Robert Mundell
ONE WORLD, ONE MONEY?
United States remains closer to an optimum currency area. Robert Mundell — the Columbia University professor "The problem started before World War I," Mr. Mundell commences. "The gold standard was working fairly well. But it broke down because of the war and what happened in the 1920s "The system broke down," he hastens to explain, "not because of fixed rates. Fixed exchange rates operate between California and New York . . . the system broke down because there was no mechanism to keep the world price level in line with the price of gold." Euron spricker när dollarn faller The so-called "Frenkel Cycle", the brutal denouement of every fixed-exchange rate system and every monetary union that fails to meet the four basic conditions
Jeffrey A. Frankel Home page at Harvard The eurozone’s next decade will be tough The right course is not to return to a mythical past of monetary sovereignty, Mundell, like most macroeconomists of the early 1960s, had a now largely discredited postwar Keynesian mindset that put great faith in the ability of policymakers to fine-tune national demand in the face of what economists call "shocks" to supply and demand. His seminal article, "A Theory of Optimum Currency Areas," asks the question, "What is the appropriate domain of the currency area?" "It might seem at first that the question is purely academic," he observes, "since it hardly appears within the realm of political feasibility that national currencies would ever be abandoned in favor of any other arrangement." Mundell goes on to argue for flexible exchange rates between regions of the world, each with its own multinational currency, rather than between nations. The economics profession, however, latched on to Mundell's analysis of the merits of flexible exchange rates in dealing with economic shocks affecting different "regions or countries" differently; they saw it as a rationale for treating existing nations as natural currency areas. Monetary nationalism thereby acquired a rational scientific mooring. And from then on, much of the mainstream economics profession came to see deviations from "one nation, one currency" as misguided, at least in the absence of prior political integration. Gold, Hayek och floating exchange rates According to Nobelist Robert Mundell, who is honorary president (along with Xu Jialu, vice chairman of the Standing Committee of the People's Congress) of Beijing's Mundell International University of Entrepreneurship In consequence, a forced revaluation would violate Article IV, sec. 1(i) of the IMF Articles of Agreement, which states that a member shall "endeavor to direct its economic and financial policies toward the objective of fostering orderly economic growth with reasonable price stability." We estimate that a 25% yuan revaluation against the dollar would result in a deflation of at least 15%. China would be forced to relive the terrible economic conditions induced by the 1930s yuan revaluation. In 1934, the U.S. Silver Purchase Act monetized silver. This effectively revalued the yuan by 24% because China was on the silver standard. The price of the yuan against the dollar went from 33 cents at the end of 1933 to 41 cents in 1935. Mr. Hanke is a professor of Applied Economics and co-director of the Institute of Applied Economics and the Study of Business Enterprise at Johns Hopkins University. Mr. Connolly is a professor of Economics at the University of Miami's School of Business and chief scientist at the Hunan University Project on Globalization and Foreign Trade. Obituary: Peter Kenen, economist His research contributions profoundly shaped not just thinking but also policy – on exchange rates, the balance of payments, the international monetary system and European monetary union. He showed that monetary unions work smoothly when there is overlap in the industries in which the constituent economies specialise. Conversely, when one economy, say Germany, has as its basis the production and export of capital goods while another, say Italy, focuses on consumer goods, the two may find it difficult to cohabit within a monetary union when, for whatever reason, trade patterns change. He also demonstrated that fiscal transfers play an important role in most monetary unions in offsetting region-specific shocks. This established, by implication, that monetary union without fiscal union was problematic. Optimum Currency Areas and Key Currencies: More than forty years after Robert Mundell put forth the theory of optimum currency areas, the analytical consensus based on his celebrated 1961 paper has disintegrated. Part of the problem stems from a seeming contradiction in Mundell’s own work. For offsetting asymmetrical macroeconomic shocks, his 1961 article leans toward making currency areas smaller and more homogeneous—rather than larger and more heterogeneous—while emphasizing the advantages of exchange rate flexibility. In the 1990s, the outstanding scholarly skeptic of European Monetary Union (EMU) was Barry Eichengreen—whose many articles (with several co-authors) were consolidated in his book European Monetary Unification [1997]. Italy, saddled with the euro region’s second-largest debt, is the “biggest threat” to the economy of the 16-member bloc, according to Nobel Prize-winning economist Robert Mundell. Mundell won the Nobel Prize in 1999 for research that helped lay the foundation for Europe’s single currency. Robert Mundell is advocating a global
