SvD från Svegfors till Lifvendahl om EU och EMU

- I går valdes Jens Spendrup till ny ordförande i Svenskt Näringsliv.
Det innebär ett ytterst välförtjänt erkännande för insatser i den fria företagsamhetens tjänst.
P J Anders Linder, signerad SvD-ledare 24 maj 2013

- Hur viktigt är det att VD:n för Svenskt Näringsliv är uttalat positiv till en svensk övergång till euro?
"Det är helt avgörande. Något annat är inte tänkbart. Det är inte lämpligt att uttala sig skeptiskt om EMU.
- Ebba Lindsös jobb är att göra, inte att tycka", säger Jens Spendrup (DI 18/3 2003)

Finansmannen Mats Qviberg har bytt fot i EMU-frågan och säger nu att han ska rösta nej.
"Jag bestämde mig i onsdags när jag lyssnade på Jens Spendrup." (DI 6/9 2003)

Full text av P J Anders Linder

"ja-sidan drev ibland närmast löjeväckande skräckpropaganda"
Tio år efter EMU-omröstningen
Ledarsidan stod förvisso på den förlorade sidan när det begav sig,
men vill ändå tipsa om begivelser med anledning av jubileet.
Per Gudmundson, SvD Ledarblogg, 12 september 2013

Tiden läker ju alla sår, som man säger. Eller så är det eurokrisen som läker såren.

På själva årsdagen hålls ett seminarium med tillhörande mingel på Musikmuseet i Stockholm
På talarlistan står Nils Lundgren som var ordförande för Europa ja – euro nej, Sven Hagströmer, aktiv i Medborgare mot EMU, Margit Gennser (M) som ledde Medborgare mot EMU, och Anne-Marie Pålsson, som var den första i den moderata riksdagsgruppen att säga nej

Den som hamnar utanför kan istället trösta sig med libertarianen Mattias Svenssons blogg, där han under hela veckan har postat underhållande debattstycken från den i mångt och mycket bisarra kampanjen, där ja-sidan ibland drev närmast löjeväckande skräckpropaganda.

EMU2003:
Den borgerliga nejkampanjen
Strax efter folkomröstningen 2003 författade jag ihop med Margit Gennser ett kapitel om
det borgerliga EMU-motstånd som kom att organiseras i kampanjorganisationen Medborgare mot EMU.
Mattias Svensson, September 2013

EMU2003:
Moderaterna, euron och mitt kommunistiska fontänbad
Följande text är en essä från 2012 till Franke, Ulrik (red) Perspektiv på politik, Festskrift till Fria Moderata Studentförbundet 1942–2012.
Den bygger på mina personliga minnen och upplevelser av hur det inom Moderaterna och Fria Moderata studentförbundet
intrigerats och diskuterats kring EMU fram till och med kulmen i kampanjen mot EMU 2003.
Mattias Svenssonm, 2013-09-08

Svenska Dagbladet (Mats Svegfors)

Jag hade rätt om EU – ni hade fel, fel, fel, fel
Lord Lawson var i Avesta i slutet av förra veckan, Margaret Thatchers gamle finansminister Nigel Lawson. Pappa till tv-kocken Nigella.
Johan Hakelius, Aftonbladet 18 juni 2012

Vad var det jag sa?
Från mitten av nittiotalet fram till strax före sekelskiftet skrev jag spaltmeter om EMU på Svenska Dagbladets ledarsida.
Jag var inte ensam, men jag var drivande. Därefter fortsatte jag att göra det i Finanstidningen.
Jag var kritisk, jag var skeptisk och när det började dra ihop sig till folkomröstning argumenterade jag för ett nej.
Huvudlinjen mot EMU var inte ekonomisk. Det här, påpekade jag, var ett politiskt projekt. Syftet var att tvinga fram mer överstatlighet
Johan Hakelius, Affärsvärlden 30 augusti 2011

Svenska Dagbladet (Mats Johansson)

Svenska Dagbladet (PJ Anders Linder)

Om fonderna borde vi nu, trettio år senare, tala mer.
Sverige var en hårsmån från en ekonomisk och – i förlängningen – politisk härdsmälta.
Den 21 december 1983 fattade riksdagen beslut om löntagarfonderna. I riksdagsdebatten värjde sig statsminister Olof Palme mot borgerliga angrepp... Något systemskifte var det inte tal om, bedyrade han:
"Detta förslag är inte det första steget. Det är steget ... det blir alls icke fråga om något ensidigt övertagande från fondernas sida."
Per T Ohlsson, Sydsvenskan 10 november 2013

Feldt - Jag känner stor respekt för hans insats i flera viktiga avseenden. men...
Han reagerade på den hårda kritiken mot löntagarfonderna, men han sade inget tydligt nej när tanken väcktes.
Om några socialdemokrater förtjänar att lyftas fram från denna partiets mörka tid är det personer som Assar Lindbeck
PJ Anders Linder, Axess blog 2013-11-13

Feldt för all del var med och ledde det socialdemokratiska återtåget från de mest stolliga socialistiska positionerna – men också att han varit ansvarig för att formulera just en sådan position.
Han reagerade på den hårda kritiken mot löntagarfonderna, men han sade inget tydligt nej när tanken väcktes. Tvärtom var han med om att ta fram ett eget socialiseringsförslag.

Fälldin förtjänar allt beröm för sin säkra inre kompass, men när det gäller att stoppa det socialistiska experimentet med löntagarfonder var det Företagarsverig/SAF med Curt Nicolin i spetsen samt moderata politiker som Gösta Bohman och Lars Tobisson, som drog det tyngsta lasset. Utan deras målmedvetna upplysnings- och opinionsbildningsarbete vet ingen var SAP, Palme och Feldt slutligen hade landat.

Om några socialdemokrater förtjänar att lyftas fram från denna partiets mörka tid är det personer som Assar Lindbeck

Man vårdar varumärken, relationer och sin framtida finansiering och
aktar sig noga för att komma på kollisionskurs med regeringen eller korrekthetens konstaplar.
P J Anders Linder, SvD 25/6 2006

Att Nederländerna ligger risigt till säger en del om Europa i stort.
Vissa likheter finns med Sverige. En trögrörlig bostadsmarknad, lik vår egen, har lett till uppblåsta huspriser och överbelånade hushåll.
Sedan toppen i augusti 2008 har huspriserna fallit med 18 procent.
SvD-ledare, Ivar Arpi, 13 augusti 2013

I går presenterade EU-kommissionen ett förslag som för EU ett steg närmare en bankunion.
Men de europeiska länderna är så olika att en tätare union riskerar att splittra det europeiska projektet ännu mer.
EU är ännu inte en federal stat, som USA, eftersom Europas medborgare helt enkelt inte vill det.
Att fördjupa denna federala union ytterligare vore att ta ett steg som man inte har mandat för.
SvD-ledare signerad Ivar Arpi, 11 juli 2013

EU är ännu inte en federal stat, som USA, eftersom Europas medborgare helt enkelt inte vill det.
Den europeiska unionen och dess ledare har endast fått mandat för federalism till en viss nivå:
en gemensam fri marknad, fri rörlighet över gränserna och regelsystem som underlättar för alltifrån flygresor till studier.

Motståndarna till åtstramningspolitiken menar att besparingarna förvärrar krisen, i stället för att lindra den.
Stimulera ekonomin, skapa mer efterfrågan, och vips är man en bra bit närmare problemets lösning,
menar Paul Krugman och hans lärjunge Peter Wolodarski på DN:s ledarsida.
SvD-ledare signerad Ivar Arpi, 10 maj 2013

"Intellectuals"
En gång, betonas det, bars deras åskådning upp av Rosa Luxemburgs slagdänga ”socialism eller barbari”
men i dagens Europa är det i stället ”politisk union eller barbari”.
Det är alltså samma flykt till de stora lösningarna som under 68-årens högtidsdagar.
Den folkliga entusiasmen håller sig på samma nivå nu som då.
Claes Arvidsson, SvD-ledare 31 januari 2013

Medlemskap i EU ska inte vara detsamma som att lösa biljett till
ett slags spöktåg som vare sig stannar vid några stationer eller har en slutdestination
SvD-ledare 24 januari 2013

Cameron reser också frågan om EU-vägen måste vara enkelriktad – en väg utan återvändo. Under trycket av eurokrisen stöps EU om i expressfart. Kommissionen vill ta sjumilasteg och redan i vår kommer det ett tysk-franskt förslag om att öka integrationen.

Det brittiska alternativet till att bara låta tåget rusa fram är att konfrontera ett alltmer vildvuxet EU med de ansande frågorna: ”How? Why? To what end?”

I själva verket borde en sådan prövning i medlemsländerna och i EU ligga i hela gemenskapens intresse.

Det finns förvisso en ändrad inställning hos svenska moderater och socialdemokrater till Europasamarbetet, och som går i David Camerons EU-negativa riktning
Den förändringen har kommit successivt och har blivit allt tydligare som politisk strategi
Carl B Hamilton, DN Debatt 23 januari 2013

Det är målsättningen om ett ständigt fastare förbund
- "ever closer union" -
som är själva grundbultsfelet med EU.
Kunde vi rulla tillbaka Sovjetunionen skall vi väl kunna rulla tillbaka Europeiska Unionen.
Rolf Englund Barometerns website 7/6 2005

- The dogs are barking, but the caravan is moving on, lär Helmut Kohl ha sagt
EU är väl inte direkt någon karavan utan mer som ett framrusande tåg, med Europas Förenta Stater som mål och med medlemsstaterna som blivande underordnade provinser.
Rolf Englund blog 2 juni 2011

På väg till krismötet i Bryssel passerade statsminister Reinfeldt riksdagens EU-nämnd för att förankra de svenska positionerna.
Han fick också frågan om vad EU är om fyra–fem år. Det blev ett långt svar som avslutades med ”jag vet inte”.
Och så är det förstås. Ingen vet. Därför är det också viktigt att höja blicken och då inte minst för att klargöra för oss själva vilken roll Sverige har och vad vi vill med Europa
SvD-ledare signerad Claes Arvidsson, 19 oktober 2012

Att hålla ned farten och samtidigt försöka säkra inflytande i eurozonen också för utanförländerna, är klok men otillräcklig politik. De framåtsyftande inspelen behövs också.

När den norska nobelkommittén tilldelade EU fredspriset såg man bakåt. Men vad händer om man ser framåt?

I boken Den europeiska skuldkrisen (SNS förlag) menar nationalekonomiprofessor Mats Persson att
det vore bättre om de krisande bankerna tillfälligt togs över av de krisande staterna,
återkapitaliserades med ESM som finansiär och sedan bjöds ut på marknaden.
SvD-ledare, Benjamin Katzeff Silberstein, 12 september 2012

Med ESM kommer inneboende risker som Europas politiker väl känner till. Maastrichtfördraget – EMU:s så kallade grundlag – förbjuder både ECB och enskilda stater från att lösa ut andra länder. Fördragets skapare ville hindra länder från att spendera alltför friskt och strunta i nödvändiga ekonomiska reformer i tron att de ändå skulle kunna räddas av stater.

