Johnny Munkhammar
Nya Moderaterna, tidigare hos Svenskt Näringsliv

Full text, även via Buffertfonder

Idag vet vi mer om eurons effekter än då den infördes för tio år sedan och mer än för fem år sedan när Sverige tog ställning.
Fördelarna är större än vad som tidigare verkade vara fallet och riskerna med att vara med för Sveriges del närmast obefintliga
Sverige har haft en god ekonomisk utveckling sedan 1999. Vår ekonomiska tillväxt 1999-2007 var i genomsnitt 3,2 procent per år, mot 2,2 procent i genomsnitt i euroområdet.
Har det gått bra för att vi har behållit kronan?

Nej, tillväxten har varit ännu högre i euroländer som Spanien, Irland och Grekland.
Det som avgör är graden av strukturella reformer.
Johnny Munkhammar, Publicerad 22 may 2008, Uppdaterad 28 feb 2010

Johnny Munkhammar är VD, Munkhammar Advisory och Senior Fellow, European Enterprise Institute

Full text

Spanien, Irland och Grekland

Forskare som Alberto Alesina på Harvard har pekat på att länder som beslutsamt minskar de offentliga utgifterna faktiskt kan få god tillväxt.
Det har flera orsaker: Den första är att en tydlig och snabb neddragning innebär att risken för framtida åtstramning minskar, vilket kan öka efterfrågan.

Ett annat skäl är att beslutsamma neddragningar kan leda till sänkt ränta.

Ytterligare en faktor är att en åtstramning kan påverka lönebildningen och öka konkurrenskraften.
Johnny Munkhammar, riksdagsledamot (M), SvD 20 november 2011

– Det som hänt visar att vi har fått rätt, säger han.
Det Munkhammar syftar på är att valutasamarbetet gör det omöjligt för medlemsländerna att devalvera, det vill säga låta den egna valutan falla i värde. (Detta eftersom de inte har någon egen valuta). Detta är annars en vanlig åtgärd i syfte att stärka ett lands konkurrenskraft.
– Nu tvingas i stället Grekland och andra euroländer att reformera sina ekonomier och att lösa problemen långsiktigt, säger han, och påminner om att devalveringar bara är en kortsiktig lösning.

– Precis det som vi motståndare varnade för har nu inträffat, säger Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Gottfries var en av de sex ekonomer och statsvetare som i mitten av 1990-talet utredde ett eventuellt svenskt deltagande i EU:s valutaunion. När den så kallade Calmfors­utredningen kom till slutsatsen att Sverige borde införa euron på sikt, reserverade sig Gottfries, då han ansåg att Sverige över huvud taget inte skulle sträva efter ett deltagande.
– Debatten kommer att vara död i åtminstone tio år, säger Gottfries, som alltså menar att det faktum, att euromotståndarna har fått rätt, borde utesluta ett svenskt deltagande i eurosamarbetet för en lång tid framöver.

Full text

Fölster

Nils Gottfries

Början på sidan

Den ekonomiska krisen har också drabbat Europa, men fundamenten har förbättrats.
Munkhammar til Riksdagen 2010

Jesper Katz och Johnny Munkhammar:
Ge inget EU-stöd till Grekland
Europaportalen 2010-02-04

Ett land som vill ha euro som valuta måste inse att devalvering inte längre står till buds. Budgetdisciplin och strukturella reformer är det som gäller. Stöd från andra euroländer, ett sätt att smita från viktiga reformer, skulle försvaga euron. Det bör därför undvikas.

Grekland kan ta sig ur skuldfällan antingen via ökad tillväxt eller lägre obligationsräntor. För att återfå budgetbalans och lugna obligationsmarknaden krävs att landet minskar statens utgifter.
Vanligtvis leder sänkta statliga utgifter till minskad tillväxt tillfälligt, men om det leder till sänkta räntor kan en budgetsanering ge högre tillväxt än vad som annars vore fallet.

Full text

RE: Deras resonemang är ett läroboksexempel på The efficient-markets hypothesis.
Det var sådant dom fick lära sig när de gick i skolan. Lucas fick till och med nobelpriset för det.

Se även Keynes: The Return of The Master

Grekland

Spanien

Början på sidan

Det spelar roll vilka som skickas till Bryssel, skrev Per Gudmundson på SvD:s ledarsida 14 maj 2009.

Han hade varit i Åkersberga och lyssnat på Gunnar Hökmark, moderat toppkandidat, Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv och debattören Johnny Munkhammar.

Fölster och Munkhammar har skrivit en bok, där de argumenterar för "ett reforminriktat EU".

