|
Göran Persson stod på toppen av sin popularitet i valet 2002, men i och med det stora nederlaget i EMU-folkomröstningen 2003 började nedgången.
Henrik Brors, DN 18/9 2006
Läs mer här
Många problem har vi tillsammans, också frågan om hur vi ska ställa oss till vårt gemensamma Europa.
DN huvudledare 17/9 2006
Själva tycker vi oss sannolikt i dag ha upplevt en alldeles normal svensk valrörelse, den här gången med mindre fokus på vård-skola-omsorg och mer på sysselsättning och tillväxt. Men så värst normaleuropeisk är inte den svenska valdebatten. Tvärtom kan den för utomstående iakttagare te sig klart avvikande. För vad är det som präglat och kommer att prägla valen i åtskilliga europeiska länder? Lag och ordning, invandring och integration är de stora frågorna. I Holland och i Danmark har de avgjort regeringsfrågan. I Frankrike avgjorde de presidentvalet 2002 och kan komma att göra det 2007.
EU är inte populärt i Sverige men det är den inte heller på andra håll bland medlemsländerna. Lösningen är då antingen att använda detta i valdiskussionen eller att inte tala om Europa.
Väljer man det första alternativet - och det har man gjort i Frankrike och Holland liksom till en del i Storbritannien - blir resultatet en väldigt förenklande, ja fördummande debatt. Det blir det egna landet mot resten, förlagt till ett illasinnat Bryssel. Och Europafrågan förblir en starkt skiljande, het fråga.
Avstår man från att beröra Europa blir följden en fortsatt separation mellan nationella frågor och EU, det blir en mental mur mellan "vi här i landet" och "dom där ute i Europa". Men själva sambandet mellan oss och de andra blir aldrig klargjort eller ens talat om.
Sammanfattningsvis bör 2006 års svenska valkampanj få ett gott betyg: både vad gäller innehåll och uppträdande har vi visat oss från vår bättre sida.
Alliansen
Arbetsgruppen har i uppgift att lägga grunden för att en borgerlig regering efter valet 2006 kan föra en politik som ger Sverige en starkare röst i Europa och världen.
Gunilla Carlsson (m), ordf, Cecilia Malmström (fp), Anders Wijkman (kd), Agne Hansson (c)
Klicka här
Bryssel är redan i dag ett långt viktigare beslutsforum för många, viktiga frågor än Helgeandsholmen.
Men att döma av diskussionerna inför höstens val kan man fråga sig om det över huvud taget pågår något organiserat samarbete på EU-nivå, i vart fall om Sverige deltar i detsamma.
Europaperspektivet är som bortblåst från valdebatten. Stendött.
Anders Wijkman, SvD Brännpunkt 18/8 2006
Göran Persson
Ekots partiledarutfrågning, 21/8 2006
- Anser Du fortfarande att Sverige skall gå med i EMU?
Jag har haft och har den uppfattningen. Dock har jag sagt att vi kommer inte att aktualisera frågan förrän det finns ett starkt folkligt krav på att så sker, därför att det här skall underställas en folkomröstning och nästa gång en regering lägger fram det här, och då talar vi om perioden efter 2010, så skall vi i så fall vara i ett läge där vi vet vet att vi har folket med oss.
Sverige har klarat sig bra sedan vi sade nej men det grundläggande skälet, en liten öppen ekonomi på en stormig internationell kapitalmarknad, kan komma att utsättas för olika typer av spekulationer. Då ligger vi illa till. Det är det huvudsakliga skälet för min del. Det har det varit hela tiden.
Mer om Göran Persson och EU och EMU
Vi kommer "inte att förhandla bort vår uppfattning om EU-fördraget och att det skall tas av riksdagen"
Bosse Ringholm till Svenska Dagbladet 1/9 2006 (s22, ej online)
Socialdemokraterna
Det europeiska samarbetet har öppnat möjligheter att tillsammans med andra skapa en demokratisk motkraft mot globaliseringens negativa sidor. Vi vill föra en aktiv politik för ett folkets Europa där människovärdet sätts före marknadsvärdet.
