Eva Srejber

Livet utanför Euroland
Eva Srejber, vice riksbankschef, 2002-02-11

I mitt anförande tänkte jag ta Finlands och Sveriges utveckling under 1980- och 90-talen som utgångspunkt och kort belysa de likartade erfarenheter som våra respektive länder haft och hur vi utformat penningpolitiken i Sverige mot denna bakgrund. Därefter kommer jag att beröra de ekonomiska argumenten för eller emot ett medlemskap i EMU och även ta upp Riksbankens roll i denna diskussion. Eftersom den politiska temperaturen stigit i EMU-frågan i Sverige tänkte jag avslutningsvis säga något om den tänkta tidtabellen.

Låt mig dock säga att samtidigt som variationerna i växelkursen blivit större än vi förväntade oss, så har effekterna av denna volatilitet blivit avsevärt mindre än man kanske kunde ha väntat sig . Vår och många andra centralbanker som har erfarenhet av att hantera en liten öppen ekonomi med rörlig växelkurs har kommit till slutsatsen att växelkursrörelserna haft mindre effekt på både priser och produktion medan växelkurser och importpriser har varierat påtagligt har genomslaget i konsumentledet varit begränsat.

Senast Riksbanken som institution hade anledning att yttra sig över frågan om Sverige bör gå med i EMU eller ej var i början av 1997 i samband med att den svenska EMU-utredningen presenterade sitt betänkande. Utredningen, under ledning av professor Lars Calmfors, kom till slutsatsen att Sverige borde vänta med ett deltagande.

I remissvaret skrev Riksbanken som då företräddes av riksbanksfullmäktige att ”Fullmäktige finner vid en sammanvägning att Sverige bör delta i den ekonomiska och monetära unionen från start.”

Fullmäktige tonade ner riskerna för att Sverige skulle komma att utsättas för ekonomiska störningar som inte också drabbade andra medlemsländer i unionen. s.k. asymmetriska störningar. Fullmäktige menade att de störningar som Sverige upplevt sedan 1970-talet i stor utsträckning kunde betraktas som självförvållade, framför allt genom misstag i den ekonomiska politiken.

I remissvaret ställde sig vidare fullmäktige skeptiska till att det skulle vara möjligt att bedriva en egen ekonomisk politik vid ett utanförskap. I efterhand kan man kanske konstatera att denna skepsis var något överdriven i och med att styrräntan de senaste åren varit både högre och lägre än i euroområdet och kronan fluktuerat påtagligt.

Riksbanken kommer säkert återigen att få yttra sig om de ekonomiska aspekterna, inte minst i samband med den utredning som den svenska regeringen tillsatt om de stabiliseringspolitiska konsekvenserna av ett deltagande och som inom kort ska presentera sina slutsatser. Men den slutliga sammanvägningen av alla aspekter bör göras på det politiska planet. En centralbank bör därför, enligt min mening, inte delta i något som kan uppfattas som kampanjliknande uttalanden.

"Dennis och Wohlin överdriver Riksbankens betydelse"
Urban Bäckström DN Debatt 8/12 2002

Oavsett om Sverige kommer att välja samma väg som Finland och går med i EMU eller inte, så är det viktigt att hålla fast vid en hög ambition att hålla statsfinanserna i gott skick, upprätthålla fast penningvärde och skapa förutsättningar för en god produktivitetsutveckling. Därigenom skapar vi handlingsfrihet, oavsett om vi går med eller inte. Det finns både för- och nackdelar med att stå utanför. Frågan avgörs emellertid inte enbart av ekonomiska argument, snarare handlar det om politiska. Det är viktigt att komma ihåg.

Full text

EMU är, har varit och kommer att förbli i första hand ett politiskt projekt
Mats Kinnwall
fil dr och chef för internationell analys, Handelsbanken Markets
Dagens Industri 2002-02-11

Internationella valutafondens roll i krishantering: fallet Asien
EVA SREJBER, m fl i Ekonomisk Debatt nr 2/1999
För oss från Norden var det dock uppenbart redan i ett relativt tidigt skede av krisen i Asien att det fanns flera likheter med den bank- och finanskris vi upplevt i Sverige, liksom i Finland och Norge. Låt oss här nämna tre punkter där vi anser att likheterna är de mest uppenbara.

Riksbanken och EMU
2000-05-15

"Ett EMU-deltagande innebär att Riksbanken inte längre bedriver någon nationell penningpolitik.
Men, och det är det centrala, målen för vår ekonomiska politik skulle inte förändras nämnvärt.
Det ligger i allas vårt intresse, både här hemma och i Europa, att alla länder i EU bedriver en ekonomisk politik som ger goda förutsättningar för hög och stabil tillväxt."

Det sade Eva Srejber, andre vice riksbankschef, på måndagen i samband med en debatt om Sverige och EMU på Länsförsäkringars seminarium i Göteborg. Hon framhöll vidare bland annat att:

"Hållbar tillväxt och ökad välfärd skapas av ekonomisk stabilitet, flexibla marknader, god infrastruktur, sunda statsfinanser, bra utbildningsväsende m.m,. som sköts via finans- och strukturpolitiken. En centralbanks uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för god tillväxt genom att sörja för prisstabilitet och ett effektivt betalningsväsende. Detta är Riksbankens uppgift såväl utanför som inne i EMU."

"Majoriteten av Europas länder intensifierar idag sitt ekonomiskt politiska samarbete och skälet till detta är att politiskt och ekonomiskt samarbete anses (kurs här) främja tillväxt och välfärd i respektive land. Ekonomisk integration och högre välstånd anses (kurs här) också befrämja fredlig samlevnad."

"Även om det ekonomiska läget i Sverige är relativt gott finns det anledning att vara med i valutasamarbetet. (kurs här)

Ett medlemskap i EMU bör inte avgöras av kortsiktiga ekonomiska överväganden utan av en långsiktig genomarbetad syn på Sveriges roll i Europa i framtiden."

"Ett EMU-deltagande ger oss ökade möjligheter att vara med och utforma dagordningen (kurs här) för gemenskapens diskussion kring ekonomisk-politiska frågor. Detta är speciellt viktigt då EU alltmer börjat utarbeta gemensamma europeiska positioner i alltfler viktiga frågor."

"Dessutom har Sverige och övriga Europa i stort sett samma syn på hur ekonomisk politik skall bedrivas för att uppnå hållbar tillväxt och en ökad välfärd.'

Vår ekonomiska politik skulle därmed inte bli väsentligt annorlunda genom ett deltagande i EMU" (kurs här).

Bengt Dennis: "Med flytande växelkurs är vi i den bästa av världar"

Lars Heikensten: ungefär densamma som när man har en fast växelkurs.
Periodvis har detta fungerat utmärkt, periodvis betydligt sämre.

Början på sidan