Läs mer här

Munkhammar: Sverige har missat eurons fördelar
Regel nummer ett i politisk kommunikation: Ljug inte om sådant som kan kontrolleras.
Europaportalen maj 2008

Sverige har hittills inte haft fördelar av att stå utanför euron. Eurons styrka är att den ökar handel och konkurrens mellan företag i flera länder. Den höga tillväxten i Sverige har inte berott på kronan utan på de strukturella reformer som genomförts. Utan euron hade den amerikanska krisen slagit hårdare mot EU-länderna med häftiga svängningar i växelkurser och minskad handel. Det skriver Johnny Munkhammar.

Full text

Att "etablissemanget" med S i spetsen led ett nederlag /i EMU-omröstningen/ var i sig positivt. Men ...
Men det som huvudsakligen präglar dagens debatt och politik är en inåtvänd, självförhärligande, traditionalism.
Johnny Munkhammar 28/11 2005

En rad länder i västra Europa plågas av en ihållande ekonomisk kris. Arbetslösheten stiger och tillväxten sjunker. I Tyskland, Italien och Frankrike - liksom Sverige - tilltar svårigheterna trots god konjunktur och låg ränta.
Grundorsaken är den europeiska sociala modellen med höga skatter, omfattande bidrag och offentliga monopol.
I kris behövs en nationell valuta, vars ränta och växelkurs kan anpassa sig efter de nationella förhållandena, sägs det. Hur stor verkan för att stimulera ekonomin som penningpolitiken ger har dock allt mer börjat ifrågasättas.
Johnny Munkhammar SvD 5/8 2005

Lindsö petar Munkhammar
Han har vädrat åsikter som inte stämmer överens med arbetsgivarorganisationens.
I EU-, EMU- och framtidsfrågor har Johnny Munkhammar varit en av Svenskt Näringslivs ivrigaste skribenter.
DI 7/12 2004
Ebba Lindsö

Det behövs större förändringar av den svenska modellen än vad de borgerliga i Allians för Sverige föreslår. Skatterna måste ned, staten minska. Bryt konsensus, kräver Johnny Munkhammar och efterlyser ett verkligt systemskifte.
SvD Brännpunkt 21/11 2004

Svenskt Näringsliv har i rapporten Minst 100 000 jobb nyligen presenterat siffror för vinster vid övergång till euron, med en rad ekonomiska studier som underlag. Inte oväntat landar man i slutsatsen att det blir bättre med euron: ökad handel, fler investeringar, lägre ränta, bättre produktivitet, fler strukturreformer.
Nu lär väl inte euron automatiskt föra detta goda med sig, allt annat oförändrat.
Mats Johansson, SvD 4/5 2003

Det är uppenbart att Tysklands mer än tio år gamla ekonomiska problem inte beror på den fyraåriga euron
/Replik på Medborgare mot EMU:s Margit Gennser och Kurt Wickman/
Svenskt Näringslivs Johnny Munkhammar och Fabian Wallen
SvD Brännpunkt 24/4 2003

Margit Gennser och Kurt Wickman tillbakavisar i sin replik den 19 april på vår Brännpunktsartikel ingen av de positiva ekonomiska effekter av euron som vi beskrev

Vi är väl överens om att det krävs strukturella reformer för att öka Tysklands konkurrenskraft - inte expansiv penningpolitik. Eller har Gennser och Wickman i eurodebattens spår blivit keynesianer?

Euron skulle bidra till en betydligt högre tillväxt tack vare bland annat minimerad växelkursrisk och lägre ränta, samt därtill följande ökade investeringar och ökad handel.

Faktum är att två tredjedelar av euroländerna redan är rikare än Sverige.

Margit Gennser - Tyskland - Kurt Wickman

Full text

I TV-debatten om euron påstod Lars Wohlin upprepade gånger att ett ja till euron är för evigt, medan ett nej lätt kan ändras. Detta är helt fel.
Svenskt Näringslivs Johnny Munkhammar
Pressmeddelande 3/4 2003

För det första kan det ifrågasättas hur lätt ett nej kan ändras. Vi röstade om kärnkraften 1980 och trots att de flesta idag tycker annorlunda föreslår ingen en ny omröstning. Att ta upp eurofrågan igen kan vara svårt när vi har fått en ny debatt om hela EU-medlemskapet, som flera har utlovat vid ett nej till euron. Men framför allt är inte ett ja för evigt.

Detta är ett sätt att skrämmas och få steget till ja att verka större än det är. Ett land som inför euron kan absolut lämna både EU och euron om det så önskar. Även om det inte står i fördragen hur det ska gå till är det förstås möjligt. Ingen skulle försöka hindra det landet.