currency - sometimes dubbed the "globo". Robert Mundell - the 'father of the euro' - is in no doubt. He wants to see the euro zone, which he was instrumental in creating, expand quickly, if the new EU states can meet the criteria. "I think that countries should join as quickly as possible, but they first of all have to have the ability to balance their budget", the Nobel-prize winning economist told the EUobserver. However, he advocates even stricter conditions than those currently set by the EU and warns of problems for Europe after these poorer countries do join the common currency. Accession countries are legally bound to join the euro, but only if their budget deficits - tax receipts minus public spending - are below three percent of their gross domestic product (GDP). But the professor would like to see tougher measures. "I think they should be even better than the three percent budget deficit, I think the basic criterion should be a close-to-balanced budget". He also believes that the accession of the new states to the euro zone will pose "adjustment problems". "The accession of 10 countries to the euro zone is a big step for Europe because its the accession of countries with one third of the per capita income, poor countries, with low wage rates and poor labour markets so there is gradually going to be an increasing influx of labour into the rest of Europe and so it is going to create adjustment problems". 'No job growth' in Europe at current exchange rate But Professor Mundell also thinks that Europe has serious problems to deal with now, mainly concerning the astronomical rise of the euro, which continues to break new record levels against the dollar almost daily. He said, "I would think it is going to be very serious there is going to be almost no job growth in Europe with rates at this level, which is really uncompetitive". "Overall growth in the euro area will be lower of course [as a consequence]", he adds. It is partly to avoid such instability in the foreign exchange markets that he is advocating a global currency - sometimes dubbed the "globo". Initially, this would be a mainly technical instrument to be used in the large international exchanges, for movements of capital and commercial transactions. But this could eventually lead to a common world currency. "What I would want to follow that up with would be an official world currency, backed by this as the platform", says the economist.
Egentligen vore världen det
optimala valutaområdet. Det tycker 1999 års ekonomipristagare Robert Mundell, som på måndagen framträdde vid en konferens ordnad av Svenskt Näringsliv. "I en global valutaunion skulle olika länder fortfarande kunna ge ut egna sedlar och mynt, men de skulle vara knutna till en internationell myntenhet", sa Robert Mundell. Så fungerar det i Storbritannien, där Bank of Scotland ger ut egna sedlar som är exakt lika mycket värda som Bank of Englands." Kommentar RE: Mundell: "ECB gjorde ett misstag som lät euron falla så mycket mot dollarn under 2000 och 2001 och ett andra misstag genom att låta den stärkas för mycket under 2002 och 2003." Själv tycker han att Sverige ska gå med i
EMU. Men vid ett nej tycker han inte att en fast växelkurs mot euron
är att rekommendera. Samtidigt uppmärksammade Kurt Wickman från Medborgare mot EMU att sju av åtta ekonomipristagare (alla utom just Robert Mundell) var skeptiskt inställda till EMU vid en konferens som hölls i Venedig för ett och ett halvt år sedan. Alla talare vid konferensen var uttalat för ett
svenskt EMU-inträde. "optimalt valutaområde"? Begreppet
är teoretiskt, men har inte sin motsvarighet i verkligheten I december 1999 var Robert Mundell i Stockholm för att motta ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Han belönades främst för sina teoretiska bidrag när det gäller valutafrågor, däribland det ofta använda begreppet "optimalt valutaområde" som härrör från honom. Den givna frågan till Robert Mundell är om euroländerna sinsemellan är tillräckligt lika för att utgöra ett optimalt valutaområde, något som kritikerna ofta ifrågasätter. Hans svar blir att begreppet är teoretiskt, men inte har sin motsvarighet i verkligheten. En förutsättning är ju att arbetskraften ska vara helt rörlig, vilket aldrig inträffar. - Om man går så långt skulle varje by behöva ha sin egen valuta. USA är inget optimalt valutaområde och inte Sverige heller. Men det är väldigt mycket