Snabbprotokoll 2000/01:24
Torsdagen den 9 november

Anf. 12 BO LUNDGREN (m) replik: Fru talman! Den gemensamma valutan är naturlig i en inre marknad som vi har haft sedan länge. Det ger människorna i Sverige och runt om i Europa lägre priser. Det ger, allt annat givet, över tiden lägre räntor. Någonting som är så bra ska vi införa så snabbt som möjligt.

Anf. 23 ALF SVENSSON (kd): Fru talman! Nu väntar utmaningen att ta in tolv nya stater. Först när det är gjort har vi fullföljt själva grundtanken bakom EU, att ena Europa.

Anf. 31 MATZ HAMMARSTRÖM (mp): Fru talman! Miljöpartiets grundsyn är att Sverige inte ska vara med i EU. Vi anser inte att EU är rätt forum för alla de beslut som fattas där i dag, och vi vill inte vara med i byggandet av en centralistisk EU-stat. Vi vill något annat. Vi vill ha ett samarbete mellan självständiga stater i Europa, utan centralism, där kampen för god miljö, militär nedrustning och internationell solidaritet är ledstjärnor.

Det kanske mest häpnadsväckande exemplet på det motsägelsefulla språk som florerar i EU är Schengenavtalet. Syftet sägs vara gränser utan kontroll. Men av Schengenkonventionens 142 artiklar handlar 138 om kontroll och 4 om rörelsefrihet.

Rörelsefriheten är med andra ord kraftigt begränsad, och syftet blir allt tydligare att hålla oönskade individer borta från EU:s territorium. Sådana människor är bl.a. flyktingar som flyr undan krig och tortyr. Tanken är att stoppa inträdet redan vid gränsen, något som inte minst manifesteras i Schengensystemets alltmer rigida visumregler. Genom att införa stränga visumregler har man tänkt sig att minska antalet flyktingar som ens kommer fram till ett EU-land, eftersom det är först där man kan söka asyl. Detta förfarande har kritiserats av många och frågan är om det är förenligt med Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. Schengensystemet är en stor byggsten i det som brukar kallas Fästning Europa, ett Europa osolidariskt stängt mot omvärlden, något som vi och alla andra gröna partier inom EU är motståndare till.

Anf. 51 GÖRAN LENNMARKER (m): Herr talman! Det finns anledning att vara något bekymrad över de signaler som nu har kommit om att utvidgningen av EU kan komma att skjutas upp. Därför är det oerhört viktigt att Sverige nu driver att den ursprungliga linjen i EU ska hållas kvar, att EU självt ska vara klart att ta emot nya medlemmar år 2002 och att därmed också de länder som är redo att komma in den 1 januari 2003 ska få möjlighet till detta.

Anf. 80 MARGIT GENNSER (m) replik: Herr talman! Jag undrar om man ändå inte får väldigt många målkonflikter när man egentligen fattar besluten i fel ordning. Man säger att man först måste göra det praktiska, det som behöver göras för att utvidga. Sedan får man se hur man vill göra avvägningarna mellan nationalstaterna och EU, som – det ska vi inte fördölja – håller på att bli mycket mer överstatlig än för fem eller tio år sedan. Och målet för de sydeuropeiska staterna har ju varit att göra organisationen överstatlig.

Hela debatten på Riksdagens website

Början på sidan/Top of page