Vetskapen om att man kan räddas av skattefinansierade lån vid stora förluster riskerar att leda till överdrivet risktagande. Gör man vinst blir man rik, vid förlust landar man mjukt på andras pengar.

Den europeiska skuldkrisen, Mats Persson, SNS Förlag
Det här är både ekonomiskt och politiskt vansinne och leder bara till recession, anser Mats Persson.
Vad som nu händer är att tyska och franska banker får betalt, medan grekerna får svälta.
Kaianders Sempler, Ny Teknik 29 augusti 2012, via Rolf Englund blog
Med trevligt diagram visande bostadspriserna i Spanien, Irland och Tyskland

Sverige är illa rustat för en kommande diskussion om en fördjupad politisk union och dess alternativ.
Efter folkomröstningen om euron 2003 tog debatten slut. Det har liksom varit bekvämast så. Även för alliansregeringen.
SvD-ledare 8 september 2012

Som ett eko av Persson vill en pressad Mario Monti få tyst i euroklassen och har kastat fram tanken på att Europeiska rådet ska diskutera en uppförandekod som ska gälla för offentliga uttalanden.
Det är fel väg att gå.
Svaren på eurokrisen är inte givna och det saknas sannerligen inte anledning att vara kritisk.

Att det europeiska samarbetet går genom en besvärlig fas just nu är tveklöst.
Inte med bästa vilja i världen går det att hävda att vi har en livaktig Europadebatt i Sverige.
Vi har anledning att följa den nya tyska debatten, där det på sina håll finns tankar om ett samarbete betydligt tätare än dagens.
Carl Bildt, SvD Brännpumkt 7 september 2012

Har Borg knäckt den keynesianska koden?
Man håller igen när det går trögt och gasar på när hjulen rullar.
Det är inte ortodox konjunkturpolitik, om man så säger.
SvD-ledare 25 augusti 2012

Inför 2012 var de ekonomiska utsikterna glåmiga och Konjunkturinstitutet manade till rejäla stimulanser, men regeringen valde att hålla i pengarna. På Harpsund i går kom Anders Borg med en klart mer optimistisk prognos för nästa år än andra bedömare har levererat, men samtidigt flaggade han för 23 miljarder kronor i reformer under 2013.

Sony Mobile Communications minskar arbetsstyrkan i Lund med 650 tjänster och flyttar huvudkontoret till Japan.
Beskedet från Lund ger inte några skäl till panik. Men ...
SvD-ledare, P J Anders Linder, 24 augusti 2012

Hösten närmar sig med stormsteg – och det kan bli en stormig höst i Europa med eurokrisen i fokus. Frosten kan komma tidigt. Alla hoppas väl på att ECB ska göra underverk men...

Att eurokrisen – även i ett positivt förlopp – dessutom kommer att ta lång tid gör inte saken bättre.

Eurokrisen har utmärkts av att marknadens suckar av lättnad har följts av nya djupa andetag. Och på den vägen är det.
Krishanteringen sker stegvis. Finanskriser brukar ha ett förlopp på tre till fem år.

Frågan är bara vad för slags EU som värker fram i skuggan av andningsövningarna.

Det som händer i Europa är stort, mycket svårt att greppa, och åtgärderna som föreslås är stundtals radikala.
Det säger sig självt att en massiv uppbyggnad av nya institutioner under panikartad brådska inbegriper stora risker.
SvD-ledare 30 juli 2012

”Det handlar alltså inte om en gigantisk överstatlig finanspolitisk union”, det ser bara ut så.
Det sista lade jag till. Det första skrev EBRD:s chefsekonom Erik Berglöf på DN Debatt (25/7), två gånger, i början och i slutet av artikeln.
Allt däremellan handlar om hur vi är på väg att bilda en gigantisk finanspolitisk union.
SvD-ledare, Alen Musaefendic, 28 juli 2012

De fyra stora bankerna har tillsammans tjänat över 32 miljarder kronor efter skatt
Kopplingen mellan bankerna och resten av näringslivet verkar ha försvunnit
Man blir konfunderad
SvD-ledare, Alen Musaefendic, 20 juli 2012

Det finns en saga som fortfarande berättas för våra barn; ni vet den om att banken är en mellanhand som finns till för näringslivet och konsumenterna, som smörjmedel och riskminimerare. Banken är hjälten, som på ett tryggt sätt flyttar över pengar från de som vill spara, till de projekt som ger mest värde för pengarna.

How to solve the financial crisis?
Let me tell you a little secret, folks.
Play for time. A few years of nice profits will help offset the big losses from past blunders
Allan Sloan, senior editor CNN, August 18, 2008

Thomas Bodström har rätt: Carl Bildt är Sveriges mest överskattade politiker
Jag är beredd att gå mycket längre än så. Som politiker är han fullkomligt inkompetent
Hans insatser som fredsmäklare på Balkan kan i bästa fall karaktäriseras som icke-existerande
Alen Musaefendic, moderat född i Bosnien, Newsmill 2011-05-27

Mitt första minne av Carl Bildt var som en av hundratals internationella förhandlare som tävlade om bästa sändningstid på CNN.
De riktigt insatta visste att han var svensk, resten misstog honom för Richard Holbrooks assistent.
Det enda Bildt lyckades med var att sälja sin groteskt överdimensionerade betydelse för fredsprocessen till svenska folket.

Holbrooke skriver om Carl Bildt i en fotnot:
Bildts internationella storhet är betydligt överdriven.
Sanningen om varför han aldrig gjorde karriär efter Bosnien återstår att skriva, men faktum är att han inte fick något riktigt jobb.
PM Nilsson, Expressen 10/6 2007

Barrosos idé är varken rimlig eller önskvärd, och frågan är om han ens själv tror att den är realistisk.
Den starka, gemensamma europeiska känsla och politiska värderingsbas som EU:s federationsivrare tror på finns helt enkelt inte.
SvD-ledare, Benjamin Katzeff Silberstein, 13 september 2012

Europeiska kommissionens ordförande Barroso höll sitt årliga stora tal inför parlamentet.
EU ”måste” gå mot en skatteunion och till slut landa i en federation. Inga gränser verkar finnas för vad Barroso tycker är rimligt att att låta honom och hans kollegor hantera.

Men EU ”måste” naturligtvis ingenting annat än vad medlemsstaterna enas om.

Kärleken till EU-projektet är stark i Bryssel. Där hyser många en romantisk och genuin tro på det goda i ett EU vars länder ständigt rör sig närmare varandra. Det gör inte tanken mindre verklighetsfrånvänd.

Ju mer EU:s kärna drar åt det federalistiska hållet, desto mer sannolikt kommer EU att bli en splittrad union där olika länder ingår i olika grader av samarbete.

Man kan anta att spansk kravallpolis gjorde sig beredd på en hård arbetsdag samma stund som
premiärminister Rajoy under onsdagseftermiddagen meddelade sig vara nödd och tvungen till ytterligare nedskärningar,
i utbyte mot nödvändig EU-hjälp till landets banker.
Skatterna ska höjas trots tidigare utlovade sänkningar.
Obligationsmarknaden svarade försiktigt positivt. Men många experter är kritiska och menar att skattehöjningarna missar målet i en ekonomi som redan krymper.
SvD-ledare Benjamin Katzeff Silberstein, 13 juli 2012

Idén om EU som en ständigt mer sammanväxande union håller på att falla ihop.
Krisen ställer i förlängningen krav på en grundlig omdaning av EU.
Kanske – eller förhoppningsvis – kan det leda till ett mindre men bättre EU, än dagens.
SvD-ledare, Benjamin Katzeff Silberstein, 8 juli 2012

Det är knappast dagens EU som åsyftas när politiker med tindrande ögon talar om Europatanken.

Hur kommer EU att se ut, när nödläget en dag blåst över?
Fredrik Erixon är mer kvalificerad än de flesta att spekulera i frågan. Som chef för och grundare av tankesmedjan Ecipe hamnade han under två år i rad på tidningen Financial Times topplista över Bryssels 30 mest inflytelserika personer.

Erixon pekar på en sanning som vissa ibland tycks tappa bort:
EU består av länder som i grund och botten är olika och utvecklas åt olika håll.
En viktig grund för den ekonomiska delen av EU-samarbetet har alltid varit konvergensen länderna emellan, menar Erixon, men den grunden håller på att försvagas.

–Tanken att vi alla rör oss framåt i samma takt och med samma ambitioner är död. Vissa länder kommer att ha samma valuta och vara tätt ekonomiskt integrerade sinsemellan. Men vissa länder kommer att ha lämnat delar av samarbetet – det är inte otänkbart att några lämnar det helt. Det är till exempel inte uteslutet att Storbritannien gör det inom en tio–femton år.

Det är målsättningen om ett ständigt fastare förbund - "ever closer union" - som är själva grundbultsfelet med EU
Kunde vi rulla tillbaka Sovjetunionen skall vi väl kunna rulla tillbaka Europeiska Unionen.
Rolf Englund Barometerns website 7/6 2005

"EU-skvadern - Om den Europeiska unionens konstitutionella framtid" i redaktion av Nils Karlson och Joakim Nergelius.
Karlsons egen slutsats är att mer kraft måste läggas på att värna medlemsstaternas och medborgarnas rättigheter för att "värna mångfalden i enheten".
Claes Arvidsson, SvD ledarsida 2001-11-30

Karlsons svar är att EU redan helt eller delvis uppfyller många av kriterierna för en förbundsstat. Och utvecklingstendensen är tydlig.
Förespråkarna för att EU ska vara ett mellanstatligt samarbete kan alltså gå och lägga sig med nattmössan på.

Sprängfrågan är vilken typ av federalism som vi vill ha, det vill säga en fråga om avvägning mellan centralism och decentralisering.
Nils Karlsons egen slutsats är att mer kraft måste läggas på att värna medlemsstaternas och medborgarnas rättigheter för att "värna mångfalden i enheten".
Alla andra aktuella EU-spörsmål är småsaker i förhållande till det konstitutionella val som vi står inför, menade Karlson.
Instämmer.

Det fixas och donas för att hitta kortsikta lösningar och
för att göra detta kringgås de principer som skulle garantera eurons underliggande stabilitet
Ett orosmoln är om krisfondens storlek räcker till
SvD-ledare, Claes Arvidsson, 2 juli 2012

Med kniven mot strupen – men först efter en rejält politisk fight – fattade EU:s stats- och regeringschefer i fredags flera förlösande beslut som inte bara gagnar Italien och Spanien utan hela Europa.

