Maud OlofssonVad säger centerpartisterna om det trängda läget för Europas ekonomier? Att säga nej till EMU var ett framsynt och klokt beslut. Verkligt ledarskap handlar om att våga ta ställning i just sådana kontroversiella och långsiktiga frågor. Det som nu sker i Europa borde leda till att Sverige åtminstone för de närmaste tio åren avför tanken på ett svenskt eurointräde. Innan den frågan kan bli aktuell igen måste vi se substantiella förbättringar vad gäller statsskuldernas andelar av BNP i eurozonen och vi måste se ett helt annat ramverk för EMU. Därefter måste det nya ramverket testas och visa sig fungera i praktiken. ANNA-KARIN HATT (C) It-minister, partiledarkandidat Annie Johansson är den som Centerpartiet helst vill se som ny partiledare Elpriset är det högsta på 12 månader, det råder elbrist Hur länge kan Lööf sitta kvar? Partiet påminner alltmer om en ko som har släpats ut på Sergels torg. Annie ångrar ett politiskt beslut: I slutet av nästa mandatperiod hoppas hon att svenskarna, på nytt, ska få säga sitt i EMU-frågan. – Fler och fler är ju positiva till EU och EMU. Annie Lööf, vilse i flosklernas land Centerledarens tal dignar av tomma klichéer, dånar av brist på politisk konkretion. Och om vi får luddiga, tomma politiker som pratar i klyschor och ersätter samhällsanalyser med sentimentala anekdoter om "Berit" och "Ahmed", Som De Har Mött - då kommer de att låta som populister. Och bli svåra att skilja från tvättäkta populister, de med ont uppsåt De få konkreta politiska förslag som Annie Lööf har använt för att illustrera sina stora drömmar har inte imponerat Visioner som inte underbyggs av och förklaras med genomgripande politiska förslag blir bara snömos. Hjärtefrågan är att få människor med små marginaler att spara genom införandet av ett grundavdrag för kapitalinkomster. I enlighet med partilinjen röstade hon nej till EMU i folkomröstningen 2003 och skulle ha gjort det även i dag. Annie Lööf är dubbelmoralen personifierad Annie Johansson (hon har senare bytt namn till Lööf) ångrar ett politiskt beslut: I slutet av nästa mandatperiod hoppas hon att svenskarna, på nytt, ska få säga sitt i EMU-frågan. – Fler och fler är ju positiva till EU och EMU. Idag vill centerledaren inte säga var hon står i frågan. Fredrik Jarl, som är politisk redaktör på centerpartistiska Hudiksvalls tidning, tolkar Maud Olofssons svar som att hon håller på att ändra kurs när det gäller EMU. – Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att hon vill se ett annat svar än nej. Annars lyfter man inte den här frågan, då säger man att man står kvar och att det inte är aktuellt med något annat. Om EMU på Centerns website 5/2 2007: I en alltmer globaliserad värld försvarar och genomför centerpartiet bäst sina idéer om decentralism och god miljö genom att aktivt delta i de instanser där besluten fattas. Därför startar vi nu ett nätverk för ja till EMU, skriver 25 centerpartister med EU-parlamentarikern Karl-Erik Olsson i spetsen. I helgen gick centerledaren Maud Olofssons hemmadistrikt Västerbotten på tvärs med partiledningen och röstade ja till en folkomröstning. De borgerliga partierna och socialdemokraterna är överens om att det inte ska hållas någon folkomröstning om EU:s nya grundlag, i stället ska den svenska riksdagen godkänna grundlagen redan före nästa val. Majoritet i undersökning för att rösta En Sifoundersökning i februari visade att en majoritet av svenskarna vill ha folkomröstning. Inom socialdemokraterna har det sedan länge funnits en intern opposition som önskar detta och nu börjar alltså liknande röster inom borgerligheten att göra sig hörda både bland sådana som är positiva och de som är negativa i själva sakfrågan. Maud Olofsson kallade i ett tal på
måndagsförmiddagen dem som vill lämna EU för
trångsynta nationalister. I den svenska Europadebatten finns