Centerpartiet
Centerpartiet ville inte att Sverige skulle gå med i den Europeiska Monetära Unionen då det 2003 var en folkomröstning i frågan. Anledningen till detta ställningstagande var att vi vill ha en självständig Riksbank. I lägen av nationell eller internationell ekonomisk kris skulle det bli för komplicerat för den europeiska centralbanken att tillgodose alla medlemsländers behov. Att ha kvar den egna Riksbanken medför att vi har kontroll över de verktyg som finns till för att förhindra nationella ekonomiska kriser.
Centerpartiet vill: Hålla Sverige utanför EMU:s tredje steg om att införa den gemensamma valutan Euro i enlighet med folkomröstningens utfall 2004.
2006-08-21
Förslaget om en egen konstitution för EU röstades ned av medlemsländernas medborgare.
Centerpartiet anser inte att man bör omförhandla konstitutionen men ta upp vissa delar av den till diskussion.
En total omförhandling skulle försena processen med att arbeta fram en gemensam konstitution för EU, allt för mycket.
När det gäller beslutet om att ratificera konstitutionen eller inte så anser Centerpartiet att det beslutet bör fattas i riksdagen.
För att konstitutionen ska antas i EU krävs enhällighet, det vill säga att den godkänns i alla länder. Det är således upp till varje enskilt land om de vill grunda sitt beslut på en folkomröstning eller ett parlamentsbeslut.
Centerpartiet vill: Att riksdagen ska fatta beslut om att godkänna konstitutionen
Att EU ska ha en gemensam konstitution
Mer om Centerpartiet och EU och EMU
Folkpartiet:
Vi tycker att brottsbekämpning, miljöfrågor, frihandel och säkerhetspolitik bör hanteras gemensamt i EU.
Däremot bör jordbrukspolitik, regionalpolitik, socialpolitik med mera hanteras av oss själva, i Sverige.
Mer om folkpartiet och EU och EMU
Junilistan
Junilistan säger ja till svenskt EU-medlemskap, men nej till att flytta mer politiskt makt från Sverige till Bryssel. Vi är inte höger eller vänster. Vi samlar alla de medborgare som är positiva till internationellt samarbete, men som säger nej till den centralstyrda EU-stat som nu växer fram.
Demokrati byggs underifrån genom medborgarnas aktiva deltagande. Vi vill att medborgarnas inflytande ska öka. Ett sätt är att hålla fler folkomröstningar. Det är en självklarhet att svenska folket ska besluta om Sverige ska anta EU-grundlagen eller inte.
Mer om Junilistan och Nils Lundgren
Moderaterna
Hur ser ni på Sverige och EMU-medlemskap?
Svaret är: Vi vill att Sverige på sikt ska vara en fullvärdig medlem i EMU, den europeiska monetära unionen. För det ställningstagandet finns starka ekonomiska och politiska skäl. Som en följd av resultatet från eurofolkomröstningen är ett svenskt medlemskap i valutasamarbetet inte aktuellt de närmaste åren.
Den monetära unionen är ett positivt steg som kan leda till ökad tillväxt och välstånd i Sverige och övriga Europa. Fördelarna är många. Ökad handel och bättre konkurrens, minskade kostnader för valutaväxling, minskade växelkursrisker, lägre och stabilare inflation och lägre räntor.
Mer om Moderaterna och EU och EMU
"Ett välfungerande EU behöver självklart ett fördrag. Junilistan vill att ett helt nytt förslag läggs fram till Europas befolkning, ett förslag som tas fram av representanter från EU:s alla medlemsländer i en demokratisk process och som sedan läggs fram i folkomröstningar i samtliga länder",
skriver Nils Lundgren på Europaportalen.se
Lars Wohlin tillsammans med brittiske konservativa europaparlamentarikern Daniel Hannan.
Dick Erixon blog
Lars Wohlin hos Medborgare mot EMU
Lars Wohlin om kronkursförsvaret
Sett från Bryssel är det obegripligt hur Europa-politiken blivit så undanskymd i valrörelsen.
I det tysta tickar en tidsinställd politisk bomb under vänsterblocket, men ingen verkar bry sig. Inte ens den borgerliga alliansen, som tycks frukta samma spöke som den socialdemokratiska ledningen: en ny folkomröstning om EU.
Rolf Gustavsson, SvD 10/9 2006
Varje svenskt val är också ett EU-val.
