EU-valet 2009

nejtillemu.com

Svenskt Näringsliv

Om Sverige går över till euron och råkar ut för en djup lågkonjunktur riskerar arbetslösheten att öka två-tre gånger mer än normalt. Det varnade Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, för så sent som 1999. Nu förnekar han riskerna.
Intervju i Dagens Industri 15/8 2003

Svenskt Näringslivs Storebror
The Federation of European Employers (FedEE) is the leading organisation for progressive employers in Europe. It was founded in 1989 with funding from the European Commission, and operated initially as an informal network of multinational companies.

Företagens organisation Svenskt Näringsliv noterar att nejsidan får hjälp av ett antal direktörer.
Men det påverkar inte den officiella linjen, eftersom alla de 47 medlemsförbunden är för EMU.
Därmed är frågan vad Svenskt Näringsliv ska tycka klar.
Sen får enskilda medlemmar tycka som de vill, säger Jonas Frycklund på Svenskt Näringsliv.

Högsta beslutande organ i Svenskt Näringsliv är den årliga stämman, där ca 470 ombud utsedda av medlemmarna deltar. Varje medlem har rätt att utse högst 10 ombud.
Styrelsens storlek kan variera, men den består för närvarande (sept 2002) av 72 personer (55 ordinarie ledamöter och 17 suppleanter). 42 av de ordinarie ledamöterna och samtliga suppleanter utses direkt av respektive medlem. 12 ordinarie styrelseledamöter utses av stämman.

Under finanskrisen har Sverige haft nytta av att ha en egen valuta.
Nackdelarna med den gemensamma valutan och en gemensam räntepolitik har visat sig de senaste åren
Men jag är kluven i frågan och har egentligen ingen stark åsikt vare sig för eller emot euron,
säger SCA:s koncernchef Jan Johansson, SvD Näringsliv 15/2 2011

EMU-profeterna får stå i skamvrån
I dag framstår många av argumenten som kraftiga överdrifter, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet.
Ekot 28/8 2004

Vi har enats om att skapa ett fristående ekonomiskt råd om euron införs i Sverige
Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO, Göran Tunhammar, vd Svenskt Näringsliv m fl
DN Debatt 1/9 2003

Lars Wohlin förvånas över att svenskt näringsliv så ovillkorligt ställt sig på ja-sidan.
- Det är mycket konstigt att man inte ställt några som helst villkor för ett EMU-medlemskap utan istället lagt sig platta som rödspättor i dyn.
Referat i Östra Småland 28/8 2003

Svenskt Näringsliv avvisade till en början både buffertfonderna och det ekonomiska rådet. Men ju sämre det gått för jasidan i opinionsmätningarna desto större har kompromissviljan varit.
Direktörerna på Svenskt Näringsliv borde ta en titt i sitt eget historiearkiv, alternativt fundera på om deras organisation har en framtid.
DN-ledare 28/8 2003

Landsorganisationen förespråkade buffertfonder (låter lagom socialistiskt) och ett ekonomiskt råd (i vilket parternas ekonomer ska ingå). Svenskt Näringsliv avvisade till en början både buffertfonderna och det ekonomiska rådet. Men ju sämre det gått för jasidan i opinionsmätningarna desto större har kompromissviljan varit.

Plötsligt är man inte längre negativt inställd till ett ekonomiskt råd. Inte heller utesluts ett höjt överskottsmål i de offentliga finanserna, trots att vd:n Göran Tunhammar tog bestämt avstånd från förslaget i ett inlägg på DN:s ledarsida för bara fem månader sedan (19/3).

Det här påminner om reaktionen på den tredje sjuklöneveckan. Ju fler usla förslag som regeringen lägger desto större är viljan att ge efter. Näringslivet tror att undfallenhet går hem hos socialdemokratin och LO. Man ger lillfingret och hoppas att facket och partiet inte ska ta hela handen. Men som vanligt slutar sådana fromma förhoppningar i besvikelse. Politiskt maktspel är ju inte näringslivets gren - och ska så inte vara. Det upptäckte Saf för länge sedan.

Direktörerna på Svenskt Näringsliv borde ta en titt i sitt eget historiearkiv, alternativt fundera på om deras organisation har en framtid.

Artikelförfattaren presenteras som:
"tvåbarnsmamma i Täby och fd handläggare i Europaparlamentet"

Folkomröstningen handlar inte bara om att byta ut kronan mot euron. Den handlar om ett vägval som kommer att få konsekvenser långt fram i tiden. Jag vill att mina barn ska få del av ett Europa med en gemensam fredlig vision och med en gemensam valuta för att underlätta livet, skriver
Ingela Georgii-Hemming, tvåbarnsmamma i Täby.
SvD Brännpunkt 15/8 2003

Det finns nu tonvis med belägg för att euron leder till ökad handel.
Jonas Frycklund, Svenskt Näringsliv
Corren 24/7 2003.