EU:s krisfond ska kunna användas för att direkt återkapitalisera banker i kris. Därigenom är det tänkt att den destruktiva kopplingen mellan bankstöd och ökad statlig skuldsättning som pressar upp statsskuldsräntan ska brytas.

ECB ska få stödköpa statsobligationer utan att ett krisande euroland först måste ha begärt räddningshjälp från inresande män i svart.

Samtidigt som lösningarna pressas fram för att stilla marknadsoron skapar de emellertid social och politisk oro.

Angela Merkel har fått utstå hårda ord för sin hårdhjärtade attityd, men i grunden ger de tyska väljarna henne inte mycket val

Som ett eko av den kritiken får Fredrik Reinfeldt slängar från samma slev för att hålla fast vid kravet att reformtrycket måste hållas uppe i krisländerna.
Men motsträvigheten är en i grunden riktig inställning.

EU:s framtid på spel
Det är bra att Fredrik Reinfeldt i går var tydligt kritisk mot förslaget
EU:s makt har gränser och så bör det förbli
SvD-ledare 28 juni 2012

Särskilt mot bakgrund av det akuta behovet av lösningar ter sig Herman Van Rompuys förslag om att röra EU mot en fullfjädrad finanspolitisk union som märkligt. .. en politisk testballong för att se hur långt gränserna för unionens makt kan utökas.

Politisk byråkrati tenderar att svälla av sig självt. Inte minst i krislägen som kan utnyttjas av politikerna för att förklara varför deras makt borde bli större.
Det är därför bra att Fredrik Reinfeldt i går var tydligt kritisk mot förslaget. EU:s makt har gränser och så bör det förbli.

Greklands kris är ännu inte löst, och den framstår dessutom som en västanfläkt i jämförelse med den koloss till utmaning som EU kan ställas inför om Italiens och Spaniens finansiella kriser blir akuta.

De krishanteringsverktyg som finns på plats sedan 2010 är byggda för att hantera mindre länders problem men saknar kapacitet att handskas med Europas jättar.

Vid dagens toppmöte har EU:s ledare varken råd att bara tänka långsiktigt eller att strikt hålla fast vid viktiga principer,
som att stater eller EU-institutioner egentligen inte ska stötta krisande banker eller andra stater.
EU:s framtid står på spel.

Kommentar av Rolf Englund:
Svenska Dagbladet förespråkar således födragsbrott
och anser att EU inte skall "strikt hålla fast vid viktiga principer, som att stater eller EU-institutioner egentligen inte ska stötta krisande banker eller andra stater".

EU:s framtid står på spel, skriver SvD. Men det är väl i första hand eurons framtid som står på spel.
Man kan ha ett EU utan euron.

Feta katter behöver ut och motionera igen
Ingen behöver väl tveka om att eurokrisen blir årets snackis i Almedalen
Det är naturligtvis rätt; oerhört mycket står på spel för Europa i ekonomiskt, politiskt och socialt hänseende.
Men det är också fel
Svenska Dagbladet, 27 juni 2012

Fölster är inte ute för att skräckmåla Sverige som en framtida utmärglad sommarkatt, utan syftet är att få politikerna att ta ansvar för den feta katten.

What is needed is a solution that is both politically feasible and economically workable
Not only to achieve agreement among governments responsible to national electorates, but also to obtain at least toleration of that agreement among those voters
Economic workability means offering electorates enough hope for the future to persuade them to elect leaders prepared to stick with membership of the eurozone
I no longer believe this could work
Martin Wolf, Financial Times 26 June 2012

Nu kommer ödesstunden för Fredrik Reinfeldt och Den Store Tigaren P J Anders Linder
Rolf Englund 26 juni 2012

Herman Van Rompuy on Tuesday published a plan for the future of the eurozone
The plan calls for progress towards commonly issued eurozone bonds and the eventual establishment of central EU treasury
The proposal – which urges the eurozone to work simultaneously towards a banking union, fiscal union and political union
– contains measures that move beyond what some member states have indicated they are willing to accept.
Financial Times 26 June 2012

Ett stort steg som pekar på fördjupning och överföring av suveränitet från nationalstaterna till den europeiska nivån.
Med kort varsel kommer det nu att avkrävas svar av Sverige som nation och av riksdagens partier om hur vi ska förhålla oss till mycket av det här.
Fredrik Reinfeldt i riksdagens partiledardebatt 13 juni 2012

Maria Ludvigsson kommer senast från en tjänst på Svenskt Näringslivs kommunikationsavdelning.

Årets Engelsbergsseminarium vred och vände på eurokrisen och dess tänkbara konsekvenser

Jag bär med mig frågor som gnager
Hur ska priset för ett kollektivt politiskt misslyckande fördelas?
Claes Arvidsson, SvD 17 juni 2012

Grekland måste sanera sina statsfinanser och genomföra reformer, men hur långt är det klokt att driva Merkellinjen?

Den tidigare journalisten och diplomaten Peter Jay hävdade att framväxten av EU i själva verket bottnade i en fransk konspiration för att via Bryssel kunna agera stormakt i konkurrens med andra stormakter.

(RE: Den franske presidenten Mitterrand ställde då ett ultimatum: för att acceptera ett tyskt enande var landet tvunget att ge upp sin D-mark och gå med på ett stärkt EU-samarbete.
Tyskland ville egentligen inte ha en gemensam valuta, men accepterade samarbetet på villkor att det inte fick drag av en traditionell valutaunion.
Peter Wolodarski, Signerat DN 21 augusti 2011)

En annan brittisk EU-motståndare, Nigel Lawson (bland annat finansminister under Thatcher) hävdade att det bland pådrivarna för införandet av euron fanns dem som förstod att resultatet skulle bli det vi ser i dag. De valde ändå att gå vidare för att krisen skulle framtvinga en europeisk superstat.

(RE: EU-kommissionens tidigare ordförande, virrpannan Romano Prodi, var så omedveten att han skrev en kolumn i självaste Financial Times (20 maj 2010), där han lugnt konstaterade att han och alla de andra som drev fram europrojektet naturligtvis visste att det skulle leda till en svår kris förr eller senare.)
Mer här

Alla som har åkt berg-och-dal-bana vet hur det är. Sakta, sakta bär det uppåt och så...

Dagens Nyheters chefredaktör skriver att "den dystra sanningen är ju att eurokrisen bär på många av de frön som en gång framkallade den stora depressionen".
Vad svarar Svenska Dagbladet?
Rolf Englund 11 juni 2012

Det är dystra dagar för de som propagerade för en svensk anslutning till EMU och införande av euron. Det är ingen liten händelse när DNs chefredaktör gör jämförelser med Depressionen på 1930-talet.
Läs mer här

Man kan förstå, men inte ursäkta, statsministern att han slingrar sig och håller fast vid linjen att euron är bra på lång sikt och att allt beror på att andra länder misskött sig. Han leder ju en regering som vill införa euron och Carl Bildt har ännu inte avgått.
Läs mer här

Svenska Dabladets ledaravdelning fortsätter att säga så lite som möjligt. Men man kan ju inte helt negligera vad DNs chefredaktör har skrivit.

Om man klickar sig fram via ledarsidans blogg och klickar på Sanna Rayman, en av mina favoriter på SvDs ledarredakton, hittar man ett opus med rubriken "Merkel och moralismen".

Hon konstaterar att såväl The Economist som Dagens Nyheter har kritiserat Angela Merkel.

- Det jobbigaste med eurokrisen, skriver hon – frånsett hur den drabbar mängder av enskilda européer med knapphet och arbetslöshet förstås – är den mängd kommentarer och analyser den genererar.
- Jag läser dem, i jakt på halmstrån av kunskap, halmstrån som ska ge vägledning. För vad vet jag om denna okända materia? Vad vet jag om hur vad som händer när ekonomier i valutaunioner kapsejsar? Nä, just det. Inte mycket.
- Men lyckligtvis finns det expertkommentarer och analyser att tillgå. De måste ju veta? Och jo, visst vet de. Mycket mer än jag. Men påfallande ofta är denna läsning kryddad med den högst obehagliga tanken att det inte bara är för mig som krisen är okänd materia. Det finns ju inget facit. Inga tidigare jämförbara eurokriser att ha som diskussionsunderlag, skriver hon.

- Alla valutaunioner i historien har antingen lett till en stat eller spruckit. Varför skulle EMU vara så annorlunda? Det skrev t ex Anders Lindberg på SvD Synpunkt 14/8 2003.

Helmut Schlesinger, was president of the Bundesbank when sterling was forced out of the European Exchange Rate Mechanism in 1992.:
- And I would say that either we get the United States of Europe, that is an actual political union, and then that political union gets its own currency.
But then it is no monetary union any longer, but the currency of that new state.

Så sent som den 4 juni skrev Joschka Fischer i en Kolumn i DN:
- Det är dags att formalisera Europas enande med en politisk och ekonomisk union. Annars riskerar eurokrisen att leda rakt ned i avgrunden.

Min kritik gäller inte i första hand Sanna Rayman. Hon gör väl bara sitt jobb efter anvisningar från sin chef, P J Anders Linder.

Det är han som är ansvarig för att SvDs ledarsida undviker EMU och eurokrisen.

Han kanske tror att han är listig när han undviker att vare sig hylla eller kritisera den linje som Reinfeldt och Bildt driver.

Kanske är det listigt. Varför skulle han kasta sig framför tåget? Han skulle bytas ut mot en som lyder order.

Listigt är det kanske. Men mycket talande för debattklimatet och det är, eller borde i alla fall vara, mycket pinsamt för en chefredaktör på Svenska Dagbladet.

A Sneak Peek at Tomorrow's Europe - the abyss is no longer very far away
Politics is a strange business, and one of its premier oddities is that monumental changes are rarely heralded by great speeches.
Chancellor Angela Merkel in recent weeks has revealed just such a change in tone.
"More than anything, we need a political union,"
Der Spiegel, 11 June 2012
Higly recommended

Samma dag som Carl Bildt utnämndes till utrikesminister i oktober 2006 frågade jag honom
om EU, om det inte var ett problem att han är mer federalistisk än de moderata väljarna.
Han svarade att det inte var hans uppgift att följa opinionen
SvD-ledare, signerad Claes Arvidsson, 19 maj 2012

Alla som var för EMU i folkomröstningen har förbrukat sitt förtroende och bör avgå
Rolf Englund blog 2012-04-13

Kan verkligen krisen för de spanska bankerna bero på de dåliga statsfinanserna i Grekland?
Naturligtvis inte. Det förstår väl vem som helst, är det naturliga svaret.
Men sanningen är ju den att den svenska regeringen och S-ledaren Löfven och Dagens Nyheter och
Svenska Dagbladet och alla andra eurokramare, fortfarande håller fast vid den analysen.
Rolf Englund 11 maj 2012

Fascismen och kommunismen har prövats i praktiken med ohyggliga följder, och i öppna samhällen attraherar de bara stollar.
De totalitära lärornas raka motsats – liberalism av modell laissez faire – har inte tillämpats i väst sedan Den stora depressionen.
I stället utvecklades efter andra världskriget ett blandat system där politisk liberalism förenades med demokratiskt inbäddad kapitalism.
P J Anders Linder, SvD 4 mars 2012

Denna modesta ordning erbjuder ”varken frälsning eller utopier”, som Rose /Making Modernity Work The Reconciliation of Capitalism and Democracy, By Gideon Rose Foreign Affairs, January/February 2012/ uttrycker det, men den har varit ytterst framgångsrik.