få fulare ord än "federalism". Statsministern har upprepade gånger hävdat att EU bör vara mellanstatligt snarare än överstatligt. Därmed säger han också att mellanstatliga förhandlingar i slutna rum är bättre än öppna debatter mellan folkvalda politiker. Jag har svårt att se hur det skulle kunna vara höjden av demokrati. Den centrala frågan är: Varför skulle demokrati vara bra i ett land, men inte mellan länder? En orsak till rädslan för federalism är givetvis oron för att EU skall utvecklas till en allomfattande stat. Vi har svårt att tänka oss demokrati med flera maktbaser, eftersom den svenska demokratin historiskt bygger på att suveräniteten är odelbar och måste koncentreras i en punkt. Att så inte är fallet är lätt att se då man ser till federala stater - där makten delas mellan federation och delstater - som Schweiz, Belgien, Österrike och Australien. Federalism på Europanivå handlar inte om statsbyggen, utan om hur makten skall fördelas och utövas. Givetvis innebär det ett erkännande av att det behövs en europeisk politisk nivå och att denna nivå måste ha reella befogenheter inom ett begränsat område. Ett grundläggande federalistiskt krav är en kompetenskatalog, som reglerar vad EU får göra. Det som inte uttryckligen tillhör EU:s kompetensområden skall unionen inte lägga sig i. Givetvis kan man också ha kompetenser som är delade mellan medlemsstaterna De kompetenser unionen har skall utövas demokratiskt, med medverkan av direkt folkvalda. Parlamentet och rådet borde därför jämställas i de frågor som är exklusiva unionskompetenser. Kommissionens roll borde reduceras från att vara nav till att ha en strikt verkställande funktion. Ett förhållningssätt som innebär att makt skall fördelas efter raka och enkla principer skulle förmodligen innebära ökad proportionalitet i parlamentet och dubbla majoriteter i ministerrådet, där det skulle krävas en majoritet både av medlemsländerna och av befolkningen. Samma sak skulle ske med medlemsavgiften som skulle tas ut efter en enkel beskattning av medlemsländerna baserat på BNP, snarare än förhandlas fram. Det skulle dessutom gynna Sverige som idag betalar oproportionerligt mycket. Sådana raka principer skulle stärka förståelsen för EU och genom ökad rättvisa också innebära ökad uppslutning bakom unionen. Genom en större acceptans för demokratiskt beslutsfattande i Europa och en starkare nationell demokrati, så att vardagsmakten ökar, kan kanske flera svåra frågor hanteras gemensamt. Idag är det betydligt lättare att nå enighet om småfrågor, än om avgörande frågor som gemensamma minimiskatter på miljöförstörande verksamhet eller gemensamt agerande vid militära konflikter och humanitära katastrofer. Likväl är det i de stora frågorna som EU behövs. Är det på några områden världens länder borde ha mindre suveränitet och där samarbetsorgan som EU borde stå starka så är det i fråga om hur militära konflikter skall hanteras. De europeiska länderna har under efterkrigstiden utvecklat en vana av konflikthantering med förebyggande insatser, bistånd, diplomati och fredsbevarande insatser. För att det skall kunna bli verkligt effektivt krävs dock större samordning och, tyvärr, att fredliga insatser har en militär ryggrad om konflikter bryter ut. Federalism är mitt svar både till dem som värnar mellanstatlighetens hemlighetsmakeri och till dem som vill centralisera mer makt till Bryssel. Ett demokratiskt Europa som gör rätt saker, men inte lägger sig i människors vardag är också en medborgarnas union. Centerpartiet får 8,1 procent, den högsta siffran
för partiet sedan juni 2001. Och det är en kraftig uppgång,
från 5,6 procent i majmätningen. Partiet tar framför allt
väljare från folkpartiet Centerns nej till EMU grundar sig i praktiska, ekonomiska
överväganden, inte i sådant som har med ideologi att göra.
