Idag ser jag ingen europeisk ledare av Kohls resning, ingen europeisk karavan och ingen färdriktning.
I Lissabon möts en vilsen flock som tappat orienteringen.
– Hundarna skäller men karavanen fortsätter!
Så brukade Helmut Kohl uttrycka sin övertygelse om Europas enande som en ofrånkomlig process.
Rolf Gustavsson, SvD 14/10 2007
Sedan många år är det min yrkesroll att tillhöra de skällande hundarna. En erfarenhet som ger mig privilegiet att påpeka att Helmut Kohl tillhör en svunnen tid.
Samtidigt vill jag tillägga att den inre upplösning som plågar EU under senare år har sitt ursprung i den tid då de gamla pionjärerna styrde, Helmut Kohl, François Mitterrand, Felipe Gonzalez och Jacques Delors. I Maastricht 1991 bjöd de Storbritanniens John Major på generösa särlösningar (”opt-outs”). De trodde det var tillfälliga arrangemang för en eftersläntrare som senare skulle ansluta sig till karavanen. I förlängningen på denna missbedömning ligger det aktuella förslaget, ett ”fotnotsfördrag”.
Det var också i Maastricht 1991 som frågorna kring EU:s institutioner för första gången sköts på framtiden, till Amsterdam (1997).
Därefter har de valsat vidare till Nice (2000), Bryssel/Rom (2004) och nu till Lissabon.
När alla detaljer är på plats inbjuds allmänheten till diskussion. Till vilket syfte, undrade Annika Ström Melin i en syrlig kommentar häromdagen.
Ingenting i innehållet kan ju längre förändras.
Samtidigt kan envar se varningslamporna blinka. Slutet av året kan bli en rysare för EU. Gemenskapens sammanhållning kan utsättas för en serie hårda attacker: kreditkrisen kan skaka om finansmarknaderna, fördraget kan köra fast, Kosovo kan utropa ensidig självständighet och det kommande energi- och klimatpaketet kan ställa krav på solidariska uppoffringar.
Full text
Annika Ström Melin
Desillusionerade Europaanhängare längtar efter en djupare mening med den gemensamma valutan, strukturfonderna och sjätte momsdirektivet.
Att formulera europeisk identitet och europeisk kulturell gemenskap anses vara en väg ur EU:s nuvarande politiska och existentiella kris. Nationellt identitetssökande ska mötas med europeiskt, nationell gemenskap ska ersättas av europeisk och nationell kultur med Europas.
Annika Ström Melin, Axess nummer 9, 2006
Some of Germany's most experienced, cynical politicians broke down and wept. Helmut Kohl, who as Chancellor from 1982 to 1998 unified Germany, was forced to resign as honorary chairman of the opposition Christian Democratic Union, his reputation soiled by a spreading financial scandal. In the end the statesman who counted Ronald Reagan and former Soviet leader Mikhail Gorbachev among his peers was brought down by the likes of a French wheeler-dealer nicknamed Dede the Sardine.
Time Magazine 31/1 2000