Margit Gennser
Anf. 95 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):
Fru talman!
Vi kan väl göra en liten arbetsfördelning. Om jag klarar den socialdemokratiska sidan, så kan Margit Gennser ta den moderata.
Och sedan hjälps vi åt med att bekämpa det här med överstatlighet och federalism och allt sådant, så tror jag nog att det blir lite bättre.
Mer av Göran Persson och federalismen
Låt oss rösta om EU-konstitutionen
Margit Gennser, Björn von der Esch och Rola Brentlin, Västerviks-Tidningen 2008-01-23
Could Assange escape extradition to Sweden? His lawyer claims the charges are “politically motivated,” but it won’t be easy.
Sweden is employing the fast-track European Arrest Warrant system, which allows few grounds for challenging extradition.
Underlying the arrangement is an assumption that all the signatory states have trustworthy legal systems and share a respect for human rights.
Newsweek 7/12 2010
Vi fått någorlunda klara rapporter om att godkännandet av EU-konstitutionen ska läggas på is, åtminstone ett år. Men det är ett otydligt besked. Vi medborgare kräver att Göran Persson och hans EU-kollegor också klart deklarerar
ATT uppbyggnaden av EUs diplomatiska kår stoppas omedelbart
ATT ingen europeisk president tillsätts
ATT samma gäller EUs utrikesminister
ATT EUs försvarsorganisation (European Defence Agency) inte har något mandat
ATT samma gäller ett gemensamt polisväsende
ATT samma gäller insatsstyrkan (Rapid Reaction Force)
ATT ingen byrå ska inrättas för de grundläggande mänskliga rättigheterna
ATT EU inte ska syssla med rymdpolicy
ATT asyl och immigrationspolitiken fortfarande ska vara mellanstatliga
Borders and budgets risks provoking political crises
that could plausibly culminate in the break-up of the euro, or even the EU.
Gideon Rachman, FT October 20, 2014
Trots en halv miljard kronor i insats
led ja-sidan ett av de största nederlagen i de svenska
folkomröstningarnas historia.
Nu försöker de ta revansch
genom en felaktig historieskrivning
Margit Gennser Dagens Industri 22/9
2003
Det svenska etablissemangets nederlag i euro-omröstningen kan jämföras med lanseringen av Ford Edsel på 1950-talet. Bilen var osäljbar trots de mest omfattande marknadsundersökningar, reklam- och pr-aktiviteter. Trots en halv miljard kronor i insats led ja-sidan ett av de största nederlagen i de svenska folkomröstningarnas historia. Nu försöker de ta revansch genom en felaktig historieskrivning.
Ja-sidan hävdar att det bara är vänsterväljarna - de lågutbildade, de ekonomiskt svaga, bidragstagarna, glesbygdsborna - som röstat nej och avgjort folkomröstningen. I verkligheten är det de borgerliga väljarna som säkrat nej-resultatet. Hade dessa väljare röstat som i EU-valet 1994 hade ja-sidan segrat. Ja-majoriteter av betydelse finns bara i Stockholms län. I Skåne är resultatet mycket jämnt, endast 0,4 procentenheter till ja-sidans favör. Skånevalet avslöjar att många borgerliga väljare från ja-partierna (m, fp och kd) har valt att lägga sin röst för nej-sidan. Sällan har valmanskåren röstat så lika i olika delar av landet.
Dåliga kunskaper och "fast i det gamla" har varit en vanlig förklaring från näringslivet och ja-partierna till valresultatet; nej-röstarna skulle inte ha förstått villkoren för framgång i ett modernt samhälle. En lustighet är att företagen i Strömsund har en högre tillväxt än genomsnittet för svenska företag, samtidigt som Strömsund har rekord i nej-röster, 86,3 procent. Det blir en bedövande nej-majoritet - även om man skalar bort dem som står utanför arbetsmarknaden (Se Jan Edlings artikel.) Ekonomin spelade större roll för nej-röstarna. Ja-sidans anmärkningsvärda valförlust borde leda till självrannsakan, inte till kritik av väljarna. Förlusten är lätt att förklara.