Det förklarade centerledaren Maud Olofsson i helgen. Tänker Du rösta ja eller nej i folkomröstningen om att gå över till euro? Maud Olofsson: Nej Aftonbladet 2002-08-10 Maud Olofsson Centern
och yttrandefriheten Jag vill gå i spetsen för ett
samarbete som verkligen är folkets Europa. En EMU-fientlig företagare ska ta
centerpartiet ur krisen. Maud Olofsson Jag hoppas att bara det faktum att euron efter årsskiftet finns på riktigt, och inte bara som en växelvaluta, kommer att innebära att den svenska EMU-debatten också kommer igång på allvar. Vi behöver fördjupa debatten och verkligen väga för- och nackdelar med ett svenskt medlemskap. För mig är ett av de tyngsta skälen till att jag är skeptisk till ett svenskt medlemskap i EMU det faktum att Europa inte är ett optimalt valutaområde. Enkelt uttryckt innebär det att ekonomierna i Europas länder är väldigt olika. Den europeiska centralbanken har redan haft stora problem att sätta räntan på en lämplig nivå. Irland har exempelvis länge behövt högre ränta för att kyla av ekonomin, samtidigt som Tyskland behövt lägre ränta för att stimulera ekonomin. Svenska företag skulle vid ett EMU-medlemskap få leva med den räntenivå som ECB bestämmer, oavsett det passar vårt konjunkturläge eller ej. Detta skall vi vara medvetna om. Centerpartiet anser att Sverige gjorde rätt i att inte delta i valutaunionen från början. Svensk ekonomi och arbetsmarknad är inte moget för ett medlemskap eftersom vi fortfarande har en löneökningstakt som ligger klart över genomsnittet i EU. Detta gör att vi långsiktigt tappar i konkurrenskraft, vilket bl a visar sig i en låg värdering av den svenska kronan. Om Sverige blir medlem i EMU med fortsatt högre löneökningstakt än övriga EU-länder, skulle inte den svenska konkurrenskraften kunna justeras av en flytande krona. Istället skulle arbetslösheten öka. Ett tungt vägande skäl till att nu inte skynda på ett svenskt medlemskap är enligt min mening att Sverige gör bäst i att följa utvecklingen över en konjunkturcykel. Därmed kan vi dra viktiga slutsatser om hur vår egen politik påverkas och eventuellt behöver justeras. Det bästa vi i Sverige kan göra är att föra en politik där människor och företag kan växa och utvecklas i hela landet. Den svenska ekonomin blir stark endast om alla regioner kan bidra till den gemensamma tillväxten. Utifrån detta läge kan vi sedan utan tvång pröva våra argument och värdera vårt långsiktiga förhållande till EMU utifrån vunna erfarenheter om vad som är bäst för svenska medborgare och företag. Jag vill gå i spetsen för ett
samarbete som verkligen är folkets Europa. Alla som arbetar för lokal utveckling behöver ett starkt centerparti i riskdagen. På samma sätt är vi beroende av att det finns företrädare för ett decentralistiskt synsätt i Bryssel och i andra internationella sammanhang. Det är inte detsamma som att i varje situation motverka överstatliga beslut. Sverige och centerpartiet ska helhjärtat utnyttja medlemskapet i Europeiska unionen. EU behöver en ny författning, bland annat för att sätta tydliga gränser för den överstatliga makten och för att fungera effektivt och med stor kraft där gemensamma beslut är nödvändiga. För min del är beslutet om att Sverige ska stå utanför den gemensamma valutan, EMU, alls inget uttryck för något halvhjärtat engagemang för Europa. Tvärtom är det ett uttryck för en politisk grundsyn som vill bejaka mångfald, motverka maktkoncentration och använda det europeiska samarbetet till att möta Europas verkliga ödesfrågor: att väva samman öst och väst, överbrygga djupa välfärdsklyftor, befästa demokratin och rädda vår gemensamma livsmiljö. En EMU-fientlig företagare ska ta
centerpartiet ur krisen. Maud Olofssons titel är förvisso tillfördnad partiledare, men hon kommer med all sannolikhet att väljas till ny centerledare vid partiets extrastämma den 19 mars. Den nya centerledaren anser att Sverige inte ska gå med i valutaunionen EMU. "Det är ett centraliserat och odemokratiskt projekt." Huruvida Sverige aldrig ska gå med, låter hon vara osagt. "Jag är nöjd med det beslut som Sveriges riksdag har fattat."
|