Finns det utrymme i statens finanser för skattesänkningar, bör skatterna också sänkas. Följaktligen säger vi nej till förslaget om höjt överskottsmål i statsfinanserna.
Göran Tunhammar
VD Svenskt Näringsliv på DNs ledarsida 19/3 2003

Sture Eskilsson intervjuad av Per Dahl
Vi ska inte inbilla oss att ett litet land som Sverige har ett dyft givet inflytande i EU, oavsett euro eller inte
EU har blivit ett kompensationsprojekt för svenska politiska eliter. Och till de politiska eliterna räknar jag även de stora organisationerna, också näringslivet
Barometern 26/6 2003

Persson är rädd och det är Svenskt Näringsliv också. Nu kan LO pressa fram än hårdare villkor.
Vill man ha EMU får man ta LO:s krav på köpet.
Corren 27 juni 2003

Svenskt Näringsliv positiv till att återuppta samtalen med LO om åtgärder inför ett EMU-medlemskap .
- Vi är öppna för en diskussion, säger Stefan Fölster, Svenskt Näringslivs chefsekonom.
DN 27/6 2003

Det statliga organet Nutek har undersökt 14.000 småföretagares åsikter om EMU-medlemskap.
4% svarar att de skulle förlora på att Sverige är utanför EMU. 20% svarar att det skulle vara bra att vara med i EMU.
76% svarar att ett medlemskap inte påverkar dem nämnvärt.
TV-Aktuellt 16/6 2003 och Ekot 17/6

Håller de politiska argumenten för EMU?
Birgitta Swedenborg
Ekonomisk Debatt 2003, nr 4, s 20-26

Det är slående att många ekonomer menar att politiska argument talar för EMU-medlemskap, även om ekonomiska argument inte gör det. Artikeln granskar några av dessa politiska argument.
Jag vill tacka Hans Tson Söderström och Nils Lundgren för värdefulla synpunkter.

EMU är både ett politiskt och ett ekonomiskt projekt. Dess huvudsakliga konsekvenser är ekonomiska men dess yttersta syfte är politiskt, nämligen att genom närmare ekonomisk integration driva fram en närmare politisk union mellan EU:s medlemsstater. Den svenska debatten om EMU har hittills främst handlat om de ekonomiska aspekterna av EMU-projektet, men politiska argument anförs nu allt oftare till stöd för ett svenskt EMU-medlemskap. Dessa argument har stor sprängkraft men har inte utsatts för en tillnärmelsevis lika noggrann granskning som de ekonomiska.

Det kanske vanligaste politiska argumentet för EMU är att den monetära unionen är en del av det europeiska fredsprojektet och att Sverige måste visa solidaritet med detta genom att gå med i EMU. Andra politiska argument är att Sverige för att få inflytande inom EU måste vara med i EMU och det europeiska samarbetet fullt ut eller att ju fler länder som är med i EMU, desto viktigare är det för Sverige att vara med. Det är särskilt slående att många ekonomer motiverar sitt EMU-stöd med sådana politiska argument.

Men håller argumenten för en närmare granskning? Den frågan motiverar denna artikel.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv gjorde en brakförlust på över 1,7 miljarder kronor förra året. Samtidigt gav ordföranden Sören Gyll sin VD Göran Tunhammar en halv miljon kronor i extra ersättning för hans arbete under 2002.
Dagens Industri 22/5 2003

Likriktningen breder ut sig
Efter att i mer än 30 år ha arbetat för ett marknadsliberalt Sverige, med vad detta innebär av tolerans för olika åsikter och olika lösningar på problem, känns det svårt att se hur likriktningen tycks breda ut sig, om inte i näringslivet så i näringslivets organisationer.
Margit Gennser, Dagens Industri 7/5 2003

Branschförbundet Skogsindustrierna säger bara "nja" till medlemskap i EMU. Förbundet intar därmed en mer reserverad hållning än moderorganisationen Svenskt Näringsliv som är odelat för ett EMU-medlemskap.
Dagens Industri 2003-05-02

Följ pengarna! Det låter som en kurs på Handelshögskolan.
Just nu ägnar sig Svenskt näringsliv åt att driva kampanj för euron.
Johan Hakelius i Aftonbladet 23/4 2003

Det var Investors förre ordförande Percy Barnevik som lovade Ericssons ordförande Michael Treschow den kontroversiella extraersättningen på sammanlagt 11 Mkr för 2002 och 2003. Det löftet fick Michael Treschow redan i oktober 2001, flera månader innan han tillträdde.
DI 10/4 2003

"övertygade anhängare framstår som charlataner eller naiva idealister.
Där någonstans finns Svenskt Näringsliv idag"
"Alla måste älska EMU" Ledare i Affärsvärlden 8/4 2003
Av: Thomas Peterssohn

Alla talare vid konferensen var uttalat för ett svenskt EMU-inträde.
"Argumenten för valutaunionen är mycket starkare än vad jag insåg för fem år sedan", sa professor Assar Lindbeck i sitt anförande.
Svenskt Näringslivs konferens, ref i DI 8/4

Likgiltiga storbolagsdirektörer och moderater i konflikt med näringslivet är inte de bästa förutsättningar för att mobilisera borgerligheten inför EMU-omröstningen
DN, nyhetsplats 15/3 2003, reporter Henrik Brors