Samtidigt har även högern skäl att tänka nytt om hur politiken kan bidra till sammanhållning och delaktighet i en alltmer internationaliserad och föränderlig miljö.

Så här ett kvarts sekel senare är det svårt att riktigt ta in hur extrema idéer som LO och socialdemokratin lade sig till med i kölvattnet av 68.
Förslagen till fondsystem känns som hämtade ur en överhettad satir om DDR-Sverige, men allting står där svart på vitt för den som vill veta.
Under en tid var det så här som arbetarrörelsen i Sverige ville ha det.
1966 kom den store publicisten och statsvetaren Herbert Tingsten ut med boken Från idéer till idyll, där han studerade ideologiernas insomnande och politikens förvandling till förvaltning. Bara två år senare erupterade 68.
P J Anders Linder, Krönika SvD 28 september 2008

En biljon euro
OECD vill se en mycket högre brandvägg för att resolut skapa förtroende för euron.
Inför EU:s finansministermöte på fredag kastar OECD in ett bud på hur stor stabilitetsfonden borde vara, en biljon euro.
Det kommer säkert att bli en ökning sedan Tyskland har svängt, men knappast i den utsträckning som OECD efterlyser.
SvD-ledare Claes Arvidsson 28 mars 2012

EU måste klara av att tänka politik längs två olika banor: få bukt med den akuta skuldkrisen och strukturreformera för att få upp tillväxttakten

Strukturreformer är särskilt viktiga för att få igång ekonomierna i skuldländerna.

Det finns folk därute vars förtroendekapital för EU också behöver stärkas – och det gäller både i de medlemsstater som nu och flera år framåt kommer att genomgå en mycket svår kur och i dem som får ställa upp med lån och garantier.
Det folkliga förtroendeunderskottet borde mana EU till återhållsamhet, men ändå driver Kommissionen och ett antal medlemsstater på för att öka budgeten

Politiskt dödsförakt
Hur ska man annars betrakta exempelvis Folkpartiets enträget positiva inställning till euron?
I tider av global finanskris, då hela eurosamarbetet skakas i grunden och står och väger på existensen kant och vanligt folk,
även kallade väljare i sådana här sammanhang, känner en tidigare oöverträffad glädje över att inte vara med
– då går praktiskt taget varje folkpartist ut och menar att Sverige bör ansluta sig till euron och det så snart som möjligt.
SvD-ledare Daniel Persson 27 mars 2012

Svenska Dagbladet har inget politiskt dödsförakt om EMU och euron
Listigt, men ynkligt
Rolf Englund blog 27 mars 2012

Å ena sidan ger loppet Grekland möjlighet att komma i mål som ett annat land.
Å andra sidan kommer det att ta tid innan grekerna ens har målet i sikte.
Även under gynnsamma omständigheter blir det svårt att skapa den uppslutning
kring reformerna och tilltro till framtiden som är avgörande för att nå fram
SvD-ledare signerad Claes Arvidsson, 23 februari 2012

Grekland står inför sin ödesdag och det är nödvändigt att hela landet inser stundens allvar.
För att få nästa räddningspaket måste politikerna garantera att de överenskomna åtgärderna utförs oaktat hur det går i valet i april.
De politiker som fortsatt väljer att stå upp för den enda väg som står till buds måste nu kämpa för sin politik på allvar
SvD-ledare signerad Daniel Persson, 12 februari 2012

"en öppnare inre marknad är den bästa möjligheten"
Premiärminister Mario Monti har varit EU-kommissionär för konkurrens och inre marknad och förstår
att Europa måste göra två saker samtidigt: få kontroll på statsfinanserna och främja tillväxt.
Svenska Dagbladet, 17 januari 2012

Redan i den rapport om fördjupning av den inre marknaden som han skrev till kommissionen 2010 konstaterar han att stimulanser knappast kan komma från pressade statsbudgetar utan att en öppnare inre marknad är den bästa möjligheten. Det gäller nu som då.

Tillväxten har hindrats av byråkrati, korruption och en snårskog av licenser och skråprivilegier, och det måste röjas i denna djungel för att ekonomin ska kunna blomstra. Monti tar sig an mäktiga intressen och kommer inte att få det lätt, men han går fram längs rätt väg och bör tjäna som förebild för Europa.

det enda som är riktigt säkert är att Grekland förr eller senare får ställa in betalningarna ifall inte landets skulder skrivs ned.

Det handlar om konkurrenskraft, produktivitet och innovationer. Här skulle en av EU:s verkligt stora framgångar
– den inre marknaden – kunna vara en mer förlösande och positiv kraft.
Dagens Nyheter, huvudledare, 16 januari 2012

Finanskrisen blev speciell för Sveriges del. Exporten säckade ihop, vilket slog hårt mot BNP och de anställda i industrin,
men många andra fick det bättre ekonomiskt tack vare jobbskatteavdrag, höjd lön och sänkta räntor.
P J Anders Linder Chefredaktör Ledare, SvD 8 januari 2012

Var är Captain Euro när vi behöver honom?
SvD-ledare, Claes Arvidsson, 18 december 2011

Big Bang skulle kunna användas som bild för EU:s skapelsemyt: född ur det förra århundradets världskrig för att – med Johan Fornäs ord i boken Signifying €urope (Intellect, 2011) – bli fanbärare för vår tids upplysningsprojekt som ersätter splittring och våldsam konflikt med enighet.

1999 lanserades superhjälten Captain Euro på nätet för att skapa goda vibrationer kring EU och euron.
Captain Euro leder organisationen Tolv stjärnor. Vid hans sida finns framförallt den kvinnliga huvudpersonen Europa.
Deras jobb är att trygga EU:s territoriella säkerhet och försvara dess värden. Karaktärerna i hans team representerar det ”sant europeiska” och deras styrka vinns först och främst genom enighet.

Superskurken i de två äventyr som gjordes heter Dr D Vider. Han är miljardär och finansspekulant med ett eget team vars mål är att splittra EU (divider – den som splittrar) i syfte att skapa ett alldeles eget imperium. Tjäna pengar är hans främsta mål.

Captain Euro producerades på beställning av EU-kommissionen och ingår i ett batteri av symboler som uppfunnits för att skapa identifikation mellan medborgarna i medlemsstaterna och EU. I sin bok analyserar Fornäs inte bara euron utan även en rad andra symbolbärare för EU: hur de hänger ihop men också dess inneboende motsättningar.

Verklighetens Captain Euro (Angela Merkel) och Europa (Nicolas Sarkozy) håller i ratten när euron kränger

Än är inte slaget förlorat, men det går inte att utesluta en Big Bang som driver EU-topia ut ur symbolernas paradisvärld och ersätts av det ”fragmenterade pusslet” i den tjeckiske konstnären Cernys skandalskulptur Entropa.

"Sist men inte minst ger euron EU-invånarna en handfast symbol för den europeiska identiteten.
Det är en symbol att vara stolt över, i takt med att euroområdet växer och mångdubblar fördelarna för sina nuvarande och kommande medlemmar".
EU-Kommissionen

Långivarnas nya tveksamhet inför statspapper från länder som Italien, Spanien och Belgien
har inte främst att göra med själva skuldnivån utan med ökad osäkerhet.
Skuldproblemen har lite olika orsaker i olika länder
P J Anders Linder, SvD 11 december 2011

Det verkligt avgörande är att man lyckas få i gång ett brett reformprogram som gör det möjligt med tillväxt.

Inte bara i Italien. Grekland, Spanien och Portugal har samma sorts problem med strukturella stelheter, svag produktivitetsutveckling och urgröpt konkurrenskraft. Ingen annanstans har kostnaden per producerad enhet ökat lika snabbt som i dessa länder.

Strukturreformer för ökad växtkraft måste hamna i centrum för europeisk politik.

Överstatligheten ökar
Till framgångarna hör att nyordningen kommer att kunna genomföras relativt snabbt
SvD-ledare 10 december 2011

Tyngden hos eurogruppens beslutsfattande ökar medan utanförskapsländernas roll som statister och beslutsmottagare förstärks.

Kommentar av Rolf Englund:
En 40-talist hade nog inte använt ordet "nyordning" om det som nu sker i Europa

Om EU-toppmötet kan ta konkreta steg på väg mot ett stramt och trovärdigt regelverk för finanspolitiken i euroländerna är det inte bara
en angelägen korrigering av ett grundläggande konstruktionsfel,
det öppnar också för att centralbanken ska aktivera sig och gå in med lättnader av helt annan omfattning än hittills.
SvD-ledare 9 december 2011

Inte eurons fel?
Carl B Hamilton, Birgitta Ohlsson, Urban Bäckström och många andra ställde upp helhjärtat, aningslöst och omdömeslöst för euron
Jag känner medlidande med dem, men deras långsökta försvarsargument måste ändå bemötas och landets ledarskribenter gör det ju inte,
eftersom de själva är i samma intellektuellt pinsamma sits.
Nils Lundgren blog 8 december 2011

Reinfeldt stöder fiffigt förslag av van Rompuy
om att ändra i ett protokoll som formellt sett ligger vid sidan om Lissabonfördraget
OK säger SvD och viftar bort "välgrundad principiell kritik"
Rolf Englund blog 8 december 2011

Så länge som krispaketen inte har genomförts med full effekt fungerar de inte som plåster på såren.
Vägen framåt för Italien och Grekland är kantad av frågetecken kring politikens uthållighet
SvD-ledare 19 november 2011

Eurokrisen gör att Europa skakar i sina grundvalar. Inget tyder egentligen heller på ett snabbt slut på skakningarna.

Under tiden blir ECB:s roll alltmer central i krishanteringen: Like a bridge over troubled water.

Spanien
Helst ska nu åtstramningarna anpassas så att de stöder i stället för kväver tillväxten, som i dag är noll.
Den ekvationen har varit svår att få ihop på fler ställen i Europa.
DN-ledare 20 november 2011

Forskare som Alberto Alesina på Harvard har pekat på att länder som beslutsamt minskar de offentliga utgifterna faktiskt kan få god tillväxt.
Det har flera orsaker: Den första är att en tydlig och snabb neddragning innebär att risken för framtida åtstramning minskar, vilket kan öka efterfrågan.

Ett annat skäl är att beslutsamma neddragningar kan leda till sänkt ränta.