Europaparlamentariker debatterar 11 september 2006, kl 17:00 till 19:00
Plats: World News Café, Kulturhuset, 2 vån
Debatten kommer att direktsändas av SvT 24 med början kl 17:05
Kommittén för EU-debatt
EU-grundlagen är vår grundlag
med info om Lars Leijonborg om EU och EMU
Rolf Englund på internet 6/9 2006
Fördraget innehåller bland annat bestämmelser om ett djupare samarbete inom tredje pelaren,
det vill säga polisiärt och straffrättsligt samarbete.
Detta, och andra delar av fördraget, kan genomföras redan nu utan att fördraget godkänns.
Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU?
Sieps 2006:6 September 2006
Det allvarligaste misslyckandet med det konstitutionella fördraget ligger inte i innehållet utan i processen i den storstilade inviten till medborgarna i kombination med det försuttna – eller till och med missbrukade – tillfället att tydliggöra för dem vad som idag verkar vara något oklart: varför EU- samarbetet behövs och förtjänar deras förtroende.
Det är ofrånkomligt att medlemsstaternas regeringar, på allvar innan något ytterligare försök görs att vinna stöd för ett nytt (eller nygammalt) fördrag, försöker förklara för medborgarna varför EU behövs och förtjänar deras förtroende.
Centerpartiet och Allians för Sverige vill ha ett smalare och vassare EU, som tar sig an de stora frågorna.
Maud Olofsson, 28/8 2006
- Efter nederlagen i folkomröstningarna om konstitutionen i Frankrike och Nederländerna har Europasamarbetet tagit en nödvändig tankepaus. Det är bra med reflektion och eftertanke. Efter att ha tagit stora steg mot ett enat Europa behövs nya mål som ger kraft åt samarbetet.
Vad ska hända med den på is lagda EU-konstitutionen?
Och varför är Sveriges riksdag och det svenska folket så ointresserade av att debattera EU-frågor?
Den statliga "Kommittén för EU-debatt" 1/9 2006
De båda frågorna präglade i mycket diskussionen när företrädare för de sju riksdagspartierna på torsdagskvällen samlades i Halmstad för att debattera EU.
"Konstitutionen ligger för närvarande på is, men kommer snart att vakna upp igen likt greve Dracula", varnade Vilmer Andersen.
Andersen hävdade att EU kommer att ta upp frågan om fördraget igen så snart Frankrikes president Jacques Chirac har lämnat sin post. Fördraget innebär ett steg närmare en EU-stat, menade Andersen, med mer makt till EU och mindre till Sverige. Och Carl Schlyter, europaparlamentariker för miljöpartiet, höll med:
- I den nya konstitutionen försvinner vetorätten på många områden och alla stater förbinder sig att förbättra sin militära rustning.
Henrik von Sydow, riksdagsledamot för moderaterna: bara fördelar med "en tydlig" konstitution.
Dock menade von Sydow att fördraget "absolut inte" är den viktigaste frågan för Sverige och EU:
- Det nya fördraget är inte så dramatiskt. Det finns viktigare debatter.
Fördragsfrågan har knappast diskuterats i valrörelsen, trots att frågan kommer upp under mandatperioden.
Mats Hallgren, SvD Nyhetsplats 2/9 2006
I Sverige stoppades beslutsprocessen efter folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna. EU-frågorna i allmänhet har därefter fått en undanskymd plats i debatten. Fördragsfrågan har knappast diskuterats i valrörelsen, trots att frågan kommer upp under mandatperioden.
Färdplanen mot de nya EU-fördraget
- I mars nästa år startar processen mot ett nytt EU-fördrag. Då ska Sveriges statsminister Göran Persson delta i ett EU-beslut om en deklaration om de övergripande målen med ett nytt fördrag.
(Kommentar av Rolf Englund:
Det är ju inte säkert att det blir Persson.)
- Vid toppmötet i juni, under ledning av förbundskansler Angela Merkel, är det dags att enas om en färdplan i frågan.
Då har Nederländerna haft parlamentsval och Frankrike sannolikt en ny president.
Under hösten 2007 inleds sonderande förhandlingar om det nya fördraget. Vi någon tidpunkt övergår de förberedande diskussionerna i en formell regeringskonferens, som senast under hösten 2008 ska presentera ett förslag.