Jasidan har hamnat i ett besvärande underläge sex månader före EMU-folkomröstningen. Men statsminister Göran Persson ser nu ut att lyckas samla ihop en förvånansvärt bred front från alla politiska läger i den mest känsliga frågan, om buffertfonder. Moderatledaren Bo Lundgren och Svenskt Näringslivs nya vd Ebba Lindsö riskerar dock att skapa två hål i ja-muren

Kampanjen för ett svenskt medlemskap i EMU har den senaste veckan skadats allvarligt. Det är LO:s krav på särskilda fonder som skapat splittring, både till höger och vänster om blockgränsen
DN-ledare 15/3 2003

På den borgerliga sidan har folkpartiet och kristdemokraterna varit positiva till ett ökat sparande (dock av andra skäl än LO) medan moderaterna och dess ledare Bo Lundgren i skarpa ordalag tagit avstånd från förslaget och varnat för riskerna för en nygammal fondsocialism. Lundgren har också angripit sina borgerliga bröder samt organisationen Svenskt Näringsliv för att inte våga ta en ordentlig debatt med regeringen i sakfrågan. Moderatledaren har fog för sin kritik.

"För det första är detta ingen fond, det är ett höjt överskottsmål", skrev Munkhammar och fortsatte i samma stil. Detta är vad jag kallar för koko-argumentation”
Peter Wolodarski DN 10/3 2003

Vi använder fortfarande år 2003 ordet "kvinnoyrken" som benämning på lågbetalda tjänster inom framför allt vård och omsorg. Samtidigt finns det andra områden som är mansdominerade.

Här är det fortfarande så att kvinnors lön uppgår till 80 procent av männens. På varje hundralapp en man tjänar är kvinnans andel 80 kronor.

Ett ja till euron i folkomröstningen den 14 september innebär att Sverige kan spela en aktiv roll i att påverka kvinnors situation i Europa.

Svenskt Näringslivs nya reklamfilmer om EMU har spelats in i kommuniststaten Kuba.

Det skriver tidningen Resumé i dag. Inför EMU-omröstningen den 14 september satsar Svenskt Näringsliv miljoner för att svenska folket ska rösta ja. Taktiken är att väcka sommarkänslor. Oturligt nog, för Svenskt Näringsliv, stämmer inte terrängen med kartan. Åtminstone inte med väderkartan. Därför fick sommaren upphandlas i Fidel Castros kommunistiska Kuba.

- Det är inte vår uppgift att ha synpunkter på hur produktionsbolaget gör sina inspelningar, säger Henrik Toremark på Svenskt Näringslivs egen EMU-byrå EuroFakta. Expressen 27/2 2003

Det här är människor som vill vara med och som vänder sig till oss
Birgitta Ed, VD för Sverige i Europa, SvD 19/4 2003

Här är opinionsbildare och kändisar som utan att blinka skrev under ett felaktigt debattinlägg från en påhittad stiftelse. De sålde sina namn i EMU-debatten för 5 000 kronor - utan att veta att det egentligen var Expressen som granskade dem. Bland "debattörerna" som ville medverka som "undertecknare" finns en riksdagsledamot och en känd statsvetare.

Kenneth Lantz, 54, Helsingborg. Mångårig riksdagsman för kristdemokraterna.
Stig-Björn Ljunggren: Jag är faktiskt filosofie doktor
Theodor Kallifatides: Jag behöver varenda krona
Doktor Alban: Det är inga problem
Charlotte Nilsson: Jag är helt för detta Jag tycker det är kanon. Jag har suttit med Mona Sahlin som sagt hur viktigt det är att gå med i EMU

Rörligheten finns kvar med euron
"Genom att gå med i eurosamarbetet kan vi uppnå fördelarna med en större
valuta utan att överge grundtanken med en rörlig växelkurs"
Jonas Frycklund EMU-ansvarig Svenskt Näringsliv
Göteborgs-Posten 30/12 2002

Att införa euron i Sverige skulle för småföretag innebära mindre växlingskostnader, mindre osäkerhet, stabila villkor, lättare att hålla koll på konkurrenter, lägre priser hos leverantörer och fler möjligheter till kapitalförsörjning – och en hemmamarknad med 300 miljoner människor. Det vore en viktig förändring för fler jobb och ökad tillväxt, skriver Johnny Munkhammar, EU-expert på Svenskt Näringsliv.