En ekonomi i fritt fall i början av 1990-talet minskade tilltron till våra politiker. It-kraschen, vidlyftiga affärer i ABB, Skandia och andra storbolag och nu Svenskt Näringslivs slösaktiga kampanj för euron förstärkte misstron mot etablissemanget och dess förmåga att handskas med både pengar och information.
Strömmen av rapporter av tvivelaktig kvalitet om EMU:s överlägsenhet skapade inte tilltro, och det gjorde inte heller ja-sidans informatörer som var bättre avlönade än kunniga.
Medlemmarna i organisationen Medborgare mot EMU hade stor erfarenhet från näringsliv, universitet och politik och en "gammaldags" respekt för kunskaper och intellektuell ärlighet. Redan under hösten 2002 publicerades uppmärksammade artiklar i Dagens Industri men också i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Dessa präglade debatten under våren 2003. Opinionssiffrorna svängde, och från maj 2003 hade nej-sidan ett stabilt försprång med 10-15 procentenheter. Kunskaper vann över glättade pr-insatser.
Förståelsen för de risker EMU skapar bredde ut sig, och den bäddade för bra kontakter över tidigare oöverstigliga politiska blockgränser. Detta leder inte enbart till en djupare insikt om ekonomiska problem, utan också om olika sociala och politiska villkor. Det är ökad förståelse av detta slag som gör det möjligt att städa undan en rad gamla politiska missgrepp.
Bildt & Co blåser i otydliga
basuner
Margit Gennser, SvD Brännpunkt 25/8 2003
På SvD Brännpunkt (5/8) tog tre s k äldre statsmän till orda om euron. Det var Bildt, Adelsohn och Lundgren. Deras roll ger auktoritet, men kräver samtidigt bl a opartiskhet och respekt för fakta.
Tomma hotbilder och skönmålningar, skrev Bildt & Co om nejsidans argumentation. Att kalla korrekta påpekanden om att euroländerna Tyskland, Frankrike och Italien plågas av en dålig ekonomisk utveckling och finansiella spänningar får inte betecknas som skrämselpropaganda.
Motsvarande konstateranden att icke-euroländer som Sverige och Storbritannien klarat sin ekonomi betydligt bättre bör inte heller rubriceras som skönmålningar.
Sviktande ekonomi inom euro-länderna skapar akuta problem för stabilitetspaketen och i förlängningen krav på en successiv centralisering inom euroländerna av beskattning, av utgifter och socialförsäkringssystem. I släptåg kommer sannolikt ökade krav på transfereringar till EU:s svagaste ekonomier.
Vi i Sverige har ett exempel i mindre skala på en liknande process, storkommunreformen. Den genomfördes för att effektivisera och modernisera. Det smygande resultatet blev höjt skattetryck, växande administration och kommunala bidrag (bl a Robin Hood-skatt).
EMU kommer lika litet som storkommunreformen skapa effektivitet och ett reformtryck som leder till marknadsekonomi och tillväxt. Politiskt driven harmonisering av skatter, välfärdssystem och arbetsrätt brukar enligt all erfarenhet öka antalet lagar och regler och minska frihet, konkurrens och förnyelse. Har de tre artikelförfattarna övergett sin tidigare syn på marknadsekonomi? Om inte borde de bejaka självreglering genom marknadens snabba och effektiva reaktioner på den ekonomiska politiken.
Bakom deras ställningstagande skymtar en dold agenda - att bygga en europeisk union med 300-400 miljoner invånare. Detta erkänner Bildt i DN den 18 september. EMU ser han som ett steg på vägen mot ett europeisk imperium. Har Adelsohn och Lundgren samma mål?
I den gemensamma Brännpunktsartikeln förnekas dock ett sådant mål, samtidigt som marknadsliberaler som varnar för en maktförskjutning från Stockholm till Bryssel anses prångla ut ohederliga politiska budskap.
Sakförhållandena och Bildts dubbla budskap talar ett annat språk. EU-konventet vill samordna den ekonomiska politiken. Redan detta skapar en successiv maktförskjutning från Stockholm till Bryssel.