Ytterligare en faktor är att en åtstramning kan påverka lönebildningen och öka konkurrenskraften.
Johnny Munkhammar, riksdagsledamot (M), SvD 20 november 2011

Ökade offentliga utgifter har bidragit till problemen och inte, som Keynes påstod, stimulerat ekonomin. I stället är det avgörande med sunda statsfinanser, lägre offentliga utgifter och tillväxtreformer.

German finance minister Wolfgang Schauble – the most dangerous man in the world
– is imposing a reactionary policy of synchronized tightening on the whole eurozone
through the EU institutions, invoking a doctrine of “expansionary fiscal contractions”
that has no record of success without offsetting monetary and exchange stimulus.
Ambrose Evans-Pritchard, DT, 20 Nov 2011

Det är fortfarande svårt att ta in att amerikanska hushåll ett tag belånade sina bostäder så ivrigt att
en tiondel av deras köpkraft kom från nya lån på husen.
Har vi lika klart för oss att skulderna skjutit i höjden även här hemma?
För 15 år sedan motsvarade hushållens skulder i genomsnitt 90 procent av den disponibla inkomsten. I fjol var de uppe i 160 procent.
P J Anders Linder Krönika SvD 13 november 2011

Få anade vidden av vad som skulle kunna hända när den gemensamma valutan lyfte från det europeiska startfältet.
Sverige kan tjänstgöra som förebild. Vår återhämtning efter nittiotalskrisen inleddes som bekant när kronan tilläts flyta fritt,
och 2008 parerade vi i huvudsak finanskrisen med en fallande kronkurs.
Johan Ingerö, ledarsidan SvD 4 november 2011

Hur det nu är så passar kaoset väl in i helhetsbilden. För på samma sätt som ett starkt grekiskt stöd för stödpaketet innebär ett tydligt ja till fortsatt EU-samarbete, kommer ett nej anses bekräfta motsatsen: Grekland drar sig ur valutasamarbetet, återinför sin gamla drachma och återtar det penningpolitiska instrumentet från Europeiska centralbanken i Frankfurt.

Det finns onekligen goda argument för det senare. Euron är betydligt starkare än vad en fritt flytande drachma skulle vara, vilket är ett problem för varje grek som vill sälja en vara eller tjänst på den internationella marknaden. För Greklands haltande exportnäringar, liksom för den viktiga turismen, skulle en svagare valuta kunna vara en lockande möjlighet.

Här kan Sverige dessutom tjänstgöra som förebild. Vår återhämtning efter nittiotalskrisen inleddes som bekant när kronan tilläts flyta fritt, och 2008 parerade vi i huvudsak finanskrisen med en fallande kronkurs. De alternativen saknar Grekland idag.

Kommentar av Rolf Englund
Få anade vidden....?
Det är väl inte riktigt sant? Euroskeptikerna har varit många och tidiga. Till exempel Svenska Dagbladet

PJ Anders Linder, politisk chefredaktör på SvD, m fl,, borde kunna medge
att det var bra att det blev Nej till EMU i folkomröstningen
Rolf Englund blog 1 november 2011

Göran Persson: Det finns inte ett enda vackert argument /för Nej till EMU/, utan allt kokar ner till det snöda och egoistiska...
Fichtelius: Vilket är det bästa argumentet emot då, även om det inte är vackert?
Göran Persson: Ja, det enda som jag tycker håller, det är det där med vänta och se.
Göran Persson 2003-03-31, Fichtelius, sid. 400

Det räcker inte med respekt för budgetbalans.
För att få Europas ekonomier på rätt köl kommer även tillväxtpolitik att krävas.
SvD-ledare 28 oktober 2011

Det är bekvämt att beskriva eländet som en kris för euron och det är förvisso riktigt.
SvD-ledare 27 oktober 2011

Grundproblemet är att euromedlemmar – och alltså inte bara extremen Grekland – har hål i statskassan på en nivå som inte är hållbar.

Även om EU lyckas att avvärja den akuta krisen kommer det att ta år innan dess konsekvenser har klingat av. I själva verket är ett räddningspaket bara början på ett hårt politiskt arbete.

Dels gäller det att uthålligt sanera statsbudgetar som utgör sänken, dels gäller det att reformera – på EU-nivå och på nationell nivå – ekonomierna så att tillväxten lyfter.

/Den tyska/ Konstitutionsdomstolen har slagit fast att regeringen måste gå till förbundsdagen för att inte bryta mot grundlagen.
Det innebär både att den demokratiska förankringen ökar och att möjligheterna till transparens i processen blir betydligt bättre.
Claes Arvidsson, ledarskibent SvD 26 oktober 2011

På frågan om det blir så svarade Fredrik Reinfeldt igår: Vet ej.
Ett nytt regelverk måste vara så konstruerat att det utesluter
att EU står som betalningsgarant för enskilda euroländer och att EU i praktiken blir en transfereringsunion.
Claes Arvidsson, ledarskribent SvD 24 oktober 2011

Eurokrisens stora beslutsfinal ska äga rum på extrainsatta toppmöten på onsdag. På frågan om det blir så svarade Fredrik Reinfeldt igår: Vet ej.

På EU-nivån har beslut och beslutsfattare seglat iväg farligt långt från den allmänna opinionen,
och krisbekämpningen kan leda till mer överstatlighet än vad politikerna någonsin har bett om mandat för.
PJ Anders Linder, SvD 9 oktober 2011

SvD genom Johan Ingerö om Obamas stimulanspaket på 447 miljarder dollar
10 september 2011

Ur ekonomisk synvinkel är bilden mer komplicerad. Teorin bakom stimulanspolitiken säger att den ger Joe mer pengar att handla för i sin närbutik. Butiken får då råd att anställa Bill, som därmed börjar generera skattepengar snarare än kosta a-kassa. Men verkligheten är inte fullt så enkel. Ett av skälen till att Obamas förra stimulanspaket inte blev mer framgångsrikt är att det bokstavligt talat tar år för pengarna att sippra genom systemen och ut i det ekonomiska kretsloppet. Problemet växer dessutom i takt med att världens ekonomier blir allt större och än mer komplexa.

"Euron och Saab har lite för mycket gemensamt"
I hägnet av krishanteringen träder ett nytt EU fram
Claes Arvidsson, SvDs ledarsida 9 september 2011

Ska dessa orka göra vad som krävs av blod, svett och tårar för att få lån?

Orkar politikerna i långivarländerna hålla ut när tålamodet tryter hos deras väljare?

När Lissabonfördraget hade baxats i hamn var budskapet att det skulle dröja mycket länge innan det blev dags igen. Merkel – och andra – öppnar för ett omskrivet fördrag med en ny uppsättning institutioner knutna till euron och minskad suveränitet på det statsfinansiella området.

Hennes löst skissade vision innebär varken en regelrätt politisk eller transfereringsunion, men en union tydligare uppdelad i två divisioner.

Den gemensamma valutan ska räddas genom exit för de stater som gör euron sjuk. I den bästa av världar kan detta ske under ordnande former.
I verkligheten är det lätt att se ett kaotiskt förlopp som inte bara skulle slå hårdare mot ett land som Grekland,
utan som i den tätt tvinnade ekonomin skulle spridas vidare likt ringar på vattnet.
Claes Arvidsson, SvDs ledarsida 9 september 2011

Anders Borg: merparten av reformutrymmet kan komma att användas till ett antal tillfälliga efterfrågestimulanser
Den sortens politik tjänade Sverige väl under krisåren 2008–2009
SvD-ledare 27 augusti 2011

Att Merkel och Sarkozy lägger förslag som i bästa fall är ineffektiva och i värsta fall direkt dubiösa är bara en del av Europas problem.
En annan del är att dessa ledare – men långt ifrån bara de – skjuter in sig så ensidigt på makroekonomin.
Det känns inte 100-procentigt säkert att den här åtgärdslistan kan ställa Europas affärer till rätta (om åtgärderna mot all förmodan skulle bli verklighet)
Svenska Dagbladet, ledare 18 augusti 2011

Någonstans kommer skuldkrisen ifrån, och det är ifrån skillnaden mellan resurserna som politiker och medborgare i samförstånd har gjort av med och resurserna som ekonomierna har förmått generera.
Även länder med goda tillväxttal kan dra på sig underskott, men riskerna blir sjufalt värre ifall ekonomin står och stampar.
Den europeiska skuldkrisen kan beskrivas i termer av brist på pengar – vilket snarare bör kallas brist på sparsamhet.

Självklart drar de offentliga finanserna till sig uppmärksamheten när skuldkrisen rasar, och att tackla de akuta problemen är politisk utmaning så det förslår. Men man måste ändå ägna energi och uppmärksamhet åt de långsiktiga frågorna.

Angela Merkel och Nicolas Sarkozy har hållit toppmöte och gjort något. Ja, eller åtminstone sagt något.
Får de sin vilja fram ska Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy börja att leda toppmöten för euroländerna två gånger om året. Bolagsskatten ska samordnas, euroländerna ska stifta grundlag om budgetbalans och det ska bli skatt på finansiella transaktioner.
Det känns inte 100-procentigt säkert att den här åtgärdslistan kan ställa Europas affärer till rätta (om åtgärderna mot all förmodan skulle bli verklighet)

Vill vi få en varaktigt gynnsam utveckling måste det näringspolitiska reformarbetet fortsätta, och det känns bra fattigt med halverad restaurangmoms som enda uppslag inför 2012.

Efter en rad nödutryckningar har attityden från EU:s sida varit att marknaden inte förstått att krispolitiken varit mer än tillräcklig.
I EU drar de politiska viljorna i olika riktningar, vilket understryks när Tyskland nu säger nej till att stödköpa spanskt och italienskt.
Beskedet från Angela Merkel är också ett nej till att fylla på den europeiska räddningsfonden EFSF för att på så sätt skapa en garanti för att Italien och Spanien inte hamnar på obestånd.
SvD-ledare 9 augusti 2011

Det räcker inte med att ha rätt, man ska helst ha det vid rätt tidpunkt också.
Rätt tidpunkt är den då någon bryr sig om vad som sägs
SvD-ledare 30/9 2004

Habsburg, SvD och Det första världskriget
- Den Europatanke som var så självklar för efterkrigstidens stora européer känns tyvärr i dag, i skuldkrisens och migrationsdebattens EU, som alltför avlägsen och svårgripbar.
- Robert Schumann, Jean Monet och Otto von Habsburg var alla djupt märkta av det förra århundradets långa kedja av katastrofer. Det skriver SvD i en välskriven ledare av Gustaf Almkvist i dag den 16 juli 2011.
Rolf Englund blog

Svenska Dagbladet, Nationalstaten, Kungen och Europas Förenta Stater
- I Sverige förekommer sällan något försvar för nationalstaten som koncept, annat än när man diskuterar ett tänkt Palestina eller Kurdistan.
Det skrev Svenska Dagbladet genom sin ledarskribent Per Gudmundson i dag den 19 juni 2011.
Rolf Englund blog

The alleged case of a successful internal devaluation — that of Latvia
Could the Eurozone Break Up?
Possible Over a Five-Year Horizon
Nouriel Roubini via John Mauldin 18/6 2011

The alleged case of a successful internal devaluation — that of Latvia —is not relevant here: Entering the crisis, its public debt was 9% of GDP, not the 100%- plus of Greece; losses from depression and deflation were taken by foreign banks dominating its banking system; and accepting a draconian 20% fall in output was politically feasible as Latvia did not want to fall into the arms of the Russian bear again.