- Jag känner väldigt mycket äckelkänslor inför utanförskapet.
Alla har väl någon erfarenhet av detta. Att inte bli vald till knattelaget i fotboll.
Att inte bli uppbjuden på damernas.
Michael Treschow, på moderaternas ekonomiseminarium Aftonbladet 7/7 2003

”Just nu vill ingen ansluta sig till euron”
Michael Treschow: – Just nu verkar det inte vara en bra idé
–Jag tror ändå på lång sikt att det är en fördel för ett land med liten valuta att hitta mer stabila spelregler,
men det verkar som det ligger långt i framtiden just nu.
EURON DELAR EUROPA | SvD granskar valutaunionen – del 1, 27 december 2010

Michael Treschow intervjuad i BBC om varför Ja-sidan gått bakåt
"Det beror på att det skapats en myt om att det efter en Nej-seger blir som i dag
och att man kan vänta och se och gå med senare om EMU blir framgångsrikt"
BBC World Service TV Business Report 2/6 2003

Michael Treschow:
"Jag har inte tänkt färdigt /om EMU/ ännu"
Det oroar mig att stora länder som Tyskland kan få lov att bryta den här tvångströjan (RE: han säger faktiskt tvångströjan) som skall gälla lika för alla. (stabilitetspakten)
DI/Direkt 22/11 2002

Det är Dagens Industri som avslöjar att Treschow när har ställde upp ställde upp på Ericssonuppdraget ställde som krav att han inte skulle drabbas ekonomiskt när han lämnade sitt välbetalda VD-jobb på Electrolux.

Detta trots att mannen bakom löftet, Percy Barnevik, tvingades bort från Investor den 14 februari 2002 på grund av sin miljardpension från ABB.

Historien står i bjärt kontrast till de besked som lämnats de senaste veckorna och i tisdags under stämman. Investors vice ordförande, Jacob Wallenberg, sa då att det var först hösten 2002, som man insåg att hur stor Treschows arbetsbörda skulle bli. Det var därmed ett rent spel för gallerierna när tisdagens bolagsstämma klubbade igenom den extra ersättningen på 5,5 Mkr för Michael Treschow 2002.

Inklusive ersättningen för 2003 får Treschow därmed 11 Mkr utöver det ordinarie styrelsearvodet. Beslutet att ge Treschow 5,5 Mkr retroaktivt har lett till omfattande kritik från andra institutioner.

Investors informationschef, Fredrik Lindgren, säger att vare sig bolagets VD eller ordförande vill kommentera frågan. Det vill inte heller Michael Treschow. Tidigare har Investor talat om ersättningen till Treschow som "en hederssak".

Utanförskapet alltför dyrt
Göran Tunhammar, vd, Svenskt Näringsliv
Agneta Dreber, vd, Livsmedelsföretagen
Mats Hulth, vd, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare
SvD Brännpunkt 2002-11-18

Näringslivet har länge propagerat för ett snabbt inträde i EU:s valutaunion EMU. Men nu drar bankerna åt sig öronen. Anledningen är att EMU-inträdet kommer kosta bankerna enorma summor i omställningskostnader. Det är alla it-system som måste byggas om, all personal som ska utbildas, alla ändrade rutiner, listan kan göras lång. Det framkom vid en middag som Bankföreningen höll i onsdags kväll. Hela fyra miljarder kommer kalaset kosta, visar en sammanställning som Affärsvärlden gjort. Värst drabbas Föreningssparbanken med 900 miljoner till 1 miljard i kostnad. Sedan kommer Handelsbanken på 650 miljoner kronor, Nordea på 500-750 miljoner och SEB på 450-700 miljoner.
Finansvision

EU är inte något Interrailkort
Lena Sundström, kolumn Metro 2002-11-13
Jag sitter och läser i tidningen Resumé om det nya spelet och läromedlet Greppa euron som är utformat som en solig resa genom Europa, riktat till gymnasieungdomar. Spelet är framtaget av branschorganisationen Svenskt Näringsliv och ska inom kort lanseras för landets gymnasielärare, som ska kunna använda det i sin undervisning. Varför? Tidningen Resumés jury, som utsåg spelet Greppa euron till månadens webbvinnare, motiverade sitt val med "Listig manipulering att övertyga ungdomarna som i sin tur kan påverka sina föräldrar".

Jag har till och med fått en stjärna för att jag har svarat så rätt på alla frågor. För att jag har förstått vad det hela handlar om. Egentligen. Som visar att jag nu har lärt mig att EMU inte kommer att innebära några stora läskiga förändringar vare sig för mig eller för någon annan. Som visar att jag har lärt mig att EMU framför allt kommer att handla om att det kommer att bli så mycket lättare att jämföra priset på en Big Mac i Svedala jämfört med priset på en Big Mac i Düsseldorf i framtiden.

Inte för att det egentligen fanns något utrymme för några andra svar. Det är Svenskt Näringslivs svar, eller inga svar alls. Och svarar man "rätt" så får man en guldstjärna och en massa bonuspoäng som man sedan kan mejla i väg direkt till läraren via spelet.

För varför ska elever lära sig att tänka självständigt när de kan lära sig att tänka som Svenskt Näringsliv?

Källa: Resumé Datum: 2002-10-31
Kund: Eurofakta Producent: Springtime, Otto Stockholm Proximity Arbetsgrupp: Nicholas Fawkner, Henrik Toremark, David Hakeberg, Simon Broström, Annelie Karlsson, Hedvig von Hofsten och Andreas Kjellgren
Spelet finns på huvudsajten för Eurofakta

Spelet ska inom kort lanseras för landets gymnasielärare, som ska kunna använda det i sin undervisning. För det ska ses som ett genomarbetat läromedel, enligt Nicholas Fawkner.

