|
Bosse RingholmBosse Ringholm (s)
Vice statsminister och samordningsminister för EU-frågorna i regeringen.
Socialdemokraterna kommer inte att gå med på att svenska folket får säga sitt om EU:s nya grundlag Jag vill se ett solidariskt samhälle där alla människor erbjuds möjligheten att förverkliga sina bästa drömmars längtan. Och jag tror att vägen dit bl.a. går via samarbete i Europa. En första utgångspunkt i flera av inläggen är att Sverige inte kommer att ha något inflytande i framtidens EU, eftersom inget annat land kommer att lyssna. Jag skulle önska att debatten framöver mer kom att handla om de två verkliga alternativen, det nya fördraget och det gamla Nicefördraget som vi har idag. Det är ingen dramatik med det nya fördraget. Även om två tidigare folkomröstningar just handlat om EU anser Ringholm att det var en helt annan dignitet i de frågorna. Han vill heller inte vänta med beslutet till efter riksdagsvalet. "Men Ringholm tycker att man sänder fel signaler om man väntar med beslutet, eftersom det inte innebär några stora förändringar. Jfr Valery Giscard d'Estaing, President of the Convention that drew up the European Constitution Ringholm säger nej till
EMU-röstning vid valet I en tv-intervju i förra veckan öppnade statsminister Göran Persson för att en folkomröstning om svenskt deltagande i EU:s valutaunion skulle kunna hållas redan efter valet i höst. Uttalandet har tolkats på ett långtgående sätt, inte minst av den majoritet hos oppositionen som välkomnar en tidig EMU-omröstning. - Han har svarat på en fråga och sagt att ingenting är uteslutet. Jag tycker verkligen det är hårdraget att kalla det för ett utspel, säger Bosse Ringholm om Perssons uttalande. Själv undviker finansministern nogsamt att spekulera över årtal, men inte heller han vill utesluta något. - Vi ska först få det här betänkandet från Bengt K Å Johanssons utredning. Sedan ska den på remiss. Vi har också diskuterat om man ska ha en upplysningskampanj, och då tar ju den tid. Utredningen under det förra socialdemokratiska statsrådet Bengt K Å Johansson ska vara klar någon gång i vår. Den granskar hur sådant som lönebildning och möjligheterna att driva en aktiv ekonomisk politik kan fungera för Sverige som euroland. Alla oppositionspartier utom centern är positiva till att hålla folkomröstning om EMU redan i slutet av det här året. Nej-partierna miljöpartiet och vänsterpartiet vill förlägga den till själva valdagen den 15 september. Bosse Ringholm ser inga fördelar med det. - Nej, det skulle tvärtom skapa förvirring. Vi skulle få en diskussion om två saker samtidigt. EMU-frågan är ju så stor att den kräver sin egen diskussion. Centerledaren Maud Olofsson vill vänta tills euron har genomlevt både hög- och lågkonjunktur. - Det finns de som säger att man måste vänta både en och två konjunkturcykler, men jag tycker inte man behöver resonera på det sättet. Man får finna en tidpunkt som är politiskt lämplig. När är de svenska förutsättningarna tillräckligt noggrant analyserade? - Det är en politisk bedömning. Hur lönebildningen utvecklas till exempel är ju en bedömning. Och det handlar om hur konjunkturfaserna ser ut. Vi bör rimligen vara i någorlunda fas med den allmänna utvecklingen i EMU-länderna, säger Bosse Ringholm. Han tycker inte att det finns anledning att av taktiska skäl välja tidpunkt för folkomröstningen i förhållande till Storbritannien, det andra icke-euroland där en kampanj kan väntas inom kort. ”Forcera inte en EMU-anslutning”
När euron införs fullt ut så tror jag att vi successivt kommer att få se en ökad priskonkurrens i euroländerna, vilket även gynnar Sverige. Det blir lättare att jämföra priser. Det är givetvis bra för konsumenterna och för EU:s konkurrenskraft mot omvärlden. En annan praktisk effekt är att växlingskostnaderna försvinner. Hur stora dessa effekter kommer att bli går inte med säkerhet att säga. EMU-utredningen som gjordes för några år sedan trodde att de skulle bli ganska små. Givetvis är det inte de praktiska aspekterna på valutaunionen som är de viktigaste. För min del väger de mer övergripande argumenten tyngst. Ett väl fungerande valutasamarbete kan utgöra en demokratisk motvikt till växande globala marknadskrafter, och ge större möjligheter till en positiv utveckling i fråga om trygghet, tillväxt och jobb. Ett stort valutaområde ger bättre skydd mot spekulationsattacker mot valutan. Men varför går då inte Sverige med direkt? Varför skall vi vänta? Jag tror det är viktigt att vi verkligen tar oss tid att analysera de förutsättningar som Sverige skulle få i EMU innan vi går med. Samtidigt som ett medlemskap ökar förutsättningarna för ekonomisk stabilitet så förändrar det viktiga strukturer. Den stora skillnaden är att penningpolitiken är gemensam. Det betyder att andra mekanismer än en egen räntenivå och valuta måste hjälpa till att jämna ut normala svängningar i tillväxt och sysselsättning. Vi måste vara i fas konjunkturmässigt med euroländerna, så att inte Europeiska centralbankens räntepolitik blir alldeles fel kostym för oss. Att gå med i ett läge där vi inte är i fas riskerar att leda till allvarlig obalans i svensk ekonomi. Den svenska lönebildningen måste fungera så att den inte i jämförelse med övriga EU-länder driver på inflationen och undergräver den svenska konkurrenskraften. De offentliga finanserna måste också vara tillräckligt starka både för att kunna stå emot överhettning och klara av att stimulera ekonomin vid hotande arbetslöshet. Vi socialdemokrater vill dessutom att ett beslut om medlemskap i EMU skall avgöras av svenska folket. Och inför ett så stort framtidsval måste alla ha fått möjlighet att ta del av information och debatt om EMU. Trots att jag alltså i grunden har en positiv syn på valutaunionen så tycker jag inte att ett beslut om EMU-medlemskap bör forceras fram. Vi skall ta oss den tid vi behöver för att analysera konsekvenserna och diskutera igenom argumenten. Om, och som jag hoppas när, vi sedan tar steget in i valutaunionen, så skall vi göra det med kunskap och självförtroende och utifrån ett gemensamt beslut som människorna i Sverige står bakom.
|