mer effektivt med stora valutor än med små, framhåller Robert Mundell. Han radar upp fördelar med euron framför kronan: svenskarna skulle få direkt tillgång till en världsvaluta, företagen skulle ha lättare att fatta rätt investeringsbeslut och hushållen skulle enklare kunna jämföra inhemska och utländska priser. Nackdelen skulle, med Mundells synsätt, vara om Sverige knöts hårdare till en kontinentaleuropeisk välfärdsmodell, med kostsamma socialförsäkringssystem och höga skatter. Om man i stället låser kronkursen och sedan går med i EMU blir situationen den omvända: den egna penningpolitiken tynar bort medan finanspolitiken får ta över en del av dess tidigare uppgifter. Detta är nu närmast en allmängiltig sanning, men inte för Robert Mundell: - I Sverige och de flesta euroländer kan finanspolitiken inte fungera på det sättet. Möjligheterna är uttömda, eftersom skatterna tar en så stor del av era inkomster och staten redan är högt skuldsatt, hävdar han. ett av nejsidans huvudargument - att
kronans bevarande är nödvändigt för att hantera externa
chocker. Den som söker argument från överkursen kan rekommenderas finansanalytikern Peter Malmqvists bidrag till intervjuboken Krona eller euro? (red: Torsten Sverenius). Han grundar sitt ja på tre faktorer: att euron underlättar effektivitetsjämförelser mellan länder, att färre valutor gör valutaprognoser mer trovärdiga, samt att Sverige i dag inte är ett optimalt valutaområde. Framför allt ställer han sig kritisk till ett av nejsidans huvudargument - att kronans bevarande är nödvändigt för att hantera externa chocker. I så fall skulle Sverige behöva delas i regionala valutaområden, beroende på de skiftande förutsättningarna, med en Stockholmskrona, en Norrlandskrona, en Gnosjökrona, osv. Det kanske finansknuttar mot euron kan fundera över. Kommentar av Rolf Englund: Eonomipristagarnas synpunkter på EMU: 7-1 till
EMU-kritikerna
There is nothing routine about 11 sovereign states voluntarily
surrendering their monetary powers to an independent central bank by scrapping
their individual currencies. Om vi är rädda för framtida
störningar i den svenska ekonomin är det säkrare Ett av de oftast använda argumenten mot en svensk anslutning till euron är att Sverige kan råka ut för en asymmetrisk chock, det vill säga en störning i ekonomin som är unik för Sverige. Står vi utanför euron kommer växelkursen att anpassas så att chocken motverkas. Om vi å andra sidan är en del av det gemensamma valutaområdet står denna anpassningsmekanism naturligt nog inte till buds. Därför tar vi en stor risk när vi ansluter oss till euron. Så kan man sammanfatta nejsidans argumentation på denna punkt. Begreppet asymmetrisk chock introducerades av Nobelpristagaren Robert Mundell i början av 60-talet i samband med hans teori kring optimala valutaområden. Professor Mundell talar i dag på ett seminarium i Stockholm. Han lär dock inte komma att använda sin fyrtio år gamla begreppsapparat som utgångspunkt för ett nej till euron. Sedan denna teori utvecklades har nämligen de förutsättningar som teorin bygger på ändrats på ett fundamentalt sätt. Den mest dramatiska förändringen är omfattningen av de internationella kapitalflödena. Dessa var av relativt liten omfattning i början av 60-talet. Därmed var det naturligt att anta att värdet på ett lands valuta lät sig bestämmas med utgångspunkt i landets reala ekonomiska situation. Så är det inte i dag. Nu är de internationella kapitalflödena enorma i jämförelse med handelsströmmarna. Därmed blir det också kapitalflödena och inte handeln som har det avgörande inflytandet på landets växelkurs. Därmed styrs valutamarknaderna av en förväntningsbildning som liknar den som vi ser på aktiemarknaderna världen över. Rykten, uppfattningar om vad som är på modet, mer eller mindre tillfälliga stämningslägen kan därmed ha ett avgörande inflytande på ett lands valuta. Vi har också kunnat observera mängder med fall, där länders valutor varit fel prissatta i förhållande till den reala situationen i ländernas ekonomier. Detta gäller stora som små valutor. Problemen med stora valutavariationer är dock väsentligt större för små valutor. Ett skäl till detta är att handeln med andra valutaområden relativt sett är större när valutan är liten. Ett annat skäl är att möjligheterna att göra transaktioner i en liten valuta utan att kursen ändras är begränsad. Man talar om att valutan har låg likviditet. Vid en betydande störning i en ekonomi med liten valuta kan därför svårigheterna att sälja valuta driva ned kursen på ett sådant sätt att ekonomin destabiliseras ytterligare. När ett land råkar ut för en betydande störning i ekonomin är det därför säkrare för landet att tillhöra ett valutaområde med en stor likvid valuta, än ett område med en liten illikvid valuta. Om vi är rädda för framtida störningar i den svenska ekonomin är det därför säkrare att satsa på en anslutning till euron. En forskare som i dag hävdar detta är Robert Mundell.