- Vi har gått mycket metodiskt till väga för att undersöka dels hur ungdomar beter sig på webben, dels hur de fungerar i skolan. Vi har till och med undersökt vilken typ av lärare som de lyssnar mest på. Han får klart medhåll av juryn som tycker att Greppa euron slår de flesta läromedel.

Svenskt näringsliv har arbetat med eurofrågan sedan 1999, och har länge haft ett nära samarbete med skola och lärare. Men detta är första gången man gör något direkt för eleverna som de kan använda.

- Skolan har blivit en särskild målgrupp för oss, säger Henrik Toremark, som är projektledare för Eurofakta på Svenskt näringsliv

- Så vi har satsar mycket på den här sajten. Greppa euron har producerats av pr-byrån Springtime och webb- och relationsmarknadsföringsbyrån Otto Stockholm Proximity.

FOLKOMRÖSTNING I VÅR.
Den tillträdande regeringen bör i samband med regeringsförklaringen sätta ett datum för EMU-folkomröstning, helst i vår, enligt Svenskt Näringsliv. (DI 2002-09-12)

Det finns nu tonvis med belägg för att euron leder till ökad handel.
Jonas Frycklund, Svenskt Näringsliv
Corren 24/7 2003.

Nejsägarna vet inte vilket ben de ska stå på. Å ena sidan kritiserar de livligt den gemensamma valutan, eftersom de menar att den kommer att leda till en mer keynesiansk politik. Å andra sidan prisar de en keynesiansk penningpolitik som bygger på att man med penningpolitiken ska utjämna konjunktursvängningarna, såsom Fredrik Sjöstrand, 18/7.

Men sanningen är den att det är mycket osäkert om man kan hävda att den svenska centralbanken har lyckats särskilt väl med att utjämna konjunkturen. Det man har gjort är att man har anpassat sig någorlunda till den europeiska politiken med låg inflation. Men det har inte så mycket med konjunkturen att göra.

Det som nejsidan glömmer bort är att den långsiktiga tillväxtpolitiken är mycket mer intressant än den kortsiktiga konjunkturen. Det är tillväxten som är intressant och det är den som höstens folkomröstning handlar om, det handlar om jobben och välfärden.

Det som tidigare var en osäker spekulation erkänns numera även av nejsidans företrädare. Det vi också vet är att handel leder till ökad tillväxt, vilket nyligen även slogs fast av EMU-utredaren Lars Calmfors, som vanligtvis brukar inta en skeptisk attityd till ja-argumenten.

Det som också är helt säkert är att euron leder till ökade investeringar. Det framgår om man studerar den investeringsutveckling som euroländerna haft sedan 1999.

Om det blir ett nej till euron riskerar Sverige att gå miste om utländska investeringar.

Det är mot dessa risker som man ska ställa nejsidans försäkringar om att allt blir vid det gamla om vi bara behåller den svenska valutan. Det är inte säkert att det blir som det alltid har varit. En nejröst är inte riskfri.

Ett nej riskerar att leda till lägre handel och lägre investeringar. Självklart är det svårt att göra prognoser, men bara risken att en sådan utveckling leder till färre jobb borde vara tillräckligt för att man tänker sig för både en och två gånger innan man avger en nejröst.

Ofta ställer man orimliga krav på jaanhängare. Vi ska på varje punkt bevisa varenda punkt i våra argument med forskning och statistik. Vi har gjort det. Men nu är det dags att börja granska nejsidans argument med samma noggrannhet.

Kan nejsidan lova att Sverige inte kommer att gå miste om export om det blir ett nej? Kan nejsidan lova att vi inte kommer att gå miste om investeringar om det blir ett nej? Kan nejsidan lova att jobben inte blir färre vid ett nej?

Rörligheten finns kvar med euron
"Genom att gå med i eurosamarbetet kan vi uppnå fördelarna med en större
valuta utan att överge grundtanken med en rörlig växelkurs"
Jonas Frycklund EMU-ansvarig Svenskt Näringsliv
Göteborgs-Posten 30/12 2002

Ett av nejsidans absolut vanligaste argument i eurodebatten är att det är bättre med rörlig växelkurs än med fast. Man säger att en rörlig växelkurs bidrar till att jämna ut konjunkturväxlingarna.

Tanken är att om Sverige råkar ut för en konjunkturnedgång som är större än i omvärlden så försvagas vår valuta och exportnedgången kan då mildras. Samtidigt är tanken att när det går bättre för oss och vi råkar ut för en överhettning så ska det synas i en starkare valutakurs. På motsvarande sätt ska då exporten dämpas.

Detta är gott och väl i teorin och ibland kan det även stämma i verkligheten. Men det är inte hela sanningen.

En rörlig växelkurs kan hindra strukturomvandlingen. För att löntagarna ska få en god reallöneutveckling krävs en hög produktivitet. Om vi hela tiden räddar gamla strukturer genom att försvaga valutan så kommer det aldrig att skapas tillräcklig grogrund för det nya näringslivet att växa.