Rollen som äldre statsmän kräver tydlighet eller för att använda en biblisk vändning - deras budskap bör inte låta som om det kommer ur otydliga basuner (1 Kor. 14:8). - i alla fall om vi ska lyssna.
Debattskriften "EMU – ett demokratiskt dilemma"
beskriver valutaunionens politiska dimensioner, men också dess effekter
på folkstyret och på EU:s utveckling som helhet. I fyra essäer
beskrivs fyra av EMU:s demokratiska dilemman:
1) EMU skapades av politiska
skäl och syftar till att driva på den politiska integrationen. Men
EMU försöker säljas med ekonomiska argument.
2) När ett
land förlorar räntan och växelkursen som "säkerhetsventil"
vingklipps demokratin. Men riksdag och regering måste ändå ta
det politiska ansvaret för välfärd, lönebildning och
sysselsättning. Det skapar politiska spänningar.
3) EMU grundas
på en tro på en "naturlig" ekonomisk och politisk ordning som
står över intressekonflikter i samhället. Det kan leda till en
avideologisering av politiken som riskerar att försvaga demokratin.
4)
EMU syftar till att centralisera makten och på sikt omvandla EU till en
stat med egen beskattningsrätt. Förslaget till ny grundlag visar att
det är en politisk realitet. Grundlagen ger EU symbolerna och makten att
agera som en stat.
Författare: Drude Dahlerup, Henrik Dahlsson,
Margit Gennser, Sverker Gustavsson och Kerstin Jacobsson
Pressmeddelande
från Europa ja – euro nej, 14 augusti 2003
Den moderata riksdagsledamoten Margit Gennser (m) Malmö,
meddelar att hon inte kommer att kandidera i nästa års riksdagsval.
- Det moderata partiets och min syn på EMU och EU:s framtida
utveckling går inte att förena, vilket också provvalsresultat
har visat.
Klicka
här för hela pressmeddelandet
The
Swedish second best solution
By Margit Gennser, for The Bruges Group,
April 2002
Nej betyder nej även
från Irland
Margit Gennser
Kritiska EU-fakta nr 17, September
2001
Det finns tid att granska
Nice-avtalet!
Margit Gennser i Nordvästra Skånes Tidningar
den 2001-08-31
”Nej
betyder nej även från Irland”
Margit Gennser i
Sydsvenskan 12 juni 2001
Irlands nej i folkomröstningen om Nicefördraget kan bli
ett bakslag för EU:s utvidgning. Men irländarnas skäl till att
rösta nej var snarare en markering gentemot de stora EU-länderna.
Alla regeringar bakom Niceavtalet säger att fördraget måste
godkännas för att EU skall utvidgas med nya länder. Det
stämmer inte. Amsterdamavtalet fungerar vid en anslutning av sex nya
stater. Fler lär knappast vara aktuella de närmaste åren.
EU är inne på fel väg. Unionsvägen passar
inte ett Europa med olika språk, olika historia och olika traditioner.
Ja till samarbete, ja till handel, ja till institutionell konkurrens, men
nej till en alltmer svällande byråkrati och
nej till en
önskan att skapa en superstat.
Riksdagens protokoll 2000/01:107
Onsdagen den 9 maj
Anf. 85 MARGIT
GENNSER (m):
EU:s närhetsprincip
Motion till riksdagen 2000/01:K274
EU:s närhetsprincip
Motion till riksdagen 2000/01:K366
Vilket EU vill vi
ha?
Margit Gennser i Timbros Smedjan 2001-04-05
Snabbprotokoll 2000/01:90 Tisdagen den
3 april 2001
Anf. 67 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Herr
talman! Margit Gennser har frågat justitieminister Thomas Bodström
vilka åtgärder som han avser vidta för att skydda svenska
medborgares yttrandefrihet och deras rätt att kritisera EU, dess politik
och dess institutioner. Arbetet inom regeringen är så fördelat
att det är jag som ska svara på interpellationen.