Sverige har bytt valuta många gånger förr och det finns ingen anledning att tro att detta är sista gången.

Lars Wohlin

Vänta och se

Visserligen skickade fp-ledaren Lars Leijonborg i måndags ut ett pressmeddelande med rubriken "Nej till buffertfonder", men detta är mer en lek med ord än ett reellt avståndstagande från LO.
Denna undfallenhet beror delvis på en annan bedömning av skadan med att låta staten samla ännu mer i ladorna, delvis på att det finns en hård kärna av folkpartister (även kända som Hamilton/Munkhammarliberalerna) som är så förälskade i EMU-projektet att de i princip är beredda att offra vad som helst och argumentera hur som helst för att Sverige ska bli medlem.
Peter Wolodarski, DNs ledarsida 19/3 2003

Varken krona eller euro är för evigt!
Johnny Munkhammar EU-expert, Svenskt Näringsliv
Liberala Nyhetsbyrån 2003-01-14

Sedan 1970 har den svenska kronan halverats i värde gentemot våra konkurrentländer
Vi har blivit fattigare, bland annat som en följd av denna metod
Johnny Munkhammar, DI 13/1 2003

"Bättre lön med euron"
Johnny Munkhammar EU-expert vid Svenskt Näringsliv
Sydsvenskan 26 oktober 2002

Halva EU kan bantas bort
Johnny Munkhammar, EU-expert, Svenskt Näringsliv
Göteborgs-Posten, 2002-10-16
”EU är en fenomenal inrättning som i stor utsträckning gör fel saker”, påpekade Daniel Tarschys, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han syftade på att en majoritet av budgeten går till skadlig politik inom jordbruk och regionalpolitik.
Tarschys har rätt – dessa system bör avvecklas.

Varken krona eller euro är för evigt!
Skulle Sverige absolut vilja återgå till en nationell valuta någon gång så är det inte förbjudet. Visst skulle det vara både dumt och krångligt – men inte omöjligt. Att utträde inte finns beskrivet i fördragen och regelverken innebär inte att utvägen är stängd.
Johnny Munkhammar EU-expert, Svenskt Näringsliv
Liberala Nyhetsbyrån 2003-01-14

Ja eller nej – det är frågan. Den 14 september röstar svenska folket om euron. Vid ett ja kan vi ha euro i Sverige 2006, vid ett nej skjuts frågan på en obestämd framtid.

Jag kommer att rösta ja i folkomröstningen. Exakt alla argument talar inte för, men de flesta och tyngsta tycker jag gör det. Framför allt ger euron Europa och Sverige nya möjligheter till en bättre ekonomisk utveckling genom öppenhet, handel och konkurrens. Och jag vill att Sverige ska vara ett centralt och pådrivande land i EU, inte ett som bara är med till hälften.

Ibland påstås att ett ja till euron är oåterkalleligt – att euron gäller för all framtid. Det är helt fel. Ett ja innebär att euron införs. Men det kan naturligtvis ändras. Skulle Sverige absolut vilja återgå till en nationell valuta någon gång så är det inte förbjudet. Visst skulle det vara både dumt och krångligt – men inte omöjligt. Att utträde inte finns beskrivet i fördragen och regelverken innebär inte att utvägen är stängd.

Ingen valuta är evig. Sverige har haft många valutor genom historien. En gång hade vi flera olika valutor inom landet och vi har långa perioder använt gemensamma europeiska valutor som dukater. Länge hade vi sedan riksdaler. 1873 uppstod kronan, som följd av en valutaunion med Danmark och Norge – därifrån kommer också namnet krona.

Man har alltid försökt finna valutasystem som passar för sin tid. I flera fall har dessa system också länge fungerat väl. Kronan är 130 år och har ingått i flera samarbeten, såsom guldmyntfoten. Den har fungerat hyfsat tidvis, men de senaste 30 åren har den tappat halva sitt värde. Sverige blir fattigare.

Euron är en bättre valuta för vår tid och lång tid framåt. I grunden uppfanns valutor för att underlätta handel och utbyte. En valuta ska uppfylla tre krav: Att vara räkneenhet, bytesmedel och värdebevarare. Euron är bytesmedel för över 300 miljoner människor, den är räkneenhet på en hel kontinent och bevarar sitt värde väl genom ECB:s inriktning på prisstabilitet.