En rörlig växelkurs kan göra att omvärldens förtroende för landets ekonomi försämras. Det gäller särskilt länder som har en dålig historik av devalveringar, inflation och budgetunderskott. Det tar lång tid att tvätta bort ett dåligt rykte. Trots en hyfsad stabiliseringspolitik de senaste åren så har Sverige fortfarande en högre långränta än Tyskland.

Skulle det bli ett nej i folkomröstningen om euron kan naturligtvis förtroendet återigen få sig en törn. Med följd att räntan går upp och/eller kronan försvagas.

En rörlig växelkurs saknar skydd mot den ökade slumpmässighet som man kan se på valutamarknaden. I takt med att de finansiella flödena blir större blir valutakurssvängningarna svårare att förutse och de blir också mindre kopplade till utvecklingen i den reala ekonomin. Denna slumpmässighet är mest kännbar för mindre valutaområden.

En rörlig växelkurs är också mer problematisk ju större handelsutbytet med omvärlden blir. När handeln var relativt begränsad gjorde det inte så mycket om valutorna förändrades i värde. Med en större omfattning på handeln blir det mer problematiskt om man inte kan veta vad det egentligen är man kommer att få betalt när man gör upp en affär.

Det finns alltså en avvägning att göra mellan för och nackdelar med rörlig valuta som man kan ställa mot olika alternativ.

Små länder med bristande strukturomvandling, en dålig historik och med stor utrikeshandel kan överväga att istället välja en fast växelkurs.

Men man kan naturligtvis tvista om hur ett land som Sverige ska klassificeras. Optimisten kan säga att allt är frid och fröjd: Utvecklingen inom IT-sektorn har visat att vi kan strukturomvandla även hos oss, våra gamla synder kanske har glömts bort av omvärlden och Sverige är väl inte så litet ändå.

De flesta är nog realister som menar att bilden ligger någonstans mitt emellan den svarta och den ljusa bilden av Sverige.

Nära till hands blir därför att söka en kompromiss. Det som skulle behövas är en mellanväg mellan en liten rörlig valuta och en fast växelkurs. Faktum är att detta alternativ finns och heter euro.

Euron är ingen fast växelkurs. Den är en rörlig växelkurs på samma sätt som kronan. Skillnaden är att den är större och omfattar ett större valutaområde.

Euron är alltså en lagomlösning. Den av nejsidan omhuldade konjunkturutjämningen finns kvar, fast i en mildare form. Samtidigt som en lagom dos av ökad strukturomvandling uppstår.

Att Sverige nu tar detta steg är en naturlig utveckling om man ser på vad som har hänt med vår export och import. På tio år har Sveriges beroende av utrikeshandel ökat med 30 procent och uppgår nu till hela 87 procent av BNP.

Vårt beroende av omvärlden är markant större nu än när Calmforsutredningen gjordes 1996.

I takt med globaliseringen blir det naturligare att ha större valutaområden. Särskilt naturligt är det för ett land som Sverige som i grunden är en liten öppen ekonomi.

De större flödena på kapitalmarknaderna och vårt ökade utrikeshandelsberoende skärper ytterligare motiven för ett större valutaområde.

Genom att gå med i eurosamarbetet kan vi uppnå fördelarna med en större valuta utan att överge grundtanken med en rörlig växelkurs.

Michael Treschow:
"Jag har inte tänkt färdigt /om EMU/ ännu"
DI/Direkt 22/11 2002

Jag har inte tänkt färdigt ännu. Det finns flera skäl för att vi ska gå med, till exempel är det tvingande kravet på en ekonomi i balans bra.

När sedan politikerna tvingas till impopulära beslut känns det säkert bättre att kunna hänvisa till att det har de beslutat i Bryssel.

Det oroar mig att stora länder som Tyskland kan få lov att bryta den här tvångströjan (RE: han säger faktiskt tvångströjan) som skall gälla lika för alla.

Utanförskapet alltför dyrt
Göran Tunhammar, vd, Svenskt Näringsliv
Agneta Dreber, vd, Livsmedelsföretagen
Mats Hulth, vd, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare
SvD Synpunkt 2002-11-18

I dag är arbetslösheten mycket lägre och statsfinanserna i bättre ordning. En farhåga var att svensk konjunktur inte var i fas med euroländernas, men nu anser flera tunga bedömare att den är det.

Efter 1996 har även Eurogruppen, som utgörs av euroländernas finansministrar, bildats. De träffas före de ordinarie mötena med EU-ländernas finansministrar. När Sverige kommer till mötet därefter är mycket redan avgjort - vårt inflytande begränsas mer än man förut trodde. Bara om vi är med i euron har vi inflytande på lika villkor.

Samtidigt har flera argument för ett snabbt införande av euron tillkommit. Utrikeshandeln - och därmed tillväxten - kan öka betydligt mer än vad som tidigare antagits. Studier visar att euron på sikt leder till ökad konkurrens och minskade prisskillnader, vilket särskilt gynnar konsumenter i högprisländer som Sverige.