Interpellation
2000/01:315
av Margit Gennser (m) till justitieminister Thomas
Bodström
om yttrandefriheten i EU (den 12 mars)
Tjänsteföreskrifterna /EU:S/ innehåller bestämmelser som innebär bl.a. att den anställde ska fullgöra sina uppgifter och uppträda med enbart gemenskapens bästa för ögonen. Han ska avstå från varje handling – särskilt från offentliga uttalanden – som kan skada tjänstens anseende. Vidare får en tjänsteman inte utan särskilt tillstånd offentliggöra texter som har samband med gemenskapernas verksamhet. Sådant tillstånd får vägras bara om det planerade offentliggörandet kan skada gemenskapens intressen.
Jag tycker inte att dessa regler är tillfredsställande, och regeringen arbetar för att yttrandefriheten för EU:s tjänstemän ska stärkas. Regeringen försöker också på olika sätt påverka kommissionen att lägga fram förslag som leder rättsutvecklingen på det här området i rätt riktning.
Kommissionen har nyligen presenterat ett reformprogram för just kommissionen. Av reformprogrammet framgår att inte heller kommissionen är helt nöjd med tjänsteföreskrifterna. Kommissionen har därför föreslagit att tjänsteföreskrifterna ska ändras på så sätt att de anställda i framtiden ska kunna rapportera allvarliga oegentligheter utan att riskera disciplinpåföljder.
Kommissionens reformprogram diskuteras för närvarande i en arbetsgrupp i rådet under det svenska ordförandeskapets ledning.
Förhoppningsvis kommer arbetet att småningom leda till regler som är acceptabla även från ett svenskt perspektiv. Detta är en högt prioriterad fråga för mig i EU:s lagstiftningsarbete, eftersom yttrandefriheten och demokratin som bekant går hand i hand. Jag avser att fortsätta driva frågan om en förstärkt yttrandefrihet för EU-anställda till dess att vi får bättre regler på det här området.
Jag kan tillägga att den europeiske ombudsmannen, Jacob Söderman, också är missnöjd med tjänsteföreskrifterna såvitt avser tjänstemännens yttrandefrihet. Han har därför inlett en formell undersökning om EU-anställdas yttrandefrihet. I den undersökningen har han begärt att kommissionen ska informera honom om den har vidtagit, eller avser vidta, några åtgärder för att klargöra omfattningen av de anställdas yttrandefrihet.
Anf. 68 MARGIT GENNSER (m):
Herr talman! Min
interpellation berörde offentlighetsprincipen. Den är viktig för
oss svenskar. Den har nära samband med yttrandefriheten. Bägge
är grundläggande för att en demokrati ska fungera riktigt bra.
Dessa två principer betyder dessvärre mindre i en rad EU-länder. EU-parlamentarikern Jens Peder Bonde konstaterade den 22 mars i The Observer att Sverige inte har lyckats övertyga Spanien, Frankrike och Tyskland om en bra offentlighetsprincipslagstiftning. De är emot en sådan.
I stället för att skapa nya regler som säkrar insynen i det offentliga har vi fått nya regler som tillåter hemligstämpel för en rad vanliga dokument som inte blir åtkomliga för EU-parlamentet och allmänheten, säger Peder Bonde. Det är inte konstigt att van Buitenens avslöjanden om korruption, som fällde i princip hela Santerkommissionen, ledde till hans suspension från EU-kommissionen, och såvitt jag vet har han ännu inte fått upprättelse.
Kärnländernas behov av slutenhet illustrerade jag i min interpellation med EU-domstolens dom mot Bernard Connolly till förmån för EU-kommissionen. Connolly avskedades för sin EU-kritiska bok, skriver på fritid och – som han hävdar – utan samband med tjänsten och det arbete som han utförde. I domen hävdades inte att han brutit mot tjänsteavtal, däremot att domen skulle "skydda andras rätt" och "straffa individer som skadar institutionens anseende och rykte".