I en tid av globalisering och europeisk integration är euron bättre än en liten nationell valuta. Den svarar bättre på dagens utmaningar och ger bättre möjligheter. Men i ett längre perspektiv kan det vara annorlunda. Inte heller euron är evig. Om 100 år kan valutasystemen i Europa och världen ha förändrats och vidareutvecklats.

Ett annat vanligt påstående är att ett nej kan ångras. Hur lätt då? 1980 röstade de som då hade rösträtt för att avveckla kärnkraften på lång sikt. Idag tycker de flesta medborgare helt annorlunda, men ingen föreslår ny omröstning. Ett nej kan vara ett faktum även när antalet euroländer har fördubblats. Statsminister Persson har sagt att vi inte kan ångra oss före 2006, vilket betyder att vi tidigast skulle kunna ha euron 2010.

Ett nej till euron kan också få betydande negativa konsekvenser, även om det förstås inte är någon katastrof. Det vore ett visst avsteg från Sveriges framgångsrika tradition av deltagande i internationellt samarbete. Och det vore ett avsteg från den politik av handel och öppenhet som gjorde Sverige rikt.

De senaste åren har det gått hyfsat för Sverige ekonomiskt, ungefär som EU-genomsnittet. De kanske viktigaste skälen är en oberoende riksbank, låg inflation och tydliga regler för ordning i statsfinanserna. Detta är de centrala kraven för att få gå med i EMU och införa euron, de så kallade konvergenskraven.

Länge fanns motstånd mot allt detta i Sverige. Men regeringen beslutade att vi skulle uppfylla eurons krav för att kunna gå med om vi ville. Därför har vi följt dem, vilket också har gett en bättre ekonomisk utveckling. Men vid ett nej är euron inte längre aktuell. Flera kommer att kräva utträde ur EU. Kommer Sverige i längden då att hålla fast vid detta? Många lär bli osäkra, vilket kan leda till höjd ränta.

Konsekvenserna av båda alternativen måste stå klara. Både ett ja och ett nej kan ångras, även om det skulle vara krångligt. Inget är för evigt. Och konsekvenserna av ett nej är inte att allt förblir som det är utan det är också ett vägval. Det säkraste, i linje med vår goda tradition av handel och öppenhet, är att säga ja till euron.

"Euron har förvärrat de tyska problemen"
Replik på Johnny Munkhammar (Svenskt Näringsliv)
Margit Gennser
Hallansposten 27/1 2003

Början på sidan

Mer från Svenskt Näringsliv om EMU

Sedan 1970 har den svenska kronan halverats i värde gentemot våra konkurrentländer
Vi har blivit fattigare, bland annat som en följd av denna metod
Johnny Munkhammar, DI 13/1 2003

Eurodebatten har vandrat allt längre ut bland perifera teorier och spekulationer. Man glömmer ibland det centrala, att pengar en gång uppfanns för att underlätta handel.

Om efterfrågan på, säg, skruvar minskar, ska ju priset på skruvar sjunka. Några som tillverkar skruvar får kanske arbeta med annat som efterfrågas mer. Eller så försöker man modifiera produkten - till spik - i hopp om att den ska sälja bättre så intäkterna ökar. Så ska ekonomin fungera.

De som vill ha en flytande nationell valuta gillar inte detta. De vill att valutan ska ändra värde i stället för att priserna förändras. Då sänker man priset smygvägen, utan att det märks. Hoppet är att de som tillverkar skruv ska kunna fortsätta utan större problem.

Men alla, även de som tillverkar annat, blir fattigare. Instrumentet är också mycket trubbigt. Priset på skruvar sjunker inte tillräckligt, och priser på annat som inte behöver sjunka, sänks också.

Sedan 1970 har den svenska kronan halverats i värde gentemot våra konkurrentländer.

Vi har blivit fattigare, bland annat som en följd av denna metod. Sverige har blivit mer av ett låglöneland. Vi har inte förmått föra en ekonomisk politik för tillväxt och välstånd.

Bruttonationalprodukt (BNP) per capita 1950-2001
Kronor. Fasta priser, 1995 års penningvärde

Källa: SCB

När uppkom den sk eftersläpningen? Klicka här för Assar Lindbecks svar.

Början på sidan

"Bättre lön med euron"
Johnny Munkhammar EU-expert vid Svenskt Näringsliv
Sydsvenskan 26 oktober 2002

Om euron blir Sveriges valuta sjunker den inte i värde vid en inflation. Istället uppstår arbetslöshet. Förhoppningsvis är detta ett starkare incitament för alla parter att se till så att lönebildningen fungerar väl.

Full text

Stabiliseringspolitik i valutaunionen (SOU 2002:16)

Svenskt Näringsliv

Början på sidan