Knappast någon i euroländerna skulle i dag komma på tanken att införa tolv nationella valutor igen. Men självfallet finns också vissa svårigheter.

I dag leder en lågkonjunktur och strukturella ekonomiska problem i flera euroländer till att en del har svårt att nå upp till eurons höga krav på ordning i ekonomin.

Det är bra att euron finns så inte ett enskilt land - som Sverige ofta har gjort - kan devalvera sig från problemen tillfälligt utan måste ta itu med dem. Självfallet ska de länder som har euron följa de gemensamma reglerna. Systemet med gemensamma regler behöver stärkas, till exempel genom att ge EU-kommissionen rätt att direkt varna länder som är på väg att missa målet. EU som helhet kan också ha nackdelar som vi vill förbättra.

Det är av största vikt att EU blir mindre byråkratiskt och reglerat och inte bedriver politik som är protektionistisk eller sysslar med bidrag

För småföretagen är det särskilt angeläget att euron införs i Sverige. 98,7 procent av Svenskt Näringslivs cirka 50 000 medlemsföretag är små. Att Sverige står utanför euron år efter år innebär nackdelar för dem och deras verksamheter. För alla de småföretag som har affärer med euroländerna är den skakiga svenska kronan ett problem.

En liten, nationell valuta innebär växlingskostnader och byråkrati, men leder framför allt till stor osäkerhet.

Kronan har varierat i värde gentemot euron med över 20 procent sedan 1999. Som företagare vet man därmed inte hur mycket man får när en faktura väl betalas. Då drar man sig för att göra affärer över gränserna, som annars kunde ha varit bra för företaget.

Euron river hinder för frihet och rörlighet. Alla former av utbyte underlättas. Att resa, arbeta och handla blir lättare mellan euroländerna. Detta har särskilt goda effekter för småföretagare i turistbranschen.

Att det blir lättare att jämföra priser kan vara en utmaning för många företag. Men det innebär också möjligheter.

Ska vi genom egen tillväxt minska gapet i välstånd mot USA måste vi skapa goda villkor för arbete, företagande och handel. Euron är ett viktigt steg.

Sverige blev rikt genom kreativitet, entreprenörskap, företagande och arbete. Öppenhet för idéer, människor och handel har kännetecknat Sverige under våra hittills mest framgångsrika år. Sverige har med framgång också deltagit i och byggt internationellt samarbete i inte minst ekonomiska frågor. Ett ja till euron ligger i linje med denna framgångsrika tradition.

Nu är det dags att ge Sverige chansen att bli en spelare på den europeiska planen på lika villkor.

SOU 2002:16, Stabiliseringspolitik i valutaunionen, slutbetänkande samt underlagsrapporter
Svenskt Näringsliv får härmed avge följande synpunkter på rubricerat betänkande.
Svenskt Näringsliv avstyrker det föreslagna finanspolitiska rådet.
Det finns inget behov för ett sådant eftersom vi anser att aktiv stabiliseringspolitik inte skall bedrivas.

Svenskt Näringsliv tillstyrker att riksdagen bör slå fast en principiell ram för hur finanspolitiken skall bedrivas vid ett deltagande i valutaunionen. Svenskt Näringsliv avstyrker å andra sidan de riktlinjer för den principiella ramen som föreslås i betänkandet.

Svenskt Näringsliv drar slutsatsen att diskretionär finanspolitik är behäftad med stor osäkerhet och kan få destabiliserande effekt på ekonomin samt hämma strukturomvandlingen. Det går inte att sätta upp någon enkel handlingsregel av det slag som föreslås i betänkandet. Diskretionär finanspolitik som medel avvisas på dessa grunder.

Svenskt Näringsliv anser inte att den offentliga sektorns finansiella sparande behöver höjas. Nuvarande nivå på det finansiella sparande på 2 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln är tillräckligt för att de automatiska stabilisatorerna skall kunna verka fullt ut.

Svenskt Näringsliv avstyrker det föreslagna finanspolitiska rådet. Det finns inget behov för ett sådant eftersom vi anser att aktiv stabiliseringspolitik inte skall bedrivas.

Svenskt Näringsliv avstyrker att de kommunala inkomsterna stabiliseras över konjunkturen.

Svenskt Näringsliv avstyrker alla former av buffertfonder, dvs fonder såväl i statlig regi som i parternas regi. Motivet för detta ställningstagande är att ekonomin skall stabiliseras genom de automatiska stabilisatorerna.

För att stärka den långsiktiga stabiliteten och trovärdigheten kan stabilitets- och tillväxtpakten stärkas på två punkter. För att minska risken för att beslut om varningar och sanktioner blir en politisk förhandlingsfråga bör beslutsförheten ligga hos kommissionen.

För det andra kan reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten ändras genom majoritetsbeslut i ministerrådet, vilket borde ändras till ett krav på enhällighet.

