EU och Tryckfriheten
Tryckfriheten
Den andra utmaningen kommer från EU där många länder har en annan tradition.
I valet mellan öppenhet och integritet - särskilt för de mäktiga i samhället - har den kontinentala betoningen ofta legat p?det sistnämnda värdet.
I detta avseende har Sverige (och Finland) ingen anledning att EU-anpassa sig.
DN ledare 30/8 2007
I moderna demokratier har regeringar inget ansvar för vad som trycks i tidningarna. En kränkning för kränkningens egen skull är sällan någon bra id? men ansvaret och friheten ligger p?utgivaren, inte p?politiker, diplomater eller mullor.
I relation till denna grundläggande konflikt mellan censur och öppenhet kan vår nationella debatt om tryckfriheten te sig som en lyx. Uppslutningen kring den svenska modellen är massiv, men vi står likväl inför svåra avvägningar.
Den ena utmaningen kommer från teknikutvecklingen. Hur ska det grundlagsfästa skyddet för det fria ordet utsträckas till nya, flyktigare kanaler utan att vi tummar p?den unika svenska friheten med rötter tillbaka till 1766?
EU-medlemskapet, tyckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
I betänkandet diskuteras eventuella problem med att upprätthålla TF och YGL med hänsyn till EU-samarbetet. TYB finner p?det stora hela att några sådana problem hittills inte gjort sig gällande, men att med en utveckling mot ett ökat samarbete i rättsliga frågor kan antalet situationer där konflikter kan uppst?komma att öka.
Tidningsutgivareföreningen
Svenska Tidningsutgivareföreningens yttrande över betänkandet
SOU 2006:96 - "Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten"
Regeringen bör bekämpa EU-förslag som
står i strid med svensk grundlag
GP 6/1 2003
Regeringen bör bekämpa
EU-förslag som står i strid med svensk grundlag
GP 6/1 2003
Regeringen måste göra sitt yttersta för att motverka försvagad tryckfrihetslagstiftning.
Svenska tidningar åtalade i Italien - det kan bli verklighet om EU-kommissionen inte stoppas. Enligt ett förslag som EU-kommissionen ordnar hearing om i dag ska medier och deras källor kunna åtalas enligt utländsk lag, om någon person eller något företag i utlandet känner sig kränkt.
Stater med svagare skydd av yttrande- och meddelarfriheten kan därmed bilda norm för rättskipningen kanske inte bara inom EU utan i världen. Journalistik som inte på något sätt är brottslig enligt svensk lag skulle därmed kunna fällas i utländsk domstol. Det vore katastrofalt.
Utlåtanden från en rad svenska remissinstanser visar att risken är uppenbar att den kritiskt granskande journalistiken skulle försvagas. Vad beträffar den ekonomiska journalistiken riskerar detta ske i ett läge där den kanske behövs bättre än någonsin. Det är ju på senare år de värsta bokföringsskandalerna avslöjats.
Även den politiska utrikesjournalistiken skulle råka i fara om hoten mot tryckfrihetslagstiftningen förverkligas.
Därför är det oerhört angeläget att regeringen gör sitt yttersta för att motverka en försvagad tryckfrihetslagstiftning. Att internet gjort information och nyheter mer lättillgängliga får inte betyda att exempelvis storföretags intressen skyddas hårdare, på det fria ordets bekostnad.
Tidningsutgivarna har avgett remissyttrande över EU-kommissionens förslag till förordning om vilket lands lag som skall tillämpas i bl a ärekränkningsmål.
Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som, till Justitiedepartementet, Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag får härmed anföra följande.
Förslaget till förordning syftar till att reglera vilket lands lag som skall tillämpas vid skadeståndstvister utanför avtalsförhållanden. I artikel 7 finns en bestämmelse om ärekränkning, varvid anges att "tillämplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som härleder sig från en kränkning av privatlivet eller personlighetsskyddet eller från ärekränkning är lagen i det land där den som lidit skada hade hemvist vid tidpunkten för den skadegrundande handlingen".
Enligt Tidningsutgivarnas mening är bestämmelsen direkt oförenlig med svensk grundlag, då den, om den genomförs, skulle sätta den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen ur spel.
De svenska tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna är exklusiva, d v s det som publiceras inom ramen för dessa mediegrundlagar kan inte prövas i annan ordning eller på annat sätt än vad grundlagen anger.
Bestämmelsen i artikel 7 innebär dock att denna exklusivitet åsidosätts.
Den som har sin hemvist i annat land än Sverige kommer då att kunna stämma en svensk tidning för ärekränkning och kräva skadestånd enligt lagen i det land där vederbörande har sin hemvist.
Det innebär att en publicering som enligt svensk rätt inte skulle anses utgöra förtal kan komma att anses utgöra förtal enligt ett annat lands lag.
Vad som anses vara förtal i ett land behöver ju inte nödvändigtvis vara förtal i ett annat land eftersom synen på vad som är kränkande och nedsättande varierar.
Den svenska tryck- och yttrandefriheten torde emellertid vara en av de mest liberala och toleranta i världen och det säger sig självt att den föreslagna ordningen riskerar att leda till att nyhetsrapporteringen blir mera riskfylld, att återhållsamheten kommer att öka och frihetsgraden minska, eftersom följden kan bli skadestånd och processer som man inte kan överblicka. Detta skulle vara till skada för den allsidiga informationen och det fria meningsutbytet och ytterst drabba läsarna och medborgarna.
Också i andra avseenden uppstår problem. Om ett ärekränkningsmål rörande vad som publicerats under de svenska mediegrundlagarna skall prövas enligt ett annat lands lag kan de svenska reglerna om meddelarfrihet och källskydd komma att få stå tillbaka.
Journalister kan komma att kallas som vittnen och tvingas bryta mot sin tystnadsplikt i väsentligt fler fall än vad som är möjligt enligt svensk rätt. Systemet med ensamansvar kan likaså komma att åsidosättas, då denna ordning i många länder inte har någon motsvarighet. Konsekvensen kan då bli att till exempel enskilda journalister kan dras inför rätta för sådant som i dag ednast den ansvarige utgivaren kan ställas till svars för.
Förslaget skall också betraktas mot den bakgrunden att flera av de länder som ansökt om medlemskap i EU har ett förhållandevis svagt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Och vare sig dessa länder blir medlemmar eller ej, så anger ju förslagets artikel 2 att "den lag som anvisas i denna förordning skall tillämpas även om det är lagen i en icke-medlemsstat".
Att förslaget i artikel 20 innehåller en regel om ordre public, d v s att en regel kan vägras tillämpning om den uppenbart strider mot grunderna för domstolslandets rättsordning, torde ha begränsat värde eftersom domstolslandet oftast torde vara samma land som det land vars lag skall tillämpas.
Tidningsutgivarna avstyrker därför bestämt Kommissionens förslag vad gäller regler om ärekränkning och förordar att artikel 7 utmönstras.
Stockholm den 12 augusti 2002
Barbro Fischerström
Verkställande Direktör
Per Hultengård
Direktör
