiven. De som vill ha ett federalt EU griper tillfället att pådyvla sin teoretiskt riktiga, med praktiskt orealistiska, konstruktion på unionen.

I fjol lade den tyske utrikesministern Joschka Fischer fram tanken om en EU-federation och nyligen väckte förbundskanslern, Gerhard Schröder, samma idé till liv igen.

I Sverige är det främst det lilla folkpartiet och dess supportrar i pressen som driver den omöjliga federalismens sak. De finner ständigt nya argument som leder till slutsatsen att deras patentlösning är den bästa.

De har nytta av två faktorer avseende EU-författningen.

Det ena är att det är ganska få som bryr sig om detta, för det är ganska krångligt. Vem känner till alla detaljer om vår egen författning?

Den andra faktorn är att en federation är ett statsvetenskapligt korrekt alternativ i sig. Förutsatt att det gäller ett land. Men EU är inget land, och kommer inte att bli på överskådlig tid.

Federalisterna talar dock om att tillämpa federations-modellen på EU, som om EU vore ett land.

Ja, de vill i själva verket att EU ska utvecklas till att bli en enda stat.

EU skulle då bli en stormakt med runt 400 miljoner invånare, större än USA.

Många av de som vill ha ett federalt EU ser författningen som ett medel för att foga samman de olika EU-länderna till en enhet.

I detta ingår också en gemensam valuta, EMU, och ett gemensamt försvar, som medel.

Det är ett bygge uppifrån som EU-federalisterna driver. En förutsättning för att en federation ska fungera är att det finns ett gemensamt språk. Så är det i dagens federativa länder, till exempel USA och Tyskland, men inte i EU. EU har nästan lika många språk som medlemsländer.

Och ett gemensamt språk krävs för att folk ska kunna kommunicera med varann såväl av ekonomiska, sociala som politiska skäl.

För en gemensam debatt krävs även gränsöverskridande medier med någorlunda bredd. Nu finns bara smala elitmedier på det området, som tidningarna Financial Times och The European.

Rörligheten mellan länderna är i dag nästan obetydlig jämfört med den mellan USAs delstater.

En rad områden, utbildning, hälsovård, arbetsmarknad, skatter, måste harmoniseras för att en större EU-intern rörlighet ska bli verklighet.

Federalisternas senaste argument är att deras författning behövs då EU växer från 15 till 27 länder, men det finns ingen objektiv sanning i det påståendet.

Det går visst att utvidga till 12, nya EU-länder med i stort nuvarande konstruktion av EU.

Men beslutsprocesserna kan komma att ta sin tid. Och det är bara bra.

Visst kan EU utvecklas till en federativ stat, men det måste få ske på naturlig väg och lär ta minst 50, troligen 100, år.

Att pressa fram en sådan utveckling snabbt och uppifrån är fel, och troligen dessutom farligt.

ROBERT SUNDBERG

Början på sidan

Åter till menyn