Satsa på en hästkur av samma kraft som Lettland!
Den Atenska smittan kan sprida sig och få förfärliga effekter
Från svensk horisont är det inte så mycket annat att göra än att hoppas
PJ Anders Linder, SvD 2 maj 2010

Hoppas att euroländerna kan lägga prestigen åt sidan, ta hjälp av Internationella valutafonden och få Grekland att satsa på en hästkur av samma kraft som Lettland har underkastat sig.

Annars kan den Atenska smittan sprida sig och få förfärliga effekter.

I Sverige driver Folkpartiet frågan om det inte vore dags med en folkomröstning om euron under kommande mandatperiod.
År 2013 har det gått 10 år sedan Sverige röstade nej till euron, och någon gång är det förstås klart att frågan bör bli aktuell igen. På lång sikt är det rimligt att Sverige går med i eurozonen.
Men det lär inte bli nu.
SvD-ledare 27 mars 2010

Tänk om Svenska Dagbladet hade vågat, om man nu vill det, skriva att det bör inte vara dags med en folkomröstning om euron under kommande mandatperiod.
Rolf Englund blog 27 mars 2010

"Eurokrisen ökar klyftan mellan folk och eliter"
Lissabonfördraget innebar ännu ett steg mot mer EU, som stora opinioner inte önskade sig
SvD-ledare 25 maj 2011

Så klart att det är tufft att röja upp efter år av försyndelser. Likväl finns inte några enkla lösningar; det går helt enkelt inte att önska sig bort från problemen. Inte heller att skylla skulden på euron. Samtidigt är det just den populistiska vägen som lockar många och som skapar en vidgad klyfta till EU och Europatanken.

Samtidigt får inte krishanteringen bli hur utdragen som helst så att den permanenta stödmekanismen i praktiken övergår till ett permanent stöd till krisländerna.

Lissabonfördraget innebar ännu ett steg mot mer EU, som stora opinioner inte önskade sig.

Det allmänna stödet för EU förblev intakt, även om stödet för euron störtdök, utropar Sieps som en regeringens Bagdad Bob
Sieps var en gång en förhållandevis aktad organisation med viss akademisk prägel
Nu är budskapen mer i Gunnar Hökmarks anda
Rolf Englund blog 25 maj 2011

"Irland behöver EU:s lugnande tigerbalsam"
Krisen /för Irland/ bottnar i att boomen i alltför hög grad var lånedriven med banker som använde glädjekalkyler.
Däri ligger också den politiska skulden: man borde ha kylt ned marknaden.
SvD-ledare 18/11 2010

Nu hörs allt starkare röster på mer av gemensam finanspolitik.
En hel rad knepiga val väntar
SvD, Signerat Claes Arvidsson, 11 maj 2010

Den tidigare låt-gå-mentaliteten satte eurons skyddsnät ur spel. Ja, redan att Grekland släpptes in i värmen visade att politiken var viktigare än ekonomiska fundamenta. Nu tummar man på regelverket igen.

Upprättandet av krisfonden stödjer sig på en paragraf i Lissabonfördraget som det krävs en god portion fantasi för att tillämpa.

Å ena sidan kan sägas att det här är EU och att det funkar på något sätt, men å andra sidan hörs nu allt starkare röster på mer av gemensam finanspolitik. En hel rad knepiga val väntar.

With a €500bn package of loans and guarantees, they far exceeded what was expected from a Europe that has produced too little, too late.
In doing so they tore up the eurozone’s rulebook – arguably not in letter (though the German constitutional court in Karlsruhe may yet beg to differ), but certainly in spirit.
Financial Times editorial May 10 2010 20:41

Reinfeldt: Ingen folkomröstning om euron
SvT Kerstin Holm 7 maj 2010 - 18:48

Det är inte aktuellt med en ny folkomröstning om euron i Sverige under nästa mandatperiod. Det säger statsminister Fredrik Reinfeldt i dag

-Det ansvarsfulla är att en tänkt ja-sida, blocköverskridande och brett, är överens om ett datum för en folkomröstning, och de förutsättningarna finns inte, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

Innebär det att alliansen i valmanifestet inte kommer att utlova någon folkomröstning under nästa mandatperiod?

-Det kan vi rimligen inte göra, av det enkla skälet att det är vi inte ensamma att fatta beslut om. Vi kan ju inte förutse en framtida folkomröstning utan att Socialdemokraterna är med på en tänkt ja-sida.

Grekland står på randen av statsbankrutt.
EU:s valutaunion har visat att den inte håller måttet.
Att EU:s valutaunion spricker är inte realistiskt, men
att det ”otänkbara” faktiskt diskuteras säger åtskilligt om allvaret.
Signerat, Claes Arvidsson, SvD 7/5 2010

I riskbilden skymtar en ny finanskris med tvärstopp för den pågående ekonomiska återhämtningen – om Grekland smittar till länder som Portugal och Spanien.

Det finns inte någon garanti för att Grekland kommer att lyckas. Inställda betalningar, skuldavskrivning och eventuellt utträde ur valutaunionen kan mycket väl lura bakom hörnet om den grekiska regeringen inte klarar av det dubbla tricket
att genom nedskärningar få bukt med den akuta krisen och
samtidigt genom reformer dämpa fallet i ekonomin.

Why a devaluation would help Greece
it wouldn’t reduce the need for fiscal adjustment,
but it would reduce the costs associated with fiscal adjustment.
This difference is an important reason why Britain, with a primary deficit as large as Greece’s, isn’t in anything like the same amount of trouble.
Paul Krugman, May 1st 2010

Fredrik Reinfeldt anger två villkor för att han ska lova en folkomröstning.
Sydsvenskan 3 april 2010

Är krisen ett bevis på att eurons införande – som i den antika grekiska tragedin – drevs av hybris och att det är en ödesbestämd nemesis som är under uppsegling?
Utan euron skulle riskerna för europeiskt valutakaos inte vara mindre utan större
Efter valet kan det vara dags att ånyo ställa frågan om Sverige ska vara med i valutaunionen
SvD-ledare signerad Claes Arvidsson 15/2 2010

Hur länge kan SvD tiga om Grekland?
Är SvD:s politiske redaktör P J Anders Linder en feg opportunist?
Rolf Englund blog 13/2 2010

1970-talet var ett stort undantag.
Klimax var de bisarra förslagen om löntagarfonder, då LO/SAP tillsammans kom med förslag som skulle ha förvandlat Sverige till fackföreningsstyrd planekonomi
PJ Anders Linder, SvD 13/7 2008

Jonas Hafström ny ambassadör i Washington
Enligt Ekot har rekryteringen skötts i en sluten process
Det är inte lätt att förstå varför regeringen gör som den gör
PJ Anders Linder, SvD ledarsida 19/4 2007

Urban Bäckströms utspel om att ta bort överskottsmålet i de offentliga finanserna.
Den underliggande frågan är rimlig: Är det staten eller medborgarna som ska spara och ha resurser?
P J Anders Linder, SvD 28/1 2007

P J Anders Linder håller med Svenskt Närigslivs chef:
"Urban Bäckström ställer en mycket intressant fråga på DN Debatt i dag. Varför ska vi fortsätta med samma överskottsmål i de offentliga finanserna?"
P J Anders Linder 22/1 2007

Man bör fråga sig om s-regeringen 1995-96 hade vågat ordinera svenska folket
den beska medicin som då behövdes för att sanera den svenska ekonomin,
om man redan efter tre års regerande hade tvingats stå till svars inför väljarna?
SvD-ledare 20/12 2006

Det är förstås utmärkt att Carl Bildt har fått frågan och tackat ja.
Hur det än är med gammalt groll och gammal roll har Bildt så mycket mer kunskap, kontaktnät och karisma än de alternativa namnen att de helt enkelt inte ter sig som något alternativ. Bildt kan göra Sverige begripligt utomlands och utlandet begripligt i Sverige på ett sätt som verkligen behövs efter en valrörelse, där det egentligen bara var Lars Leijonborg som låtsades om att det ligger en värld där utanför Verona.
PJ Anders Linder SvD 7/10 2006

Det känns befriande att Marit Paulsen gjorde comeback på folkpartiets riksmöte i Malmö.
Hon blir en tillgång för partiet i valrörelsen
SvD-ledare 27/3 2006

Marit om Murens fall
Omprövningens tid! Det är med stor osäkerhet jag försöker beskriva ett slags förvirring, rent av en smula hjälplöshet inför det som händer i Östeuropa. Vart tog alla drömmar vägen? Vart är alla de ORD jag har använt? Var är de begrepp jag tänkt i?
Marit Paulsen i TCO-Tidningen nr 2/1990

Åtgärder kan och bör vidtas. Men...
Vi ska ta klimatproblemen på allvar. Men ...
PJ Anders Linder, SvD 19/11 2006

Som Anatole Kaletsky skriver i The Times (4/11):
"De största fienderna till en konstruktiv inställning till klimatförändringen är de gröna påtryckargrupper och antikapitalistiska fanatiker som har övertygat allmänheten, medierna och den politiska klassen om att alla seriösa åtgärder mot klimatförändringen kommer att kräva väldiga ekonomiska uppoffringar och ett snart sagt fullständigt övergivande av den moderna, materialistiska livsstilen."

För några veckor sedan lade ekonomen Sir Nicholas Stern fram en stor rapport till den brittiska regeringen. Han vill att man ska minska utsläpp omgående i stället för att vänta: kostnaden blir enligt hans analys mycket mindre i dag än i morgon. Hans sätt att räkna har fått kritik, bland annat av den skarptänkte Robert J. Samuelson i Washington Post (10/11),

Att bo i eget hus ger ingen inkomst
Varför ska radhus i Värmdö kosta långt mer i skatt än stora villor i Bergslagen?
Räcker det inte med att priset är så mycket högre?
PJ Anders Linder, SvD 13/11 2005

Att bo i eget hus ger ingen inkomst som man kan dela med staten; de allt högre skattebeloppen måste tas fram ur lön eller sparpengar, pension eller lån. Det skapar otrygghet och luktar konfiskation lång väg.

Att göra taxeringsvärden och skatt beroende av prisutvecklingen skapar ett hopplöst godtycke.