Svenskt Näringsliv instämmer i betänkandets ställningstagande att det behov av ökad flexibilitet i lönebildningen och på arbetsmarknaden som finns är oberoende av om Sverige inför euron eller inte. Likväl så finns det ett behov av åtgärder. För att främja en ökad flexibilitet och ökad rörlighet föreslår Svenskt Näringsliv bl a fri arbetskraftsinvandring
"Genom att öppna upp för fri arbetskraftsinvandring kan flaskhalsar på arbetsmarknaden undvikas och därmed lönekostnadsökningstakten hållas på en internationellt gångbar nivå. Därmed kan också arbetslöshetsnivån vara lägre och sysselsättning högre. En fri arbetskraftsinvandring får därigenom positiva tillväxteffekter vilket visas i studier från bland annat Harvey Rosenblum (Federal Reserv) och Dominique M. Gross (IMF)."

Tysklands kris talar för euron
Att som nationalekonomen Stefan de Vylder delvis skylla Tysklands ekonomiska problem på euron håller inte, skriver Jan Herin, ansvarig för Svenskt Näringslivs Brysselkontor.
Stefan de Vylder anser att Tyskland skulle ha haft en egen valuta som kunde sjunka i värde för att bidra till att ekonomin kommer igång. Vad hade hänt då, om Tyskland exempelvis hade devalverat en nationell valuta?
Jo, det hade fungerat som en genväg undan strukturella åtgärder.
Devalveringar blir som ett opium, man dämpar problemen på kort sikt men på längre sikt är det skadligt.

Sverige drabbas hårt om vi går in i en lågkonjunktur under upptakten till ett medlemskap i valutaunionen, EMU. Arbetslösheten kan bli upp till tre gånger så hög som under normala ekonomiska avmattningar. Orsaken är att Sverige inför utsikten att gå med i EMU gjort sig av med alla medel som traditionellt brukar användas för att dämpa ett hastigt konjunkturfall.
Enligt Handelns utredningsinstitut, HUI, brukar drygt 300 000 jobb gå förlorade när Sverige drabbas av en "normal" lågkonjunktur, definierad som ett fall i BNP på 1 procent per år under tre år.
- Men jag vill inte anföra det här som ett skäl mot att gå med i EMU, utan snarare som argument för en kraftfullare tillväxtpolitik, säger Stefan Fölster.

Sverige behöver EMU!
Svensk Näringslivs Jan-Eric Broström
Borås Tidning 2001-07-19

Sverige har nyligen avslutat ett mycket framgångsrikt halvår som ordförande i EU. EMU var inte ett av de prioriterade område som Sverige drev. Tyvärr frestas man säga, för det borde varit det.

Det finns få om ens några bärande sakliga skäl till att Sverige inte har anslutit sig till EMU. Från första början har debatten handlat mycket om huruvida det är bra att överlåta beslutandemakten till en europeisk centralbank, det vill säga om man överhuvudtaget borde skapa en europeisk monetär union. Man kan ha sina synpunkter på detta och vi alla kan säkert hitta något att ha invändningar mot.

Vad som dock är mycket viktigt att framhålla idag, är att det inte längre är en fråga om huruvida EMU skall skapas eller inte. EMU finns och fungerar dessutom bra, euron är stark och nästan alla länder i EU är anslutna. På flera sätt gynnas vi också som privatpersoner av EMU. Med en gemensam valuta försvinner riskerna med att byta valutor och man slipper transfereringskostnader. Förutom att man slipper stå i växelköer inför semestern, får man alltså även mer pengar kvar i plånboken.

Med en gemensam valuta underlättas också konkurrensen, eftersom det blir mer överskådligt och lättare att jämföra priser i olika länder. EMU kommer alltså att föra med sig lägre priser på de flesta områden.

För att Sverige skall kunna fortsätta vara ett land med en stark ekonomi och ha ett fortsatt stort inflytande i EU efter vårt ordförandeskap, förutsätter det att vi är med i EMU där de viktiga besluten tas.

Nästa sommar kommer den bilsemestrande allmänheten att märka fördelarna med en valuta från Travemünde till Barcelona. Om inte förr så borde de sista resterna av tvivel försvinna då.

Författarna har tittat på Sveriges samhällsekonomiska konsekvenser av EU-medlemskapet. Främst har man tittat på tillväxten som är avgörande för människors levnadsstandard och människors möjligheter att utvecklas och välja arbetsinriktning. Författarna har först och främst funnit ett tydligt samband mellan Sveriges ökade tillväxt och EU-medlemskapet.

Den ökade tillväxten har lett till höjda löner, till exempel har en person som tjänar 200 000 kronor om året ökat inkomsten med 10 200 kronor. Sverige har också varit bäst på att följa EU:s direktiv om avregleringar, vilket skapat mer konkurrens som lett till att livsmedelspriserna har kunnat sänkas. Ett normalt svenskt tvåbarnshushåll som köper mat för 60 000 kr om året har därför tjänat 600 kronor i månaden.

Tidigare undersökningar har visat att även bilpriserna har sjunkit sedan Sveriges EU-inträde och till en viss del har man också kunnat se att priserna på tjänster har blivit lägre.