Interpellation 2000/01:315
av Margit
Gennser (m) till justitieminister Thomas Bodström
om yttrandefriheten
i EU (den 12 mars)
Offentlighetsprincipen var en för Sverige stor fråga vid anslutningsförhandlingarna till EU. Frågan har ännu inte fått en tillfredsställande lösning. Inget tyder i dag på att motståndet mot medborgarnas insyn inom EU håller på att mjukna. EU-kommissionen anser att de sekretessregler som nu gäller är väl avvägda och att sekretessen inte kan mjukas upp. Denna ståndpunkt motiveras med hänvisning till kommissionens arbetsro och behov av tid att utforma sin politik med eftertanke, innan förslagen förs ut till allmänheten. Tidningen Aftonbladet konstaterar (den 6 mars 2001) att EU:s ledande tjänstemän inte begriper att demokrati förutsätter att medborgarna får relevant information, innan besluten fattas. De gör i stället en dygd av elitmakt och toppstyrning.
Värnandet om EU-administrationens slutenhet har lett till att tjänstemän som arbetar inom EU:s institutioner beläggs med munkavle. Än värre är att kritik av EU, dess ledande tjänstemän och politiker enligt ett aktuellt domslut i EU-domstolen icke är tillåtet. Domslutet gäller målet mellan Europakommissionen och Bernard Connolly. Eftersom domslutet är uppseendeväckande och dessutom kan få effekter även för svenska medborgare återges fallet här i sina huvuddrag.
Europakommissionen mot Bernard Connolly
Den engelska ekonomen Bernard Connolly avskedades 1995 som EU-tjänsteman för att han skrivit en kritisk bok om den europeiska integrationen The Rotten Heart of Europe. Connolly hävdar att allt han sagt och skrivit skedde i enlighet med hans anställningskontrakt, eftersom han inte avslöjade någon hemlig information i samband med hans arbete vid kommissionen. Boken skrevs helt och hållet på hans fritid. Dessa fakta har inte ifrågasatts.
Målet har nu behandlats i alla instanser och EG-domstolen kom med det slutliga utslaget 2001 03 06. EU:s högsta rättsliga instans konstaterade i domslutet att kommissionen hade rätt att avskeda Connolly för hans kritik mot kommissionen i syfte att skydda andras rätt och att straffa individer som skadar institutionens anseende och rykte. Fallet gäller således inte enbart personer som arbetar inom EU-byråkratin utan även andra EU-medborgare.
Domstolen kallar Connollys bok aggressiv, kränkande och förolämpande. Särskilt stötande anses författarens uppfattning vara, att den ekonomiska och monetära unionen utgör ett hot mot demokrati, frihet och en definitiv fred. I domen framhålls därför att det finns situationer, i vilken det är legalt att begränsa yttrandefriheten. Som exempel anför domstolen att publicering av förhållanden som är till förfång för den europeiska gemenskapen kan förbjudas i enlighet med artikel 10(2) i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Denna artikel säger att yttrandefrihet kan begränsas för att skydda andra människors rykte och rättigheter.
I utlåtandet i en tidigare instans hänvisades till rättsfallet Wingrove mot Storbritannien vid Europarådsdomstolen i Strasbourg, där det i domskälen anfördes att det finns uttrycksformer som kan vara så kränkande för andra att dessa kan begränsas. Det fall som avsågs gällde en video av kvalificerad pornografisk art innehållande centrala religiösa symboler.
I domskälen gällande målet Wingrove mot Storbritannien angavs särskilt att domskälen inte kan användas av regeringar och andra offentliga institutioner för att inskränka yttrandefriheten och liknande i politiska sammanhang, dvs. yttrandefriheten får inte inskränkas för att skydda regeringars eller andra politiska organs anseende. Detta innebär att Europadomstolen har utsträckt skyddet i Europakonventionen för mänskliga rättigheter från att gälla enskilda individer till att skydda Europaunionens institutioner.
Generaladvokaten Colomer framhåller i sitt utlåtande i november 2000 att brittisk yttrandefrihet inte har någon grund eller relevans i europeisk lag och antydde att Europadomstolen inte har anledning att ta hänsyn till brittiska legala traditioner. Den slutsats som kan dras är att motsvarande gäller svenska legala regler, t.ex. offentlighetsprincipen.