Regeringarna väntas sedan under 2009 på ett möte med Europeiska rådet (EU-toppmöte) anta förslaget. Därefter går det nya fördraget vidare till samtliga medlemsländer för ratificering, antingen genom beslut i parlamentet eller genom folkomröstning.
Redan i höst dyker dock en annan känslig fråga upp på regeringens bord. Det finska ordförandeskapet vill på kommissionens förslag driva fram ett enhälligt beslut om att centrala delar av det rättsliga och polisiära samarbetet ska kunna beslutas med kvalificerad majoritet, alltså att vetorätten ska försvinna.
– Vi var för det förra förslaget och vi anser forfarande att det behövs ett nytt fördrag, som bör innehålla de centrala delarna från det förra förslaget. Det svenska beslutet kan tas av riksdagen, säger Anders Wijkman, EU-parlamentariker från kristdemokraterna.
Denna uppfattning, med smärre variationer, har också folkpartiets Cecilia Malmström, moderaternas Gunnar Hökmark och centerns Lena Ek.
– Fördraget blir en av de stora EU-politiska frågorna under vår nästa mandatperiod. Och Sverige är ju EU-ordförande under hösten 2009, säger Gunnar Hökmark.
Socialdemokraterna kommer inte att gå med på att svenska folket får säga sitt om EU:s nya grundlag
(som trots nejen i Frankrike och Nederländerna troligen kommer att drivas igenom under den kommande mandatperioden).
Vi kommer "inte att förhandla bort vår uppfattning om fördraget och att det skall tas av riksdagen"
säger Bosse Ringholm till Svenska Dagbladet (s22, ej online)
Christian Oscarsson i Kindaposten:
“Om Junilistan kommer in i riksdagen kan troligtvis ingen regering, varken alliansens eller vänsterblockets bildas utan stöd från Junilistan. Ett modest krav från oss blir att vi vill ha en folkomröstning om EU:s konstitution, grundlag, om frågan aktualiseras under mandatperioden.”
Archive for the 'EU-konstitutionen' Category hos Fritt Europa
I partiernas manifest inför höstens val är EU-utbudet genomgående påfallande magert.
Kommittén för EU-debatt, 28/9 2006
EU leaders have set 2008 as a target for making changes to the EU rule book, which are needed for further expansion.
BBC 19/6 2006
It would be unfair to demand that the federalists simply abandon their ideal of political union in Europe.
We are all entitled to our dreams. But they should recognise that in the current political situation they lack both the power and the legitimacy to press on with "the project".
Gideon Rachman, Financial Times, August 29 2006
Gideon Rachman became chief foreign affairs columnist for the Financial Times in July 2006. He joined the FT after a 15-year career at The Economist
"Statsradions ledning sitter säker. De sju riksdagspartierna kommer inte att utkräva ansvar för detta. Landets ledarskribenter kommer inte att kritisera. Etablissemanget håller ihop"
Nils Lundgren på Aftonbladet Debatt 2006-08-26
Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna är entusiastiska EU-anhängare som säger ja och amen till att EU successivt utvecklas till en superstat. Och de vet att svenska väljare är bestämt emot ett sådant EU precis som de holländska och franska väljarna som ifjol röt till och sa nej till förslaget till EU-grundlag. Dessa fem partier vill kunna säga ja till ett nytt grundlagsförslag i riksdagen utan att tvingas skaffa sig mandat från väljarna.
Valdebatt i P1 - om EU
Var femte lag som träder i kraft i Sverige har klubbats i Bryssel.
Programledare: Herman Melzer, SR Ekot. Bisittare: Annika Ström Melin, Svenska Institutet för Europapolitiska Studier. Producent: Susanne Palme, SR Ekot
Medverkande: Gunilla Carlsson, vice ordförande (m), Carl B Hamilton, vice ordförande riksdagens EU-nämnd (fp), Johan Linander, riksdagens justitieutskott (c), Mats Odell, ledamot av riksdagens EU-nämnd (kd), Lars Ohly, ordförande (v)
Bosse Ringholm, EU-minister (s) och Maria Wetterstrand, språkrör (mp).
Läs och hör mer här