"Sveriges riskerar att tappa i välstånd på sikt om man står utanför EMU. Därför bör landet gå med snarast", säger Robert Mundell, årets ekonomipristagare, i en intervju för Finanstidningen 99-12-08. Han är kritisk till de svenska ekonomer, däribland regeringens EMU-utredare Lars Calmfors som menar att Sverige inte är redo för ett deltagande på grund av den svenska lönebildningen. "De ekonomer som hävdar att svensk ekonomi inte lämpar sig för EMU har fel. Problemet angående lönebildningen är att aktörerna på arbetsmarknaden ständigt tar i beaktande när de sätter lönerna att landet alltid kan sänka värdet på sin valuta om det skulle hamna i kostnadskris". I EMU däremot ställs allt på sin spets och arbetsmarknadens parter anpassar sig efter de nya villkor och ramar som ett deltagande i valutaunionen innebär, framhåller Mundell. "Problemet med arbetslösheten och risken för att Sverige ska drabbas av en kostnadskris har att göra med skattesystemet som han menar hämmar nyanställning och rörlighet på arbetsmarknaden. Genom att reformera arbetsmarknaden kan Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet förhindra att kostnaderna i form av arbetslöshet blir så höga när konjunkturen viker, menar Mundell.Mundell ser följande fördelar med en valutaunion: Och han framhåller att många som läser hans gamla artikel från 1961, där han lanserade teorin om optimala valutaområden - den teori som legat till grund för EMU-projektet och som han fått ekonomipriset för - missar den viktigaste delen med vilka fördelar en valutaunion har. Bakgrunden till artikeln var att Kanada under 60-talet brottades
med frågan huruvida landet skulle binda sin valuta till den amerikanska
dollarn. Efterfrågan på teorier inom ämnet var stort. Mundell
är idag besviken på att
Kanada inte gick in i
en valutaunion med USA. Det, menar han, är en av förklaringen till
att landet tappat i välstånd jämfört med den stora grannen
i söder. There is nothing routine about 11 sovereign
states voluntarily surrendering their monetary powers to an independent central
bank by scrapping their individual currencies. There is nothing routine about 11 sovereign states voluntarily surrendering their monetary powers to an independent central bank by scrapping their individual currencies. As Robert Mundell wrote nearby yesterday, the single currency amounts to nothing less than the most significant change to the world monetary system since the dollar became the world's leading currency. Or, as the European Commission pointedly put it, the founding members of EMU are "creating a euro-zone with nearly 300 million inhabitants accounting for 19.4% of world GDP and 18.6% of world trade." As readers of these columns know, we have long supported the objective of a single European market and have felt that a single currency would further that goal. We also at times have been critical of the process through which European nations have pursued that goal. If this effort fails, EMU may be history's most expensive experiment. But the biggest threat to success, as we see it, is the danger that the pressures of a single currency will be too great for national political systems to bear and there will be a movement to retard or reverse the free market momentum. Ledare Wall Street Journal, October 14, 1999 The theory was propounded at the Michael 1 dinners, in a now departed restaurant in the canyons near Wall Street, hosted by financial maven Charles Parker and attended by Mundell, Laffer and Jude Wanniski and Robert Bartley of this newspaper. * The science of economics has by now left the era that started with "The General Theory" in 1936. Friederich von Hayek (Nobel 1974) was the great pioneer of the counterrevolution. Milton Friedman (Nobel 1976) has been its leading advocate. But who has been the intellectual champion of two such radical innovations as the Reagan tax cuts and the European currency? In terms of actual policy initiatives, Robert Mundell has been the most influential economist since John Maynard Keynes. Bättre
Sverige som ett självständigt "Europas Kanada" Externa länkar: öppnar i nytt fönster
|