Fallet Connolly visar att den syn vi har i Sverige på myndigheters offentlighet och på yttrandefriheten kommer i konflikt med de utgångspunkter som höga jurister inom Europadomstolen tillämpar. Det är dessa jurister som bl.a. ska avgöra vad som avses med rättsliga begrepp som allmänt intresse, nödvändigt, skäligt etc. Detta innebär att när våra rättigheter kommer i konflikt med EU:s politiska ambitioner och andra länders rättstraditioner, kan vi utgå ifrån att våra rättigheter får ett svagt skydd.
Rättighetsstadgan som antogs i Nice, dock enligt beslutet utan juridisk status, försvagar ytterligare skyddet för yttrandefriheten i vissa fall. I artikel 52 i rättighetsstadgan anges att det finns en rätt att begränsa yttrandefrihet om det är nödvändigt och om detta krävs för att skydda allmänna intressen inom unionen.
Vare sig rättighetsstadgan är juridiskt bindande eller inte har den redan tillämpats i ett domslut den 9 februari 2001. I ett mål om brittiska arbetstidsbestämmelser använde sig Europadomstolen av rättighetsstadgan i sina motiveringar.
Både EU:s inställning till den svenska offentlighetsprincipen och de rättsfall som berörts ovan visar att grundläggande demokratiska värden inte skyddas av EU och Europadomstolen.
Europadomstolens fällande dom för vad som EU-eliten uppfattat som skadlig kritik mot EU och dess institutioner innebär att ur svenskt perspektiv normal rätt till yttrandefrihet inte gäller om kritiken riktas mot EU:s institutioner och makthavare. Detta strider mot svensk uppfattning om grundläggande fri- och rättigheter. Detta rättsliga hot fördjupas, om EU går vidare och skapar en gemensam straffrätt och en europeisk åklagarmyndighet.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att skydda svenska medborgares yttrandefrihet och deras rätt att kritisera EU, dess politik och dess institutioner?
http://www.riksdagen.se/debatt/fragor/ip.asp?rm=0001&nr=315
Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:67
Torsdagen den 15 februari
Anf. 92 MARGIT GENNSER (m):
Fru talman! Herr
statsminister, en fråga.
I EU-parlamentet i förrgår kritiserade ordförande Prodi Niceavtalet därför att inte rätt fråga hade behandlats och fortsatte: Regeringar, EU-parlamentet och kommissionen måste bestämma sig om EU:s framtid och ge svar på frågan om vi alla är klara över om ifall vi vill bygga en framtida världsmakt, inte endast ett handelsblock.
Statsministern har uttalat sig för mellanstatligt, mer begränsat samarbete, inte en federal världsmakt. Nu är frågan ställd. Står statsministern vid denna övertygelse? Kommer statsministern att kämpa för sin övertygelse i den konferens som ordförande Prodi kommer att sammankalla?
Anf. 93 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):
Fru
talman!
Vi ska kämpa sida vid sida, och vi ska segra på något sätt. Hur vet jag inte.
Det där är en efterdyning till Nicediskussionen. Det är känt att alla inte var nöjda med Nicefördraget. Det fanns de som tyckte att vi skulle ha gått mycket längre i EU-utveckling mot mer av överstatlighet, federativa inslag.
Jag tycker inte att det är en bra utveckling. Sverige har inte stött en sådan linje. Vi var därför ganska nöjda med Nicefördraget. Jag vet att i Europaparlamentet finns stark kritik mot Nicefördraget just därför att det inte gick tillräckligt långt i den riktning som Romano Prodi pläderar för. Det är hans uppfattning.
Jag står för den uppfattning som vi kom fram till i Nice. Jag tycker att den var väl avvägd. Den öppnar framför allt för utvidgningen av EU. Sedan blir det här en fortsatt diskussion för framtiden. Det finns olika uppfattningar. Det kommer att vägas och argumenteras fram och tillbaka. Jag känner mig faktiskt ganska trygg i den svenska positionen. Vi är på inget sätt isolerade.