Många fruktansvärt hemska saker kan drabba Sverige. Terrorister kan slå till med kärnvapen. En pandemi kan dra in över landet. En komet kan slå ner.
Pandemier kan uppenbarligen vara oerhört farliga.
Men hur stor är egentligen risken att vi drabbas?
SvD-ledare 15/10 2005

Ett vaccin kan bara framställas när virusets egenskaper är kända. Och det är de först när en pandemi utbryter. Vi kan inte vaccinera mot ett virus som ännu inte finns.

Den gemensamma valutan är integrationens mest synliga tecken, och förmodligen det mest långtgående steget mot en europeisk gemenskap
En del experter menar att en gemensam valuta aldrig kommer att fungera utan en gemensam ekonomisk politik och en verklig solidaritet mellan länderna
Jakub Swiecicki, Utrikespolitiska Institutet 2006/8

Det är just det, den politiska integrationen, som euro-motståndarna inte vill se.

Som Jakub Swiecicki betonat i EU - avgrund eller avstamp? (Världspolitikens dagsfrågor 2005:7-8) finns det grundfrågor att tala om.
Vad är bra och dåligt med integrationen? Går den för fort? Går den för djupt?
Hur ska Europa se ut och styras? Vad är Europa?
SvD-ledare 5/10 2005

Kommentar av Rolf Englund:
Det är så dags att fråga det nu. PJ Anders Linder, chef för ledarsidan på SvD, var tidigare, som informationschef åt Ebba Lindsö på Svenskt Näringsliv, ansvarig för organisationens insatser i EMU-omröstningen.
Skall man nu hylla PJ för att han är flexibel, eller skall man förakta honom för att han är en simpel opportunist?

Det är ganska enkelt. Loket i den europeiska ekonomin behöver nytt bränsle för att åter kunna få upp farten och det ställer krav på förändringar av den tyska sociala modellen...
Till sin stil kan Merkel påminna om Anne Wibble. Alltså inget direkt charmtroll, men väl en imponerande politiker med lite kärv utstrålning
SvD-ledare 16/9 2005

Någonting har verkligen hänt.
Det är naturligtvis rätt att lägga ratificeringsprocessen på is och i stället ta en tankepaus
Plan B är således plan A igen, fast vid ett senare tillfälle.
SvD huvudledare signerad Claes Arvidsson 18/6 2005

Skulle lagrådet dela Högsta domstolens, Regeringsrättens och Justitiekanslerns uppfattning att det är oklart om regeringsformen måste ändras för att Sverige ska kunna genomföra fördragets förslag om ytterligare maktöverlåtelse från riksdagen till Bryssel, får regeringen en grundlagsdiskussion på halsen.
SvD-ledare 31/5 2005

Förutom att lagrådet kan rubba regeringens cirklar, behövs en ordentlig analys och diskussion om motiven bakom det massiva franska nejet.

Kommentar av Rolf Englund:
Det är inte bara regeringens cirklar som rubbas - även De Fyras Gäng har slutit upp bakom Perssons plan att klubba igenom grundlagen några dagar före julafton, men det är en petitess i jämförelse med den bristande respekten för grundlagen.

Man borde ha kunnat förvänta sig att Svenska Dagbladet, som rättsstatens försvarare, skulle protestera, inte bara av taktiska, utan främst av principiella skäl, mot en ordning enligt vilken riksdagen skulle åsidosätta grundlagen i syfte att ta ett stort steg på vägen mot att göra till vårt land till en delstat i ett framväxande Europas Förenta Stater.

Det kan inte uteslutas att räntan borde justeras,
även om jag tror att Riksbankens stramhet har en hel del som talar för sig.
PJ Anders Linder SvD 25/5 2005

PJ Anders Linder:
Nu också med Rumänien och Bulgarien
Man kan ha många kritiska synpunkter på hur samarbetet inom EU fungerar och vad unionen ägnar sig åt, men östeutvidgningen är verkligen något helt fantastiskt.
SvD Blog 13/4 2005

EU-samarbetet är i svårigheter med en impopulär konstitution, en stagnerad Lissabonprocess och en urvattnad stabilitetspakt.
I det läget får man ta vara på glädjeämnena.

Förmodligen är det bara en tidsfråga innan statsminister Göran Persson
basunerar ut att en folkomröstning om EU:s nya konstitution ska hållas.
Ser man krasst på saken vore det ingen katastrof ens för EU-vännerna om regeringen bytte fot i frågan.
Maria Abrahamsson, SvD ledarsida 2/4 2005

Visst, den nya EUkonstitutionen är ingen struntsak. Sverige lämnar ifrån sig lagstiftningsmakt till EU, inte minst på polis- och brottsbekämpningsområdet.
Å andra sidan har Sverige utan större dramatik redan accepterat mer överstatlighet genom Amsterdam- och Nicefördragen.

För egen del är jag principiellt emot en folkomröstning. Men ser man krasst på saken vore det ingen katastrof ens för EU-vännerna om regeringen bytte fot i frågan.

EU-konstitutionen måste sannolikt ändå arbetas om efter att Storbritannien, Danmark och Tjeckien, kanske också Frankrike, Polen och Holland, har röstat nej.

Gerhard Schröder; Det är under hans tid vid makten som den mödosamma omprövningen av en förkalkad välfärdsstat till sist ändå har inletts.
Just nu pågår en intensiv diskussion inom CDU/CSU om hur mycket längre än Schröder ska man gå?
Om Angela Merkels förnyelselinje kan väcka framtidstro hos tyskt näringsliv och tyska konsumenter, får det gynnsamma konsekvenser långt utanför landets gränser.
P J Anders Linder SvD 12/6 2005

Det finns ingen trovärdig vändpunkt i sikte. I dag står cirka 5,2 miljoner tyskar utan arbete.
Lärdomen från Tyskland är att det är helfel att slå sig till ro och hoppas på att den traditionella modellens exportindustri och stora socialsystem ska lösa problemet.
Problemet är att /den tyska/ regeringen har väntat och väntat med reformerna
PJ Anders Linder SvD 20/3 2005

Allianspartierna tar striden för 1990-talets valfrihetsreformer och mot höjda skatter, men de erbjuder inget långsiktigt alternativ till högskattesamhället. Ingen kräver att de ska tala för chockterapi, men det behövs en idé om en annan väg.
Det räcker inte med ha starkare förslag i sak om det är motståndaren som har fångat människors fantasi.
P J Anders Linder SvD 20/2 2005

Vad socialdemokraterna vet är att anfall är bästa försvar, och att politik handlar mycket mer om ideologi än vad många vill tro. Att tala skattehöjningar och minskad valfrihet är att flytta fokus från maktmissbruk och förstelning till välfärdsfrågor och ideologi. Än en gång ska debatten handla om vem som är den tryggaste garanten för den svenska modellen - och än en gång riskerar det borgerliga Sverige att förlora, eftersom man underskattar idéernas och värderingarnas betydelse.

PJ Anders Linders tvångstankar
PJ:s historia om Rydenfelts insatser tar slut vid 1960-talets mitt
Rolf Englund på internet 16/2 2005

"Under en efterkrigstid som trodde benhårt på social ingenjörskonst och styrning uppifrån gick han sina egna vägar och talade för entreprenörskap och fria marknader. Vid 1960-talets mitt skrev han och Janerik Larsson en bok om säkerhetspolisens hemliga register."

PJ hyllar Sven Rydenfelt som en "fritänkare". Själv är han ingen fritänkare utan snarare en tvångstänkare, som tänker dom tankar som för dagen är gångbara. Eller som det hette i en ledare på hans ledarsida:

Man skall naturligtvis inte polemisera mot en avliden i en dödsruna. Men nog hade det varit möjligt att på ett fint sätt antyda att Sven Rydenfelt haft en mot Bunkergänget och Ja-sägarna avvvikande uppfattning om både kronkursförsvaret och EMU.

Vad hade hänt om Hayek, Tingsten, Sven Rydenfelt m fl hade levt efter "PJ:s princip" om att vänta med att säga något till det är opportunt?

Sverige är ett litet land. Tystnadens konformism finns inte bara på vänsterkanten.

Bostadspolitiken blev hans specialitet: i 55 år argumenterade han i böcker och artiklar för en liberal bostadsmarknad.
Nils-Eric Sandberg SvD 17/2 2005 (pdf)

Sven Rydenfelt var läraren. Studenterna lyssnade fascinerade till hans föreläsningar. Med mästerlig pedagogik förklarade han hur ekonomin fungerar. Som åttioåring kunde han hänföra tjugoåringar och fick dem att hoppa över generationsgränsen.

In the early 90s he was appointed Honorary Professor by the centre-right government. But Sven, always the individualist, returned the favour by rejecting two of the government’s central goals – the fixed exchange rate and the EU membership
His colleagues thought he was bizarre.
Johan Norberg 15/2 2005

Turkiet behöver unionen, men unionen behöver också Turkiet.
SvD-ledare 18/12 2004

Omsvängsledare 2 (?)
Huruvida det vore bra eller dåligt om en junilista gav sig in i valstriden 2006 går inte att säga i dag.
De borgerliga partierna bör fundera på om inte en junilista skulle kunna vara en möjlighet, snarare än ett hot.
Per Ericson, SvD ledarsida 7/9 2004

Företrädare för riksdagspartierna kommer att avfärda varje nykomling. Men det är inte nödvändigtvis av ondo att inarbetade aktörer får konkurrens av seriösa medtävlare.

I en intervju i Folkbladet (6/9) berättar Nils Lundgren om en äldre gentleman som ville trycka hans hand. "Tänk", sade mannen, "att den fungerar i alla fall!" Demokratin, vill säga.

Rimligen borde de borgerliga partierna kunna bereda plats för många av de väljare som attraherades av junilistans budskap i valet till Europaparlamentet. I slutspurten inför valet hade det redan skett ett närmande till junilistans retorik. Där finns det sannolikt något att bygga vidare på.