Anf. 94 MARGIT GENNSER (m):
Fru talman!
Tack för svaret. Jag hoppas att statsministern står kvar vid att kämpa. Jag hade önskat att jag hade kunnat vara med och se till att det verkligen blir kämpa av. Jag är mycket desillusionerad. Blair har sagt många gånger att han ska kämpa. Många är de andra som också har sagt det. Men det har inte blivit något veto. Det har inte blivit några stridiga takter från dem som inte vill ha en världsmakt.
Och till sist: Om Niceavtalet är vi inte riktigt överens, men det är en annan historia.
Anf. 95 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):
Fru
talman!
Vi kan väl göra en liten arbetsfördelning. Om jag klarar den socialdemokratiska sidan, så kan Margit Gennser ta den moderata. Och sedan hjälps vi åt med att bekämpa det här med överstatlighet och federalism och allt sådant, så tror jag nog att det blir lite bättre.
http://www.riksdagen.se/debatt/0001/prot/67/
Menar
verkligen Göran Persson allvar?
Andraledare i ÖP 20/2
2001
Margit Gennser i riksdagen
2001-01-17:
- Ingen ansvarig regeringen och inget ansvarigt parlament
bör godkänna en konstitution som tillkommit på så
lösa boliner som Niceavtalet. När avtalet kommer till riksdagen
för godkännande avser jag att rösta nej.
Anf. 80 MARGIT GENNSER (m) replik: Herr talman! Jag undrar om man ändå inte får väldigt många målkonflikter när man egentligen fattar besluten i fel ordning. Man säger att man först måste göra det praktiska, det som behöver göras för att utvidga. Sedan får man se hur man vill göra avvägningarna mellan nationalstaterna och EU, som – det ska vi inte fördölja – håller på att bli mycket mer överstatlig än för fem eller tio år sedan. Och målet för de sydeuropeiska staterna har ju varit att göra organisationen överstatlig. Snabbprotokoll 2000/01:24 Torsdagen den 9 november
Generationsväxling utmanar Europa
Underfinansierade pensionssystem ger Europas politiker huvudvärk.
Sveriges nya
pensionssystem har blivit en inspirationskälla.
Källa:
Affärsvärlden
EU pension report calls for later retirement
Ministerrådets kommitté för ekonomisk politik har lämnat en rapport till rådet om medlemsländernas pensionssystem och den allt större andelen äldre i EU:s länder.
Anna Lindh och Margit
Gennser om Biarritz
Ur Snabbprotokoll 2000/01:13 Tisdagen den 17
oktober
Närhetsprincipen inom EU
måste stärkas
Motion till riksdagen 2000/01:m493
Ur artikel av Stig-Björn
Ljunggren i Finanstidningen 2000-09-08
När jag är ute och
pratar i olika församlingar brukar jag fråga publiken vilka
riksdagspolitiker de känner till som har hög svansföring och
går efter egen klocka. Det första namnet som brukar nämnas
är Björn von der Esch. Det andra namnet är Margit Gennser.
"Euron riskfyllt fullskaleförsök" Margit Gennser i Sydsvenskan den 9 augusti 2000
Margit Gennser i Riksdagen om Schengen
Motion till riksdagen 1999/2000:Ju20,
med anledning av prop. 1999/2000:64 Polissamarbete m.m. med anledning av Sveriges anslutning till Schengen
Ett nytt frälse? Margit Gennser i Norrköpings Tidningar 2000-04-??
Kan vi lita på EU? Margit Gennser Norrköpings Tidningar 2000-03-??
"Nej till EMU, men inte till EU", DN Debatt 2000-03-24
Margit Gennser på Internet 2000-03-15 Montis förklaring till Volvo/Scania-affären
Margit Gennsers replik på Lars Tobisson: Nya kockar bjuder på en annan soppa Internet, 2000-02-17
Korruptionen inom EU och de stora
EU-länderna
Margit Gennser på Internet 2000-01-31
Margit Gennser i Riksdagen xx januari 2000 om EMU
http://www.provval.moderat.se/