Omsvängningsledare (1 av ?)
Mer logiskt med ett ja
Om regeringen och de borgerliga partierna kommer att stå pall för folkomröstningskravet är ovisst. Men...
ser man rent krasst på saken vore det antagligen inte ens för Europavännerna någon katastrof med ett svenskt nej till EU-konstitutionen. Mycket talar nämligen för att den ändå måste skrivas om efter att ha underkänts i redan utlovade folkomröstningar i Storbritannien och en rad andra länder.
Maria Abrahamsson på SvDs ledarsida 2/9 2004

Tårarna rinner redan över ett förlorat slag om Europa. Men blir det någon katastrof?
Förslaget till konstitution skulle må bra av en grundlig bearbetning som gör det mer principiellt och mindre storsvulet. Det finns tid.
SvD-ledare 22/4 2004

Det finns minst fyra skäl att säga nej till avsteg från principen om fri rörlighet.
SvD-ledare 24/2 2004

Att det råder ett kallare Europaklimat här hemma illustreras av att de EU-vänliga partierna närmast tävlar om att framställa sig som svalast. Efter att länge ha legat alltför lågt med motiverad kritik, rusar man nu på ett publikfriande sätt åt det andra hållet. Något har hänt.
Är det inte ledarskap som EU behöver – om inte annat för att det ska finnas alternativ att säga nej till.
SvD-ledare 23/2 2004

De nya medlemmarna välkomnas med en skylt om att de bara äger begränsat tillträde till EU. De fantastiska möjligheterna har smält samman till ett hot mot ”våra jobb” och ”våra bidrag”. Därför måste vi, anser förespråkarna för övergångsregler, skydda oss med protektionistiska åtgärder. Är det bara tillfällig eftergivenhet inför populistiska strömningar med botten i välfärdsnationalism och EU-fientlighet? Att det råder ett kallare Europaklimat här hemma illustreras av att de EU-vänliga partierna närmast tävlar om att framställa sig som svalast. Efter att länge ha legat alltför lågt med motiverad kritik, rusar man nu på ett publikfriande sätt åt det andra hållet. Något har hänt.

Den europeiska författningsdiskussionen: pendeln har svängt i riktning bort från kommissionen till stats- och regeringschefernas eget råd och från ett sammanhållet EU till en modell för integrationen som gör undantag till en regel.

Det är svårt för Tyskland och Frankrike att förena ledarskapsanspråk med brotten mot stabilitetspakten. Storbritannien står å sin sida utanför EMU. EU-25 är inte heller detsamma som EU-15. Mer heterogent. Det är nytt politiskt territorium. Under de närmaste åren står EU inför flera tunga avgöranden; kommissionen, budgeten, regionalpolitiken. Utvidgningen ställer nya krav. EU ska finna sin utrikespolitisk roll. Osäkerheten är stor.

Den senaste Eurobarometern visar att stödet för EU minskat i alla medlemsländer; bara fyra av tio har en positiv bild av EU. I Sverige är det bara tre av tio. Svaren på en rad andra EU-frågor bekräftar att svenskarna blir mer och mer ”skeptiska” till EU; svenska folket är de mest oengagerade européerna. Det är allvarligt.

Under den missvisande varudeklarationen Ja till EU - nej till EU-stat! hoppas den socialdemokratiske nationalekonomen Nils Lundgren och förre riksbankschefen Lars Wohlin att samla ihop 1 500 underskrifter före februari månads slut.
SvD-ledare 12/2 2004

Därefter räknar man med att Sveriges nya "EU-kritiska parti" - junilistan - ska locka 10-20 procent av väljarna i valet till Europaparlamentet.

Väl på plats i Bryssel ser junilistan som sin viktigaste uppgift att driva kravet på en svensk folkomröstning om EU:s omdiskuterade nya grundlag. Att det är Sveriges riksdag, inte EU-parlamentet i Bryssel, som bestämmer ifall det ska folkomröstas här, är en besvärande omständighet som inte tacklas i partiets program som presenterades i går.

Självklart förtjänar politisk toppstyrning och klåfingrighet befogad kritik, och detta även om regleringsnitet förekommer inom EU. Men ambitionen hos initiativtagarna till junilistan verkar sträcka sig längre än så. Det är inte bara till namnet som partibeteckningen är till förväxling lik den danska nejrörelsens junibevegelsen.

För det är inte främst ett utslag av sund skepsis att kräva att medlemsstaternas alltmer sammanflätade ekonomier, liksom utrikes- och säkerhetspolitiken i ett allt mer integrerat Europa, ska åternationaliseras. Grundarna har inte ett gott ord till övers för Europasamarbetet och föreslår att gränskontrollerna ska kunna återinföras. De kallar sig "EU-kritiska", men det är EU-fientlighet det handlar om.

Vi betalar inte. Det borde vara medborgarnas raka besked till kommissionens ordförande Romano Prodi efter förslaget till långtidsbudget 2006-2013 som innebär en ökning från dagens 900 miljarder kronor till 1 300 miljarder 2013.
SvD-ledare 12/2 2004

Hur stor budgeten faktiskt blir avgörs i förestående triangelförhandlingar mellan kommissionen, de "närande" och de "tärande" medlemsstaterna. Parlamentet ska också säga sitt. Redan nu vet vi dock med säkerhet att budgeten blir för stor.

Tidigare års budgetbråk är inget mot det som är att vänta. Frusna relationer mellan kommissionen och rådet, konflikten om stabilitetspakten, liksom oenigheten om EU-konstitutionen borgar för ordkrig. Sverige och fem andra nettobidragsgivare har redan krävt ett tak på en procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst. Nettobidragstagarna säger nej till taket med hänvisning till att det kräver en omfördelning från nuvarande medlemmar till nya.

Rösta för ny regering den 13 juni
Med mer av inrikespolitisk kraftmätning i Europavalet kan EU både blir mer begripligt och mer relevant för det euroskeptiska svenska folket.
SvD-ledare 28/1 2004

Förra gången, 1999, uppgick det till 38 procent av de röstberättigade. I år lär det bli lika lågt, kanske lägre. Gäspningen följs sedan av den politiska elitens suckar över det oengagerade folket.

Är det möjligt att få lite högspänning i ett val som för de flesta representerar ett spänningsfall i vardagen? Något mer måste i alla fall till för att engagera – och detta mer är knappast en finlirsdebatt om EU:s nya grundlag.

I ärlighetens namn blir Europavalet mycket lätt en ganska trist historia. Det saknar ingredienser som gör riksdagsvalen till något att tala om på jobbet: kändisar, maktväxlingsdramatik och – inte minst – en känsla av att utgången har en direkt betydelse för vardagen.

Alternativet till en sådan valrörelse är att spänningen ska sökas i en repris på det gamla ja-till-EU-nej-till-EU-programmet med ett nybildat populistparti som publikmagnet.

SvD: "Tyst i klassen!"
Det finns onekligen en EU-kritisk opinion. Skulle partiet bli verklighet kan det säkert få en del röster.
Borgerliga företrädare riskerar att bli ännu mer obenägna att tala klarspråk om sådant som är fel med EU i rädsla för att ge kritikerna vatten på sin kvarn.
SvD-ledare 27/1 2004

Den socialdemokratiske nationalekonomen Nils Lundgren och förre riksbankschefen Lars Wohlin har offentliggjort planer på att bilda ett nytt, "EU-kritiskt" parti, och det spekuleras redan friskt om dess framgångar i sommarens val. Det finns onekligen en EU-kritisk opinion. Skulle partiet bli verklighet kan det säkert få en del röster.

Därmed inte sagt att initiativet skulle få den effekt som initiativtagarna åtminstone säger sig vilja uppnå, nämligen ökad skepsis mot europeisk överstatlighet men med fortsatt stöd för det svenska medlemskapet. Risken är stor att de åstadkommer raka motsatsen och bidrar till att låsa fast svensk debatt i ett fortsatt sterilt ja/nej-perspektiv, där den konstruktiva EU-kritiken inte får det utrymme som vore befogat. Det är lätt att se framför sig hur nyanserna försvinner i valdebatter mellan "EU-kritiker" och "ja-partier". Borgerliga företrädare riskerar att bli ännu mer obenägna att tala klarspråk om sådant som är fel med EU i rädsla för att ge kritikerna vatten på sin kvarn.

Ingen vettig människa kan vara för allt som EU:s institutioner håller på med; där finns samma tendens att lägga sig i mer och mer som överallt annars i politiken. Men i oro för att ge legitimitet åt EU-medlemskapets kritiker har jasidan från 1994 varit alltför försiktig med att sjunga ut om centralisering, byråkrati och klåfingrighet.

Kommissionens beslut är välkommet. Avtal är till för att hållas.
”Idiotisk”. Så sammanfattade EU-kommissionens ordförande Romano Prodi sin uppfattning om stabilitetspakten, en av EMU:s grundbultar. Nu har kommissionen bestämt sig för att dra ministerrådet inför EG-domstolen
SvD-ledare 15/1 2004

Detta vill vi göra under det irländska ordförandeskapet i EU, kommer den irländske premiärministern Bertie Ahern att säga i dag inför Europaparlamentet i Strasbourg. Förväntningarna på framträdandet är en västanfläkt i förhållande till Silvio Berlusconis uppträdande under hösten. Men visst skulle Ahern kunna framkalla hakfall i stället för gäspningar genom att tala om det som verkligen borde prioriteras: att motverka spridningen av galna politiksjukan.

Storslagna mål parade med en vilja att lägga livet till rätta på områden där nationell mångfald berikar har adderats till EU:s ambitioner att öppna marknaderna. Samtidigt som EU ska göra mer blir rötangreppen från snäva nationella intressen allt allvarligare, t ex nonchalansen mot stabilitetspakten. Därför är det bra att det sistnämnda regelbrottet nu förs vidare till EU-domstolen.

I Lissabon 2000 bestämde Europeiska rådet att EU på tio års sikt skulle ha utvecklats till världens mest dynamiska ekonomi. Att måluppfyllnaden blir alltmer avlägsen sammanhänger med att medlemsstaterna har lättare att reglera än att avreglera.

En verklig prioritering skulle innebära att skrinlägga alla planer på att ersätta Nato som grundbult för försvaret av Europa för att i stället kraftsamla kring uppgiften att säkra en positiv utveckling på Balkan. EU har inte råd att misslyckas (igen) när man senare i år övertar ansvaret från Nato för att upprätthålla freden i Bosnien.

Om EU ska lyckas på sin egen bakgård – och kunna spela en konstruktiv roll på den globala spelplanen – krävs också ett nytt förhållningssätt till USA. Fransk antiamerikanism kan inte få vara vägledande för hur relationerna mellan EU och USA ska utvecklas.

Tillsammans är vi starka, på egen hand är Europa svagt. Vi är beredda att göra en insats i Irak, borde Ahern säga.

I stället för att pressa fram ett samförstånd under galgen om EU-konstitutionen borde Irlands förslag till toppmötet i mars vara att lägga arbetet på is ett par år. Kort sagt, ta en tankepaus.

Framtidskonventets – och rådets – förslag var i vissa delar bra, men uppfyllde inte de krav på enkelhet och tydlighet som gör grundlagen begriplig för andra än specialisterna. Det dras också med viljan att trycka in så mycket som möjligt; ett skäl till ineffektivitet och slöseri. En tillfällig malpåse ger dessutom ökad kunskap om de problem som uppstår när EU får tio nya medlemsländer.

nejtillemu.com

Svenska Dagbladet, från Svegfors till PJ Anders Linder och Tove Lifvendahl

Svenska Dagbladet (Mats Svegfors)

Svenska Dagbladet (Mats Johansson)

Svenska Dagbladet (PJ Anders Linder)